Title: Professional skills in public and private sectors Date: 2011-05-18 Authors: Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor: Viktorija Kalonaityte Examiner: Richard Nakamura Key words: Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose: To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization. Method: A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory: The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data: Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector. Conclusion: We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Denna studie berör fyra fritidslärares yrkesroll under den obligatoriska skoldagen samt realiseringen av deras kompetenser. Den tidigare forskningen förklarar hur fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan har möjlighet att komplettera varandras verksamheter för att skapa en samlad skoldag för eleven, där denne kan tillgodogöra sig teoretiska kunskaper genom olika verktyg och arbetssätt. Dock har fritidslärarens yrkesroll enligt tidigare forskning visat sig vara otydlig i sitt uppdrag under den obligatoriska skoldagen vilket har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningar för denna studie. Undersökningen till denna studie har genomförts för att öka förståelsen för fritidslärarens yrkesroll, vad som påverkar och formar fritidslärarens arbetsuppgifter samt för att synliggöra skillnader och likheter i arbetet mellan yrkesrollerna på de utvalda skolorna. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via observation med kompletterande samtal, där vi följt fyra verksamma fritidslärare, under tre dagar, i deras vardagliga arbete under den obligatoriska skoltiden. Datamaterialet har sedan analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärarna i studien intar flera olika roller under den obligatoriska skoldagen och har varierande förutsättningar samt möjligheter att använda sina yrkeskompetenser, vilka talar för att styras utifrån behov och prioriteringar. Utifrån resultatet tolkar vi att fritidsläraryrket är individuellt och formas samt påverkas utifrån hur skolan med övriga lärarkategorier, rektor och fritidsläraren själv vill arbeta. Resultatet visar att de fyra fritidslärarna upplever det diffusa uppdraget som positivt då de genom detta kan arbeta friare och utifrån sina individuella kompetenser och intressen samt efter det behov som finns i till exempel rådande elevgrupp. En slutsatsats som vi drar utifrån studien är att utmaningarna de fyra fritidslärarna står inför talar för att vara att stå upp för sin yrkesroll, artikulera sina kompetenser och argumentera för tillvaratagandet av fritidspedagogiken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod. Detta resulterade i tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Huvudrubrikerna var: professionalitet, bemötande och klientcentrerat arbetssätt. Resultatet visade på att deltagarna upplevde professionellt förhållningssätt som svårt att sätta ord på samt något de använder sig av utan att direkt reflektera över detta. Fortsatt forskning på området är nödvändig för att djupare studera hur kvinnliga samt manliga arbetsterapeuter inom olika arbetsområden ser på och upplever professionellt förhållningssätt.

Bakgrund: Hur nyutexaminerade sjuksköterskor växer in i den professionella yrkesrollen och hur kompetensen utvecklas under de första året i yrkeslivet, är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Det har identifierats ett behov av stöd för de nyutexaminerade sjuksköterskorna för att underlätta övergången från utbildning till yrkeslivet. Dock har kvaliteten och kvantiteten av stöd och vägledning från handledarna upplevts bristfällig. Flertal länder i världen har utformat strukturerade stödprogram med tillgång till handledare eller mentorer för att hjälpa de nyutexaminerade sjuksköterskorna under sina första år i yrkeslivet. Syfte: Att undersöka effekter av stödprogram för de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkeskompetens och arbetssituation. Metod: En litteraturstudie som grundat sig på tio kvantitativa studier. Studierna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i Pubmed och Cinahl. Resultat: Handledning- och mentorskapsprogram, simuleringsprogram, introduktionsprogram och övergångsprogram var de stödprogram som studierna använt sig av. Genom att gå ett stödprogram visade resultaten på ökad omvårdnadskompetens, minskad stress, förbättrat självförtroende, ökad trivsel och färre uppsägningar bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Konklusion: Programmets längd, den pedagogiska kompetensen hos handledaren och tillgången till praktiska övningar visades sig vara viktiga beståndsdelar för att utveckla yrkeskompetensen och förbättra arbetssituationen för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. / Background: How newly graduated nurses grow in their professional skills and how their professional expertise develops during the first year of working life. This is a subject matter has received much attention in recent years. It has been known and identified a need for support for the newly graduated nurses to facilitate the transition from education to work. However, the quality of support and guidance from the supervisors has experienced deficiency. Many countries in the world have designed structured support programs with access to tutors and mentors to help newly graduated nurses during their first years of working life. Aim: To investigate the effects of support programs for the newly graduated nurse`s professional competence and working situation. Method: A literature study that included ten quantitative studies. The studies have been reviewed, examined and analyzed to then be compiled. Database searches were made in Pubmed and Cinahl. Result: Supervision and mentoring programs, simulation programs, introductory programs and transition programs were the support programs that the studies used. By attending a support program, the results showed increased nursing skills, reduced stress, improved self-confidence, increased well-being and fewer layoffs among newly graduated nurses. Conclusion: The length of the program, the pedagogical competence of the supervisor and the availability of practical exercises proved to be important components to increase the professional competence and improve the work situation for the newly qualified nurses'.

