Basische Benzilsäureester stellen mit ihrer ausgeprägten anticholinergen Wirksamkeit potenzielle Arzneistoffe zur Behandlung der Harninkontinenz, der Ulkuserkrankung und des Morbus Parkinson dar. Von besonderem Interesse sind Benzilsäurevertreter, die neben anticholinergen auch dopaminerge Effekte aufweisen. Wegen ihrer dualistischen Wirkung könnten sie eine neue Klasse von Antiparkinsonica begründen. Aufgrund der vielfältigen Funktionen von Muscarinrezeptoren treten bei wenig selektiv wirksamen Arzneistoffen atropinartige Nebenwirkungen auf. Mit der Entwicklung von Verbindungen, die eine erhöhte muscarinerge Subtypenselektivität besitzen, lassen sich Nebenwirkungen reduzieren. Ziel der Arbeit war eine Wirkungsoptimierung chiraler N-Methyl-4-piperidyl benzilate durch Variation von stereochemischen Parametern und Einführen elektronisch verschiedenartiger Substituenten in die aromatischen Ringe. In Radioligand-Bindungsstudien an M1- bis M3-Rezeptoren wurden die Auswirkungen der sterischen und strukturellen Variationen untersucht. Die Ergebnisse der Bindungsstudien zeigen, dass sich Affinität und Subtypenselektivität durch die absolute Konfiguration des stereogenen Zentrums und die Art der Kernsubstitution modifizieren lassen. Mit Hilfe von Molecular Modelling ist es gelungen, auf Basis der experimentellen Bindungsdaten ein aussagekräftiges Rezeptormodell für N-Methyl-4-piperidyl benzilate zu entwickeln. Sowohl die Affinitätsunterschiede enantiomerer Benzilate als auch die Unterschiede der Rezeptorsubtypenselektivität werden durch das Rezeptormodell umfassend erklärt. / Basic substituted benzilic esters with distinctive anticholinergic effects are potential drugs for the treatment of urinary incontinence, duodenal and gastric ulcers and Parkinson disease. Derivatives of benzilic esters, exhibiting a combination of anticholinergic and dopaminergic effects, are of special interest because, as a consequence of their dualistic effect, they are in a position to form a new class of Antiparkinson drugs. As muscarinic receptor subtypes possess a large variety of functional properties, drugs which show less selectivity on muscarinic receptors exhibit atropine-like side effects. A reduction of these side effects may be achieved by the development of more selective anticholinergic compounds. The objective was to optimise the effect of N-Methyl-4-piperidyl benzilates through a variation of sterical parameters and the introduction of electronically differentiated substituents within the aromatic rings. The effect of sterical and structural variations was investigated in radioligand binding studies on muscarinic receptors (M1 – M3). The results of these binding studies reveal that a modification of affinity and selectivity can be achieved by varying the absolute configuration of the stereogenic center and the properties of the substitution of the aromatic system. The development of a relevant model of the receptor ligand complex for N-Methyl-4-piperidyl benzilates was achieved by molecular modelling on the basis of experimental binding studies. Both the diverse affinity of enantiomeric benzilic esters and the subtype selectivity on muscarinic receptors are comprehensively explained by this model.

