Background: The number of people suffering from myocardial infarction in Sweden is decreasing, despite this the prevalence is high. Being diagnosed with myocardial infarction results in medical interventions, lifestyle changes and eventual pharmacological treatment to prevent relapse. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of life after amyocardial infarction. Method: A literature-based study was used, based on ten qualitative articles. The articles were analyzed in a five step-model, which resulted in three main-themes and sixsub-themes. Results: The results present life after myocardial infarction as difficult to understandand manage. This could be related to their physical and mental changes, which resulted in fear and anxiety that affected their everyday lives through experienced limitations. Fatigue where also a contributing factor in the limitations of everyday life due to energyloss. This was hard to handle without support from both relatives and health care professionals. It was essential to be meet as a unique human and not reduced to a diagnosis. Life became more valuable through the survival and gave the individuals a second chance with different priorities. Some adjusted to the lifestyle changes, while others were reluctant. Returning to work where seen as an indicator for being healthy and a return to life as before. Conclusion: To establish well-being and security through nursing, a holistic approach that is the basis of person-centered care helps nurses to see the individual situation. / I Sverige minskar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt trots detta är förekomsten fortfarande hög och ca 5800 avlider varje år. Hjärtinfarkten medför både fysiska och psykiska förändringar hos den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt. I studiens resultat framkom det att både män och kvinnor såg situationen och livet efter en hjärtinfarkt som svår att hantera, då både kroppen och hjärtat inte längre upplevdes pålitligt. Detta resulterade i rädsla och oro som begränsade det vardagliga livet. Personerna upplevde att det var svårt att tolka kroppsliga signaler, vilket gav en osäkerhet som resulterade i ångest och katastrof tankar om döden. Detta medförde även att de inte vågade anstränga sig fysiskt. Känslor som ilska, frustration och nedstämdhet upplevdes på grund av den mentala och fysiska utmattningen som var svår att förstå. Personerna kunde inte utföra vardagsaktiviteter i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten, vilket resulterade i en känsla av passivitet. Det utrycktes även ett behovav stöd från anhöriga och vårdpersonal för att klara av sin situation och det vardagligalivet. Vårdpersonalens bemötande och agerande var avgörande för hur patienterna förstod informationen som gavs, deltog i rehabilitering och klarade att genomföra nödvändiga förändringar när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. Vårdpersonalens förmåga att skapa en trygg atmosfär tillsammans med att se patienten som människa var viktigt för att uppnå välbefinnande. Anhöriga sågs som en resurs för personerna då de kunde avlasta vardagssysslorna samtidigt som de lyssnade, vilket gav trygghet och välbefinnande hemma. Patienter upplevde att familjen satt för höga krav och fick då stödet från vänner. Partnerrelationen kunde påverkas genom den minskade sexuella relationen som grundade sig i rädsla för de fysiska förändringarna och upplevdes svårt att prata om med partnern. Livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som en ny chans till livet där nya värderingar uppstod. Personerna upplevde att arbetsgivarens attityd och förståelse för situationen var avgörande för fortsatt sjukskrivning. För att kunna möta patientens unika behov och skapa välbefinnande genom omvårdnad, är personcentrerat förhållningssätt lämpligt för att vidhålla en helhetssyn på patienten och inte bara det fysiologiska tillståndet.

Context: Tobacco use among medical students is of public health concern, given their role as future role models for healthy lifestyles. This study sought to determine the prevalence and determinants of tobacco use and nicotine dependence in medical students in Pretoria. In particular, this study explored the role of sense of coherence – a measure of stress-coping ability – on tobacco use patterns among medical students. Furthermore, we examined the students’ knowledge of smoking cessation approaches, their perceptions with regard to the availability and adequacy of tobacco control curricula, and their perception of their role as ”role models” for their patients. Methods: This cross-sectional analytical study, involving undergraduate medical students in their 2nd and 6th year of study at the universities of Pretoria and Limpopo (MEDUNSA), was conducted during August and September 2008. Consenting participants completed a self-administered questionnaire (N=722). Information obtained included: demographic characteristics of respondents, alcohol use, past and current use of various tobacco products, perception of availability and adequacy of training in tobacco control (TC), support for various TC legislation and perception of the role of doctors in smoking cessation. A six-item Antonovsky’s sense of coherence scale (SOC) was also included to measure respondents’ ability to cope with stress. Nicotine dependence was measured using the diagnostic and statistical manual of mental disorders, fourth edition (DSM-IV). Data analysis included chi-square statistics, t-test and multiple logistic regression analysis. Level of significance was set at p<0.05. Results: Prevalence of cigarette smoking in medical students was 17.3%. Cigarette smoking was significantly higher among the 6th (21.5%) than among the 2nd year (14.1%) students and was also significantly higher among males (20.4%) than among females (14.4%). In a bivariate analysis, problem drinkers were more likely to be smokers (37.5%) as compared to non-problem drinkers (13%). Compared to non-smokes, smokers were more likely to have a lower SOC [Mean(sd); 26.8 (8.8) vs 28.8 (7.4); p=0.019] and were less likely to attach importance to being seen as a role model by patients. Only 21.9% felt their training curriculum contained TC issues and of these a little over half felt the TC content was inadequate. After controlling for potential confounders, the factors that were independently associated with the current smoking status were, having lower support for TC legislation (OR=0.49; 95% CI= (0.41-0.59) and attaching less importance to being seen as a role model by patients (0.62; 0.41-0.91). Other factors associated with cigarette use included: being a 6th year student (OR=2.17; 95% CI; 1.32-3.58), having a drinking problem (2.17; 1.28-3.68), reporting exposure to others smoking at home (3.29; 1.91-5.66) and having received previous formal training in cessation (0.55; 0.32-0.95). Younger age (0.86; 0.77- 0.97), lower SOC (0.94; 0.90-0.99), and lower level of support for TC legislation (0.56; 0.40-0.79) were independently associated with nicotine dependence. Conclusions: This study’s findings suggest that tobacco use is prevalent among medical students and tobacco use is strongly associated with alcohol abuse. In addition to offering tobacco cessation services to these students, these findings highlight the need to institute a curriculum on tobacco control that includes not only teaching cessation counselling skills to medical students, but that also encourages them to become advocates for TC legislation and to recognise themselves as important role models in the society. Copyright / Dissertation (MMed)--University of Pretoria, 2009. / School of Health Systems and Public Health (SHSPH) / MMed / Unrestricted