Begreppet inkludering har utgjort ett centralt innehåll under vår utbildning på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Trots detta centrala område har vi kommit till kännedom att det inte finns någon specifik forskning som behandlar begrepp som inkludering och ADHD utifrån fritidslärares perspektiv. Syftet med denna studie har varit att undersöka fritidslärares uppfattningar i förhållande till inkludering. Men dessutom deras uppfattningar kring yrkeskompetens, strategier, möjligheter och utmaningar anknytning till att arbeta med inkludering. Vi har utfört en kvalitativ studie och samlat in data genom att ha använt oss av sju skriftliga intervjuer samt en intervju via telefon som vi har analyserat utifrån en fenomenografisk ansats. De teoretiska utgångspunkter vi utgått ifrån i vår studie är specialpedagogiska perspektiv. Resultatet redogör att fritidslärarna uppfattar yrkeskompetens och inkludering olika samt att det krävs olika kompetenser för att arbeta med inkludering för elever med ADHD. Vidare presenterar resultatet att de flesta av fritidslärarna arbetar utifrån ett kritiskt perspektiv i förhållande till ett inkluderande arbetssätt. Studien visade även att genom ett inkluderade arbetssätt kan elever få möjlighet till en större förståelse och respekt för att människor är olika. De största utmaningarna med inkludering var stora elevgrupper, klassrumsmiljön och resurser.

Syftet med studien är att undersöka hur behöriga förskollärare beskriver att deras förskollärarkompetenser används i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. Syftets frågeställningar berör hur förskollärare beskriver sina yrkeskompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare samt vilka yrkeskompetenser som anses vara betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. I studien har en kvalitativ metod och tre fokusgruppsamtal använts. Sammanlagt har sju legitimerade förskollärare från två mångkulturella förskolor intervjuats. Ett interkulturellt perspektiv har genomsyrat studien och med hjälp av en tematisk analys har tre teman analyserats fram. Studiens resultat synliggör kommunikativ, social, omsorgs, ämnesdidaktisk och interkulturell kompetens som nödvändiga för samverkan. Förskollärarna i studien beskriver att kompetenserna används genom att förskollärarna är tydliga i sin kommunikation, tillmötesgående, öppensinnade och förstående. Med hjälp av sina förskollärarkompetenser synliggör förskollärarna förskolans uppdrag för vårdnadshavare samtidigt som det bidrar till att skapa dialog och tillitsfulla relationer. Dessutom beskrivs kompetenser som en naturlig del av yrkesprofessionen vilka är viktiga att synliggöra för att höja förskolläraryrkets status. Studiens resultat kan bidra till förståelse för förskollärares komplexa uppdrag och vilka förutsättningar som kan behövas i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska.

Undersökningen syftar till att undersöka boendestödjarens upplevelse av sin yrkeskompetens i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar samt hur yrkeskompetensen kan påverkas enligt boendestödjaren. Metodologisk utgångspunkt är hermeneutiskt tradition. För att besvara undersökningens frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Deltagarna är boendestödjare som arbetar på boende och inom boendestöd. Teoretiska utgångspunkter är Goffmans dramaturgiska perspektiv och symbolisk interaktionism. Resultatet visar olika betydelsefulla kompetenser i arbetet som boendestödjare. Särskilt märkbara relationskompetenser är vikten av att bemöta varje individ, kommunicera efter klientens behov, förmedla trygghet, tillit och förtroende. Resultatet visar även vikten av att lyssna, respektera och visa stöttning som professionell. Särskilt märkbara handlingskompetenser är att utföra handlingar efter klientens schema, hur man ska hantera svåra situationer, olika administrativa arbetsuppgifter och utföra handlingar tillsammans med klienten. Märkbart i resultatet är att flexibilitet och stresstålighet är betydelsefullt som boendestödjare. Resultatet visar att handledning och utbildning, kollegors inverkan på varandra, vikarier och själva mötet med klienten har en positiv påverkan på yrkeskompetensen. Resultatet visar även att brister i arbetet med kollegor, en frånvarande chef, stress och omotiverade klienter har en negativ påverkan som kan leda till stagnation enligt informanterna. Resultatet visar även betydelsen av att utvecklas som boendestödjare. Slutsatsen är att deltagarna är överens om att relationskompetens och relationsbyggande är av största vikt. Informanterna upplever kompetensutveckling som betydelsefullt för yrkesrollen. Deltagarna berättar att utveckling bör bibehållas för att hålla en god kvalitet inom professionen.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.