Hintergrund: In dieser Arbeit wurde untersucht, ob durch die Nutzung von Remifentanil eine Verbesserung der Narkoseführung und Beschleunigung der postoperativen Erholung bei kurzen, schmerzarmen, diagnostischen Eingriffen zu erzielen ist. In der vorliegenden Studie wird ein Narkosekonzept unter Verwendung von Remifentanil/Propofol/Isofluran einer häufig für kurze gynäkologische Operationen genutzten Kombination Ketamin/Propofol/Lachgas gegenübergestellt. Methode: Die Untersuchung fand im Zeitraum April 1997 bis März 1998 im Krankenhaus im Friedrichshain (Berlin) statt. Einer statistischen Zufallsliste entsprechend wurden 108 Patientinnen, die vorher festgelegte Einschlusskriterien erfüllten, einer der beiden Narkosemethoden im einfach-blind Modus zugeordnet. Zur Bearbeitung der Fragestellung wurden kurze gynäkologische Eingriffe (Kürettagen, Interruptiones) ausgewählt. Die Dokumentation der Erholung erfolgte unmittelbar postnarkotisch unter Anwendung psychomotorischer und kognitiver Leistungstests (Memo- Test, Zahlen nachsprechen, Zahlenverbindungstest, Test d2, Maddox wing, Finger-Tapping). Die Aussage dieser Untersuchungen wurde durch Analogskalen (Schmerz-Score, Befindlichkeitsskala) und standardisierte Fragen (intraoperatives Träumen, Zufriedenheit) ergänzt. Die Teilnehmerinnen wurden dreimal hintereinander der selben standardisierten Untersuchungs-, Test- und Befragungsfolge unterzogen. Ergebnisse: Die beiden Untersuchungsgruppen waren hinsichtlich der allgemeinen Ausgangsdaten Alter, Gewicht, Größe, Body-Maß-Index und Nebenerkrankungen vergleichbar. Hinsichtlich der am Vortag (t0) erhobenen Ausgangsdaten und der Verteilung von Persönlichkeitscharakteristika gab es zwischen den Gruppen keine Unterschiede. Die in den Untersuchungen erhobenen Daten zeigten deutliche Vorteile in der psychomotorischen Erholung für die Remifentanil-Gruppe. Schnellere postoperative Erholung konnte durch die psychomotorischen Leistungstests sowie in den Analogskalen belegt werden. Vorteil der Verwendung von Remifentanil ist das Erwachen am Ende der Operation mit sofortigem Wiedererlangen der Koordination. Die narkosebedingten Nachwirkungen Übelkeit und Erbrechen sind selten und die Patienten fühlen sich wohl. Ein entscheidender Nachteil der Kombination Propofol/Remifentanil ist jedoch der intraoperative Abfall von Blutdruck und Herzfrequenz. In der Ketamin-Gruppe ist die Häufigkeit intraoperativer Träume erstaunlich hoch. Schlussfolgerung: Der Einsatz von Remifentanil bei Eingriffen, die postoperativ mit geringen bis mäßigen Schmerzen verbunden sind, sichert eine komplikationsarme und im Vergleich zu Ketamin schnellere postoperative Erholung. Der Überwachungsaufwand und die Überwachungsdauer können somit erheblich reduziert werden. Der indikationsgerechte Einsatz von Remifentanil bei diesen Eingriffen kann dazu beitragen, die Patientensicherheit zu erhöhen und gleichzeitig Aufwand und Kosten für die postoperative Patientenbetreuung zu senken. / Background: Aim of this study was to figure out, if the use of remifentanyl can improve management of anaesthesia and cause faster recovery after minor gynaecological operative procedures. For that reason we compared the common anaesthetic procedure using ketamine/ propofol/ nitrous oxide with the combination remifentanil/ propofol/ isoflurane. Method: The investigation was performed during April 1997 until March 1998 in the hospital Krankenhaus im Friedrichshain (Berlin). 108 female patients, who met fixed inclusion criteria before, were assigned to a statistic coincidence list according to one of the two methods of anaesthesia in single-blind mode. Short gynaecological interventions as curettages or termination of pregnancy were selected for the study. The recovery documentation took place immediately post narcotic, using psychomotor and cognitive performance tests (word recall, number recall, Maddox wing, finger tapping, number-connection test, test d2). The results of these investigations were supplemented by the results of line analogue rating scales (pain score, feeling scale) and standardized questions (intraoperative dreaming, satisfaction). According to a standardized schedule, the participants underwent three times the same standardized investigations-, tests- and questioning sequences. Results: The two groups of investigations were comparable regarding the general data age, weight, size, and Body measure index and side diseases. Regarding the original data, obtained at the previous day (t0), and the distribution of personality characteristics, there were no differences between the groups. The data raised in the investigations showed clear advantages in the psychomotor recovery for the group of remifentanil. Faster post narcotic recovery can be proved by the psychomotor performance tests as well as in the rating scales. Most important advantage of the use of remifentanil is awaking at the end of the operation with the immediate regaining of the coordination. The anaesthesia related side effects as nausea and vomiting are rare and the patients feel well. A remarkable disadvantage of the combination propofol/remifentanil is, however, the intraoperative drop of blood pressure and heart frequency, especially in elderly patients. Frequency of intraoperative dreaming can be observed much more in the ketamine group. Conclusion: By the use of remifentanil in operative procedures, causing less, up to moderate postoperative pain, we secured rare complications and post surgical faster recovery compared with the ketamine group. The postoperative monitoring expenditure as well as the duration of monitoring can be substantially reduced. The indication-fair use of remifentanil in these surgical procedures surgery can contribute to increase patient security and to lower expenditure and costs of the post surgical patient care at the same time.

