I takt med tilltagande kommersialisering av tävlingsidrott har sponsorintäkter ökat markant. Inom idrotten tennis är det vanligt att tennisproffs tar hjälp av en sportagent så att de själva inte behöver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillvägagångssätt för att få sponsorintäkter, genom till exempel marknadsföring och associationer, tränger ut spelarens inre motivation. Sportagentens inverkan på tennisspelarens motivation är minst lika viktig som andra aktörers inflytande inom proffstouren, till exempel tränaren. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie kring hur tennisspelares motivation uppfattas av sportagenter respektive tennisspelarna själva. Genom att intervjua fyra sportagenter och fyra tennisspelare kunde likheter och skillnader studeras. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sportagenternas och tennisspelarnas uppfattningar kring motivation. En förbättrad kommunikation mellan dessa två aktörer skulle gynna relationen och eliminera eller minska dessa skillnader, vilket i sin tur skulle kunna höja motivationen hos professionella tennisspelare.

Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning tillfrågade lärare undervisande i lågstadieklasser använder sig av belöningssystem i sin undervisning av elever med koncentrationssvårigheter. I den här studien undersöker jag även i vilken utsträckning tillfrågade lärarna anser att belöningssystem fungerar som motivator, för att elever i det långa loppet skall uppnå kunskapsmålen i skolan. Arbetet innefattar även analys av forskning, såväl positivt inställd sådan som negativt inställd, där fokus ligger på att ta reda på om forskningen pekar på några skadliga aspekter med att arbeta med belöningssystem.   Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med fyra lågstadielärare som representerar olika skolor och klasser mellan åk. 1-3, som arbetar i vitt skilda socioekonomiska områden för att skapa en så representativ bild som möjligt utifrån det föga antalet intervjuer som genomförts. Intervjufrågorna är gjorda utifrån en strukturerad modell för att få en likartad grund i intervjun, det vill säga samma frågor ställs i samma följd till samtliga respondenter. Dock är samtliga frågor öppnafrågor, vilket gör att intervjumodellen blir att betrakta som semistrukturerad.   Sammanfattningsvis kan sägas att studiens resultat visar på att tillfrågade lärare i varierande grad använder sig av belöningssystem i olika former, inte minst digitalt. Samtliga gör det på ett i mer eller mindre utsträckning reflekterat och konsekvent vis, men med än mer varierande tankar kring användandet. Vad forskningen påvisar utifrån påståendet att belöningssystem skulle kunna ses som skadligt visar forskningen på att så kan vara fallet, utifrån teorin om inre respektive yttre motivation. Dock är arbetet med yttre motivation vida spritt och anammat, och program uppbyggda utefter principen fortsätter att utvecklas.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick & Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet. / <p>Bild</p>

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar idrottare till fortsatt idrottande. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide bestående av 29 öppna frågor. I studien tillämpades ett kedjeurval där sex stycken respondenter från både lagidrotter samt individuella idrotter inkluderades i studien. Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara 18-25 år och aktiva inom sin idrott under minst 10 år. Intervjuguiden som användes utformades utifrån självbestämmandeteorins ramverk samt Sport Motivation II Scale. Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att data från intervjuguiden besvarade studiens syfte. Studiens resultat analyserades utifrån självbestämmandeteorins tre psykologiska behov autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet i studien indikerar att kompetens och tillhörighet är de viktigaste faktorerna för att idrottarna skall känna motivation som bidrar till fortsatt idrottande. Studiens slutsats visar att av de motivationsrelaterade begreppen och av självbestämmandeteorins tre psykologiska behov konstateras att kompetens och tillhörighet var de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatt idrottande. Kompetens framstår som den enskilt viktigaste motivationsfaktorn till fortsatt idrottande där respondenterna ser utveckling som sin största motivationsfaktor till fortsatt idrottande.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om elevers motivation inom matematik och syftar till att ta reda på vad som motiverar elever samt om det finns undervisningsmetoder som kan skapa mer motivation än andra. Studien ger en inblick i några motivationsfaktorer som finns i aktuell forskning. Motivation är en nyckelfaktor för framgång i matematik och därför viktigt att belysa och vara medveten om. Tio vetenskapliga artiklar har systematiskt valts ut och analyserades induktivt för att få fram olika teman som ger svar på frågeställningarna. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av prestation, utmaningar, inre och yttre motivation samt lärarens engagemang. Fem olika undervisningsmetoder kunde urskiljas som extra motiverande för eleverna: att lära tillsammans, digitala verktyg, att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematik.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 3på gymnasiet att lära sig inom skolan. Frågeställningen var: vad motiverar elever i årskurs 3 pågymnasiet till att lära sig inom skolan. Det var av vikt att undersöka detta ur ett psykologisktperspektiv för att kunna öka kunskapen om elevernas motivation till att lära sig för att kunnaförbättra prestationen. Det användes en kvalitativ metod som analyserades genom tematiskinnehållsanalys. Det genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med elever somkontaktades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Informanterna var ifrån olikaorter i södra Sverige och gick på olika utbildningar. Utifrån resultatet bildades det fyra teman:Inre motivation, Yttre motivation, Motivationsprestation samt Inlärning. Resultatet kan ha visatpå att det som motiverade eleverna mest till att lära sig var intresse för det dem studerar,relationen till läraren, att kunna ta examen, få höga betyg och nå sina framtida mål.

En förutsättning för att en elev ska lära sig är att eleven känner motivation till lärandet. Successivt med att barn och elever blir äldre börjar intresset och motivationen för skolan försvinna. Matematik är ett av grundskolans kärnämnen. Elever har och kommer alltid att ha olika inställningar till detta ämne. Lågpresterande elever har generellt sämre inställning och motivation till matematikämnet. Studien syftar till att undersöka vilka metoder lärare uppger sig använda i sin matematikundervisning för att motivera lågpresterande mellanstadieelever. Vi undersöker hur dessa metoder kan karaktäriseras utifrån Self Determination Theory ́s begrepp yttre- och inre motivation. För att besvara studiens forskningsfrågor har sju verksamma och behöriga matematiklärare på mellanstadiet från tre olika skolor inom en kommun i norra Sverige intervjuats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika metoder som används i matematikundervisningen för att motivera de lågpresterande eleverna. Vidare visar undersökningen vilken typ av yttre- eller inre motivation dessa olika metoder kan frambringa hos lågpresterande elever.