There is an ongoing shortage and high demand for basic and specialized nurses in health care sectors in Sweden. The sick leave among healthcare workers has been remarkably increasing since 2012. Number of sick leaves has been increased among health care workers including midwives and specialized nurses regardless to their level of education. Aim of the study is to learn more about competence, competence growth and how it has impact on nurse health at their working place.Qualitative semi-structured interview method is used in this study and snowball sampling method is used to select the study participants. Interview data of all participants are analyzed using thematize analysis method. Eight nurses took part in this study and seven of them are working in hospital and one participant is working in an elderly care home. Almost all of the participations reported that competence is one of the key requirements for health care workers. The participants reported that the competence and the competence growth in working place are associated with professional experience, resources, peer support, cooperation, personal characteristics, attitude of managers and colleagues towards skills development, work environment, training towards knowledge updating and specialization and short terms courses. The study results show that most of participations have stable sense of coherence (KASAM) and the ability to associate the works with coherence is high. Five of eight participations scored high in of sense of coherence and it’s three components: comprehensibility, manageability and meaningfulness. One participant scored high in comprehensibility, manageability and whereas low in meaningfulness. Two participants scored high in comprehensibility and meaningfulness whereas low in manageability. The components of sense of coherence are often associated with good health in many studies. However, further researches to assess the relationship between the variables sense of coherence and nurses competent are required and it can be helpful for health promotional works among heath care workers.

The purpose of this study is to describe and explore the happiness, sense of coherence and resilience of rural teachers from a positive psychology framework where positive and healthy adaptation is emphasized. This study forms part of the dissemination phase of a longitudinal study known as STAR (Supportive Teachers Assets and Resilience). Completed questionnaires by twelve rural teachers in STAR schools (2 primary and 1 secondary) in rural Mpumalanga were purposively sampled as data sources for secondary analysis. The measures included the Oxford Happiness Questionnaire (OHQ), Resilience Scale (RS-14) and the Orientation to Life Questionnaire (SOC-13). Results are presented as descriptive and non-parametric statistics. Results indicated that teachers possess High Moderate to High levels of happiness, Moderate to High Moderate sense of coherence, and High Moderate to high levels of resilience. There was no significant relationship between happiness, sense of coherence and resilience. No significant differences were observed between levels of happiness, sense of coherence and resilience of teachers in (Pre- STAR intervention and post- STAR intervention); nor with regards to gender. Theorizing the findings of this study within the theoretical framework of positive psychology indicates that despite significant risk and adversity, teachers are able to demonstrate positive psychological constructs in the form of happiness (extraversion, kindness, humor, sense of purpose, aesthetic appreciation, locus of control, positive affect, self-efficacy, physical health and self-esteem ), sense of coherence (comprehensibility, manageability and meaning) and resilience (self-reliance, having a purposeful and meaningful life, equanimity, perseverance and existential aloneness). / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Educational Psychology / unrestricted