Selenoproteine spielen eine wichtige Rolle in der antioxidativen Abwehr und bei Immunreaktionen. Der Selen(Se)metabolismus wird von Hepatozyten gesteuert, die das Se-Transportprotein Selenoprotein P (SEPP) synthetisieren und sezernieren. SEPP nimmt bei kritischen Erkrankungen, z. B. Sepsis ab und führt zu niedrigen Se-Spiegeln. Sepsis triggert die übermäßige Produktion von proinflammatorischen Zytokinen. Aminoglykosid-Antibiotika (AG), die oft bei schwerer Sepsis eingesetzt werden, induzieren Fehlinterpretationen der mRNA inklusive des Stoppcodons UGA welches für die Selenoprotein-Biosynthese notwendig ist. Es wurden daher die molekularen Wechselwirkungen zwischen den Zytokinen IL-6, IL-1b und TNFa, AG und dem Se-Status mit der Biosynthese in Leberzelllinien untersucht. IL-6 führte zu einer starken Reduktion der SEPP-mRNA und einer dosisabhängigen Reduktion von SEPP. Parallel dazu reduzierte IL-6 das Transkriptlevel, die Proteinexpression und die Enzymaktivität der Typ-I-Dejodase (DIO1). Auf die Expression der antioxidativ-wirkenden Glutathionperoxidasen (GPX) wirkte IL-6 isozymspezifisch; während die Transkriptkonzentrationen von GPX2 anstiegen und die von GPX4 abnahmen, blieb GPX1 unbeeinflusst. Die IL-6-abhängigen Effekte bestätigten sich auch in Reportergenassays von SEPP-, DIO1-, GPX2- und GPX4-Promotorkonstrukten. Um die Wirkungen von AG auf die Selenoprotein-Translation besser zu verstehen, wurden die SECIS-Elemente von GPX1-, GPX4- und SEPP-Transkripten in ein Reportersystem kloniert und auf eine Regulation durch AG und Se analysiert. Die Ergebnisse zeigen, dass der korrekte Se-Einbau vom Se-Status, von der AG-Konzentration und dem spezifischen SECIS-Element abhängig ist. Auf transkriptionaler und translationaler Ebene führten AG zu stark erhöhten SEPP-Spiegeln, während die Expression und Enzymaktivität von GPX und DIO1 nur in geringerem Ausmaß beeinflusst wurden. Eine Analyse der Se-Beladung zeigte, dass der Se-Gehalt von SEPP stark durch AG reduziert und vom Se-Status abhängig war. / Selenoproteins play important roles in antioxidant defence and immunoregulation. Selenium (Se) metabolism is controlled by hepatocytes synthesizing and secreting the Se-transporter selenoprotein P (SEPP) declining in critical illness, e.g., sepsis. Sepsis triggers excessive production of pro-inflammatory cytokines. Aminoglycoside (AG) antibiotics applied in sepsis in induce mRNA misinterpretation including the stop codon UGA required during selenoproteins biosynthesis. The molecular interplay between the cytokines IL-6, IL-1b and TNFa, AG and