Denna studie har som syfte att undersöka om intensivundervisning i matematik kan vara ett sätt att mötaelever i matematiksvårigheter. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits,där två elever fått möjlighet att testa intensivundervisning i matematik. En rektor och tre lärare harintervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik ochintensivundervisning generellt. Det fanns stor efterfrågan på förändring inom det specialpedagogiskastödet i det arbetslag som deltog. Intensivundervisningen visade på goda resultat för de medverkandeeleverna. Det visade sig att det var ett tidskrävande arbetssätt, då undervisningen krävde godaförberedelse, samt att en-till-en-undervisning kan innebära att färre elever får stöd. I studien användes ettfärdigt material i arbetet med eleverna. Ett färdigt material var ett bra stöd med många tips och idéer, menelevers olikheter medförde att pedagogen ändå måste anpassa undervisningen efter varje individ.

No description available.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet används samt att se på lärares inställningar till materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller materialet keramiklera och lärarnas inställning till materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran.

Titeln på denna studie är ett citat från en klasslärare. Som titeln indikerar syftar denna studie till att se hur verksamma lärare på sjukhusskolan och klasslärare arbetar för att elever med diagnosen cancer ska uppnå kunskapskraven. Forskningen om detta ämne är begränsad varför det behöver utforskas mer. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med verksamma lärare genomförts. Resultatet visar att det är svårt för klasslärare att göra en bedömning av en elev som är sjuk och därmed inte kan delta i den ordinarie undervisningen. Samtidigt beskriver lärarna att det viktigaste är att eleven blir frisk och att kunskapskraven kommer i andra hand. Intervjuerna vittnar också om att lärarna arbetar med att anpassa undervisningen för de cancersjuka eleverna för att de så lätt som möjligt ska kunna återgå till den ordinarie skolan efter avslutad behandling. Studien är viktig för att sprida kunskap om sjukhusskolan och dess funktion för cancersjuka elever.

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns.   Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie.   Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94. Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen? Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden? Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9. Idrottslärarna blev intervjuade under drygt 50 minuter vardera. Den intervjuform som användes var semistrukturerad intervjumetod. Frågorna var formulerade så att de fick svara med sina egna ord och tankar. Resultat: Skolorna i storstaden visade sig ha sämre förutsättningar, framförallt tidsmässiga och miljömässiga möjligheter, än vad skolorna på glesbygden hade.  Lärarnas syfte med lektionsinnehållet var framförallt att eleverna skulle få en god upplevelse av friluftsliv. Lärarna ansåg att den väsentliga skillnaden mellan de två senaste läroplanerna var att ämnet hade blivit allt mer teoretiskt. Alla fyra lärare menade på att de sett en klar skillnad mellan läroplanerna och att friluftslivet hade tagit större plats i Lgr 11. Av innehållet i friluftsundervisningen är det orienteringen som är mest prioriterat hos lärare. Undervisningen av friluftsliv och utevistelse bedrivs främst under hösten och våren. Slutsats: Friluftsliv är fortfarande ett moment under utveckling och lärare har problem med att skapa ett bra lektionsinnehåll utifrån sina förutsättningar. För att kunna bedriva friluftsliv i undervisningen på ett sätt som når upp till kursplanens krav måste skolorna ha i många fall större möjligheter. I lärarnas syfte med friluftsundervisningen har färdighetsinlärning en central roll men med ett perspektiv på att lära sig genom upplevelse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.

Syftet med denna studie har varit att, utifrån aktuell forskning, urskilja vilken didaktisk betydelse film kan ha i undervisning i ämnet historia i grundskolan. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts i vilken vetenskaplig forskning inom området har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att filmens betydelse som pedagogiskt verktyg i historie-undervisning kan delas in i tre kategorier; film som betydelse för elevers motivation, film som betydelse för elevers ökade förståelse för ämnet, samt film som betydelse för elevers kritiska tänkande. Vidare har möjligheter och svårigheter med film som pedagogiskt verktyg utifrån de tre kategorierna urskilts. Resultatet visar på olika aspekter av möjligheter och svårigheter med film, där fokus ligger på förförståelse och elevers meningsskapande. / <p>SO</p>

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda studiebesök, närmiljön och det omgivande samhället i sin undervisning. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ metod med intervjuer då det är deltagarnas upplevelser och åsikter jag är intresserad av. Resultatet visar att lärarna anser att studiebesök bidrar till att eleverna får en ökad förståelse genom att koppla till undervisningspraktiken. I slutsatsen är alla deltagare överens om vikten av att använda metoden i sin undervisning och poängterade också att det värdefulla mötet och koppling till verkligheten bidrar med personlighetsutveckling och en förändrad syn på människor.

During the spring of 2016 the Swedish government presented a national IT-strategy involving personal computers for each student from grade 1-9. Meanwhile current studies are indicating the importance of handwriting for learning and remembering new skills. However, according to several cognitive scientists, the results from meta studies regarding analogue and digital tools and their contribution to learning processes are contradictory. A survey and a cross sectional study was therefore conducted aiming to compare analogue versus digital note taking and teaching methods. A total of 85 7:th grade students filled out a survey concerning their preferences in note taking and teaching methods. Non-parametric sign-test statistically proved the students in the study preferred typing over writing by hand when taking notes in class (p =0.008). Reasons for their preference included a general positive attitude towards using computers and students acknowledging the benefits of spelling programs. Furthermore, the students in the survey preferred their teacher using whiteboard instead of Powerpoint when lecturing (p=0.012). The students claimed to comprehend the content given in lectures more efficiently when whiteboard was utilized. The cross sectional study was performed in the purpose of comparing two note taking methods: writing by hand and typing. Two 7:th grade classes (N=39) participated in the study and a total of six theme lessons in ecology were conducted. The students’ individual performances were evaluated with exit tickets involving questions of facts and concepts. The differences between the classes’ performances were only marginal according to Mann-Whitney non-parametric analysis. Based on the results of this study, further implementation of computers in classrooms should be conducted methodically with care.