Se-status on selenoprotein expression was investigated in hepatic-derived cell lines. IL-6 strongly reduced the level of SEPP mRNA and secreted SEPP in a dose-dependent manner. Likewise, expression of selenoenzyme type 1 deiodinase (DIO1) declined at the transcript, protein and enzyme activity level. The effects of IL-6 on the expression of antioxidative-acting glutathione peroxidases (GPX) were isozyme-specific; while transcript level of GPX2 increased and those of GPX4 decreased, GPX1 remained unaffected. IL-6-dependent effects were reflected in reporter gene experiments of selenoprotein promoter constructs. Characterising the effects of AG on selenoprotein translation, the SECIS-elements of GPX1, GPX4 and SEPP transcripts were cloned into a reporter system and analysed for their response to AG and Se. The results indicate that the correct co-translational Se-insertion depends on the Se-status, AG concentration and the specific SECIS-element. At both transcriptional and translational levels, SEPP levels were strongly increased in response to AG, whereas the expression and enzyme activity of GPX and DIO1 were affected to a lower degree. Analysis Se-status indicate that the Se-content of SEPP was strongly reduced by AG and depends on Se-status.

本文以明初官定程朱理學讀本《四書五經性理大全》的成書和思想反應為中心，旨在探討朱子學在14、15世紀流衍、官學化乃至自我更新的過程。作為士人參加科舉考試的必讀之書，《四書五經性理大全》原則上締造著明代士人的思維結構乃至行事方式，成為他們為學從政的依據和根基。全文主要分為三個部份：第一部份重點討論此書萌生於14世紀的主要學術背景，指出它是在元代浙江、江西、徽州三地朱子學並競發展的多元化局面中醞釀而生的。第二部份首先檢討了明初洪武、永樂兩朝帝王一脈相承卻又有不同的理學取態。同樣尊信理學可以幫助治國，太祖樂於以務實態度來修正和完善朱子學並顯現出他淩駕於道統的情形，而明成祖則將程朱理學視作其政權合法性的依據進而操縱了儒家道統，《大全》正是在明初政治文化微妙而重大轉變中應運而生的。本文接著考察了《大全》的編纂、取材與影響，從中指出編纂地選在北京對成祖遷都部署的配合作用，並分析《大全》內容取材的地域特色，及此特色所受敕撰要求、書籍流通、人事安排等因素的影響；統計其刊行情況以證實《大全》地位在有明一代從未被動搖，在晚明乃至成為商業出版中有利可圖的公共文化資源的情形。本文第三部份重點以15世紀持續出現的多種《大全》反應性著作為分析對象，從中觀察《大全》被作為舉業的讀本、行道的載體、救正時弊乃至變革士人思想的必由取徑，而在地方學官、著名儒者以及土木之變後學者型官員中引發的激烈迴響和對其批評、質疑、修正的相應行動。透過這些討論，本文期望檢討14世紀朱子後學的多元化發展與並競局面、明初帝王的理學取態對於明初理學的官學化進程的實際影響，以及15世紀的菁英士大夫如何運用“統一“後的理學學說來應對現實危機與朱子學發展困境等議題。 / This dissertation studies the formation of and intellectual responses to the Sishu Wujing Xingli Daquan( Great Compendia of the Four Books, Five Classics and Human Nature and Heavenly Principle), which were compiled in the Yongle period (1403-1424), in the context of the spreading and self renewal of Zhu Xi’s philosophical school in the fourteenth and fifteenth centuries. As must-read books for the imperial examinations, the Compendia affected Ming scholars’ mode of thinking and their way of doing things. They also formed the basis of their classical learning and political participation. / The study begins with an analysis of the intellectual background of the Compendia in the fourteenth century. It points out that there were three types of development and competition patterns of Yüan Neo-Confucianism in Zhejiang, Jiangxi and Huizhou. / The research then reviews the important changes of attitude from the Hongwu emperor to the Yongle emperor towards Neo-Confucianism. Although both emperors believed that Neo-Confucianism could help them better govern the country, the Hongwu emperor was keen to see revisions of Zhu Xi’s classical exegesis. To meet his realistic needs he even ignored the Neo-Confucian orthodoxy. The Yongle emperor, however, used Neo-Confucianism as the basis of his political legitimacy and thus manipulated the Neo-Confucian orthodoxy. / This study also discusses the process of compilation, selection of material and Ming editions of the Compendia. It finds that the whole set was compiled in Beijing to parallel the policy of moving the capital from Nanjing to Beijing. It points out that the Compendia are mainly based on the works written by Yüan scholars from Huizhou prefecture, and for a number of reasons: requirement of the Yongle emperor, good circulation of books or classical commentary in late Yüan and early Ming Huizhou area, and arrangement of the editorial personnel. Finally, I analyze the editions of the Compendia published throughout the Ming dynasty to show the reception of them and to confirm its popularity in commercial publishing in the late Ming period. / By focusing on the views of scholars in the fifteenth Century who wrote their books in response to the Compendia, I show how school teachers, Confucian thinkers, and scholar-officials after the Tu-mu incident of 1449 saw the Compendia as teaching materials, vehicle for driving daoxue learning, a way to solve the problems of their times, but also subjected them to criticism, questioning and revision. / This then reveals the influence of the state-sanctioned Cheng-Zhu of Neo-Confucianism and its decline in the course of 14th and 15th centuries. The challenges the school faced in the 15th century formed the background of the marked shift to another approach of Confucian learning in the next century best represented by Wang Yangming. / Detailed summary in vernacular field only. / 朱冶. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2012. / Includes bibliographical references (leaves 275-293). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstracts in Chinese and English. / Zhu Ye. / 目錄 --- p.1 / Chapter 第一章 --- 緒論 --- p.5 / Chapter 一、 --- 元代朱子學研究的回顧與展望 --- p.6 / Chapter 二、 --- 明初政治文化與《大全》研究 --- p.11 / Chapter 三、 --- 十五世紀思想史的研究路向 --- p.16 / Chapter 四、 --- 論文結構 --- p.19 / Chapter 第二章 --- 多元並競：元代南方三地朱子學的推廣與認受 --- p.21 / Chapter 第一節 --- 學術譜系的建構與強化以金華吳師道為例 --- p.22 / Chapter 一、 --- 鄉里傳統：“金華四先生“的成立 --- p.22 / Chapter 二、 --- 師友淵源：吳師道與“金華四先生“之一許謙的交往 --- p.25 / Chapter 三、 --- 求助於官：吳師道推廣金華學術的努力 --- p.31 / Chapter 四、 --- “獨得其宗：吳師道對金華學統的強烈自認 --- p.36 / Chapter 第二節 --- 學問自得與道統傳遞以江西虞集為中心 --- p.41 / Chapter 一、 --- 期為“豪傑“：虞集之師吳澄的學術面向與道學承創 --- p.42 / Chapter 二、 --- 文名之外：虞集的理學身份與學問趨向 --- p.51 / Chapter 三、 --- 誰是正學？：虞集拒絶撰寫許謙墓銘的由來及其相關問題 --- p.57 / Chapter 第三節 --- 一宗朱子與著述傳道以新安汪克寬等人為例 --- p.66 / Chapter 一、 --- 羽翼與纂釋：新安朱子學的特色及其影響 --- p.66 / Chapter 二、 --- 挫折與執著：汪克寬的為學、著述及與虞集的學術分野 --- p.80 / Chapter 三、 --- 反思與開新：朱升各經《旁注》的撰作及用意 --- p.87 / 小結 --- p.96 / Chapter 第三章 --- 君師治教：明初洪武、永樂兩朝對待宋元理學的取態 --- p.98 / Chapter 第一節 --- 學以輔政：太祖敕修《書傳會選》的用意及影響 --- p.99 / Chapter 一、 --- 太祖修訂蔡《傳》的背景及用意 --- p.100 / Chapter 二、 --- 《書傳會選》的編纂及內容特色 --- p.107 / Chapter 三、 --- 《書傳會選》的有限影響：以永樂二年的廷試對策為中心 --- p.111 / Chapter 第二節 --- 道治天下：成祖治國理念的演進以《聖學心法》為中心 --- p.114 / Chapter 一、 --- 學在皇家：成祖與帝王教育 --- p.115 / Chapter 二、 --- 治平有道：成祖與《聖學心法》 --- p.116 / Chapter 三、 --- 道在六經：成祖與三部《大全》 --- p.135 / 小結 --- p.145 / Chapter 第四章 --- 垂世立教：《大全》的編纂、取材及其流傳 --- p.147 / Chapter 第一節 --- 纂修地點與編修人員、分工特色 --- p.147 / Chapter 一、 --- 北京：纂修地的安排及用意 --- p.147 / Chapter 二、 --- 人員任用與分工 --- p.151 / Chapter 第二節 --- 《四書五經大全》的內容取材及成因 --- p.161 / Chapter 一、 --- 《大全》的體例、性質與取材的關係 --- p.163 / Chapter 二、 --- 《大全》所選書籍在明初的影響 --- p.165 / Chapter 三、 --- 人事因素與《大全》取材 --- p.172 / Chapter 第三節 --- 《大全》在明代的刊行與流傳 --- p.174 / Chapter 一、 --- 刊行歷史概說 --- p.175 / Chapter 二、 --- 校訂本 --- p.176 / Chapter 三、 --- 增補本、合刊本 --- p.177 / 小結 --- p.178 / Chapter 第五章 --- 十五世紀士人對《大全》的反應及其意義 --- p.181 / Chapter 第一節 --- 地方學官：最初的反應 --- p.181 / Chapter 一、 --- 摘取切要：彭勗及其《書傳大全通釋》 --- p.182 / Chapter 二、 --- “不可泥也：陳璲等人之意見 --- p.185 / Chapter 第二節 --- 儒者的取態：薛瑄及其《讀書錄》 --- p.187 / Chapter 一、 --- 《性理大全》：《讀書錄》的主要閱讀對象 --- p.187 / Chapter 二、 --- 《讀書錄》對《四書五經大全》的具體意見 --- p.190 / Chapter 第三節 --- “一道德與“經世：十五世紀中後期學者型官員對《大全》的修正 --- p.195 / Chapter 一、 --- 理事之道：楊守陳及其《私抄》 --- p.197 / Chapter 二、 --- 經世面向：周洪謨及其《疑辨錄》 --- p.206 / Chapter 三、 --- 以心考之：王恕及其《石渠意見》 --- p.226 / Chapter 四、 --- 輔翼之書：蔡清及其《蒙引》諸書 --- p.235 / 小結 --- p.259 / Chapter 第六章 --- 結論 --- p.261 / Chapter 附錄一： --- 《四書五經性理大全》的明代版本 --- p.266 / 參考文獻 --- p.275

王蘇琦. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2010. / Includes bibliographical references (p. 357-385). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstracts in Chinese and English. / Wang Suqi.

<p>Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.</p><p>Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681.</p><p>En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning.</p><p>Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat.</p><p>Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74.</p><p>När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar.</p><p>Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv.</p><p>Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.</p>

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna. Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681. En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning. Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74. När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar. Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv. Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:07:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PedroLSF_DISSERT.pdf: 5571248 bytes, checksum: d237019829d37099df0ac47168668556 (MD5) Previous issue date: 2014-07-21 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Cient?fico e Tecnol?gico / Composite laminates with plies in different directions finely dispersed are classified as homogenized. The expected benefits of homogenization include increased mechanical strength, toughness and resistance to delamination. The objective of this study was to evaluate the effect of stacking sequence on the tensile strength of laminates. Composite plates were fabricated using unidirectional layers of carbon/epoxy prepreg with configurations [903/303/-303]S and [90/30/-30]3S. Specimens were subjected to tensile and open hole tension (OHT) tests. According to the experimental results, the mean values of strength for the homogenized laminates [90/30/-30]3S were 140% and 120% greater for tensile and OHT tests, respectively, as compared to laminates with configuration [903/303/-303]S. The increase in tensile strength for more homogenized laminates was associated with the increment in interlaminar interfaces, which requires more energy to produce delamination, and the more complicated crack propagation through plies with different orientations. OHT strength was not affected by the presence of the hole due to the predominance of the interlaminar shear stress in relation to the stress concentration produced by the hole / Laminados formados por l?minas com diferentes orienta??es, finamente dispersas, s?o classificados como homogeneizados. Os benef?cios esperados da homogeneiza??o incluem aumento de resist?ncia mec?nica, da tenacidade e da resist?ncia ? delamina??o. O objetivo deste trabalho foi avaliar o efeito da sequ?ncia de empilhamento na resist?ncia ? tra??o de laminados quase-isotr?picos. Placas de comp?sitos foram fabricadas com l?minas unidirecionais de ep?xi/carbono com configura??es [903/303/-303]S e [90/30/-30]3S. Corpos de prova foram submetidos a ensaios de tra??o e de open hole tension (OHT). De acordo com os resultados experimentais, os valores m?dios de resist?ncia para os laminados mais homogeneizados [90/30/-30]3S foram incrementados em 140% e 120% nos ensaios de resist?ncia ? tra??o e OHT, respectivamente, em rela??o aos laminados com configura??o [903/303/-303]S. O aumento de resist?ncia ? tra??o para laminados mais homogeneizados foi relacionado com o maior n?mero de interfaces interlaminares, que aumenta a quantidade de energia necess?ria para produzir delamina??o, e a maior dificuldade de propaga??o de trincas atrav?s de l?minas com orienta??es diferentes. A resist?ncia medida nos ensaios de OHT n?o foi afetada pela presen?a do furo devido ? predomin?ncia da influ?ncia da tens?o de cisalhamento interlaminar em rela??o ao efeito de concentra??o de tens?o provocado pelo furo

An experiment was conducted using forty-one Bonsmara steers (age ± 7 months) to determine the effect of zilpaterol hydrochloride (ZH) on the growth performance and carcass characteristics. The trial was structured using a completely randomized design with two treatments, control and ZH group. The steers were fed ZH for 28 consecutive days at the end of the finishing period and ZH was withdrawn from the diet 2 days prior to slaughter of the animals. The steers were placed in individual pens and weighed fortnightly throughout the 4 months trial. Zilpaterol hydrochloride (ZH) was included in the diet at a rate of 8.3 mg/kg of DM. Feeding of ZH increased (P< 0.05) body weight (BW) gain and ADG (1.102 vs. 1.444) and tended to increase (P = 0.067) feed efficiency (F:G) during the last month of the finishing period. There were no significant differences (P> 0.05) in daily dry matter intakes (DMI). For the control group, high treatment weight gains were significantly associated with high initial weight (r = 0.424, P = 0.049) and also high pre-treatment body weight (r = 0.678, P= 0.001). Treatment weight gain increased as the initial and pre-treatment weight gain increased in the control group. For the steers that were fed ZH, there was no significant correlation between the treatment body weight gain with initial weight (r = 0.097, P = 0.694) and also pre- treatment live weight (r = 0.393, P = 0.096). Supplementation of ZH significantly increased (P < 0.0001) the dressing percentage (56.4% vs. 58.4%) and had no significant (P>0.05) effect on the carcass weight. The outcome of the study suggest that supplementation of ZH in the diet during the last month of the finishing period enhances growth performance and shows the repartitioning capacity of the feed additive as a beta- agonist. / Agriculture and  Animal Health / M. Sc. (Agriculture (Animal Science)

No description available.