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom som drabbar allt fler individer i världen. Hjärtsvikt är ett tillstånd när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov, vilket påverkar både hälsan och det vardagliga livet. För att sjuksköterskor ska kunna ge god vård till personer med hjärtsvikt krävs det kunskap och förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med utgång i forskning med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultatartiklar insamlades från databaserna CINAHL, MedLine och PsycInfo som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet uppkom tre teman och sex underteman. Dessa teman beskriver vilka förändringar hjärtsvikt förde med sig och hur det påverkade vardagen. Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det olika aspekter av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikt skapade begränsningar och emotionella förändringar i livet. Bristen på information från sjukvården försvårade hanteringen av hjärtsvikt. Nivå av KASAM kan påverka förutsättningar till att kunna hantera sjukdomen. För att underlätta omvårdnad och stöttning är det betydelsefullt att sjuksköterskor inneha kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a growing public health problem and is affecting many people around the world. Heart failure is a condition when the heart is unable to pump sufficiently to maintain blood flow to meet the body’s needs which affect the health and the daily life. For nurses to be able to provide good healthcare, it requires knowledge of experience of people living with heart failure. Aim: To describe people’s experience of living with heart failure. Method: A literature review based on qualitative design and inductive approach. Result articles were collected from the databases CINAHL, MedLine and PsycInfo and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Result: The result revealed tree themes and six sub-themes. These themes describe how heart failure changed and affected everyday lives of people living with it. Conclusion: The literature study revealed various aspects of living with heart failure. Heart failure created limitations and emotional changes in life. The lack of knowledge from the healthcare made managing heart failure difficult. The level of SOC can affect the prerequisites of managing the disease. It is important that nurses have knowledge and understanding of the experience of living with heart failure, to facilitate nursing.

During the year of 2020 the Covid-19 pandemic entailed restrictions that affected Sweden and the world in general. At the request of the Swedish Public Health Agency, Swedish universities were asked to conduct digital distance education. The purpose of this study is to investigate how the attitude to the change from traditional education to distance education among full-time students at Örebro University, can be understood in relation to factors linked to learning. The study also intends to examine whether and how the students experience that their social interaction and sense of coherence has been affected as a result of the change. The results of this qualitative study are based on qualitative interviews with full-time students at Örebro University, who have been involved in the change from traditional education to distance education. Previous research in these subject areas highlight, among other things, the prerequisites for successful distance education, as well as factors that have been found to have an impact on students’ experience of social interaction and sense of coherence. In addition to previous research, the study’s theoretical framework is based on Erving Goffman’s (2014 [1974]) dramaturgical perspective on social interaction and Aaron Antonovsky’s (2005) theory of sense of coherence.The result indicates that the students were predominantly negative about the change, mainly due to the lack of social interaction. The study also shows that the students experienced difficulties within the social interaction during distance education, in terms of impression management, maintenance of traditional norms and the separation between study time and free time. In conclusion, the study shows that the students’ sense of coherence has been affected in various degrees, depending on how they perceive that their sense of comprehensibility, manageability and meaningfulness is met in distance education. / Under år 2020 medförde Covid-19-pandemin restriktioner som påverkade Sverige och världen i stort. På begäran av Folkhälsomyndigheten uppmanades svenska universitet att bedriva digital distansundervisning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur inställningen till förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning hos heltidsstudenter vid Örebro Universitet, kan förstås i relation till faktorer kopplat till lärande. Fokus ligger därtill på om och i sådana fall hur studenterna upplever att deras sociala interaktion och känsla av sammanhang har påverkats till följd av förändringen. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på kvalitativa intervjuer med heltidsstudenter vid Örebro Universitet, som varit med om förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning. Tidigare forskning inom dessa ämnesområden belyser bland annat förutsättningar för en lyckad distansundervisning, samt faktorer som har visat sig ha en inverkan på studenters upplevelse av social interaktion och känsla av sammanhang. Utöver tidigare forskning grundas studiens teoretiska ramverk i Erving Goffmans (2014 [1974]) dramaturgiska perspektiv gällande social interaktion samt Aaron Antonovskys (2005) teori om känsla av sammanhang.Resultatet från studien tyder på att studenterna var övervägande negativt inställda till förändringen, främst på grund av avsaknaden av socialt umgänge. Studien visar även att studenterna upplevde svårigheter i den sociala interaktionen vid distansundervisning vad gäller intrycksstyrning, upprätthållning av traditionella normer samt avgränsningen mellan studietid och fritid. Avslutningsvis visar studien att studenternas känsla av sammanhang påverkats i varierande grad, beroende på hur de uppfattar att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet tillgodoses vid distansundervisningen.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är livsomställande för patienten. Genom livsstilsförändringar kan riskfaktorer elimineras och risk för att återinsjukna reduceras. Genom att patienten är följsam i sin egenvård och deltar i hjärtrehabiliteringsprogram kan risken minska. Trots det är följsamheten låg och dödligheten är fortfarande en ledande dödsorsak i Sverige.   Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av egenvård efter hjärtinfarkt.   Metod: Studien har en induktiv ansats och de 15 kvalitativa resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsanalys.    Resultat: Tre teman framkom i resultatet, “Betydelsen av stöd från omgivningen för att kunna bedriva egenvård ”, “Sjukvårdens betydelse för att möjliggöra egenvård” och “Begränsande och främjande upplevelser av egenvård”.  Socialt stöd, hjärtrehabilitering samt information och kunskap var några av de drivande komponenterna till att patienten upplevde motivation till att utföra betydande livsstilsförändringar. De komponenter som begränsade patienten var bland annat att rehabiliteringen inte ansågs vara individuellt anpassad men även att informationen som gavs av sjuksköterskan var bristande.    Slutsatser: Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information för att de ska få kunskap och rätt verktyg till sin egenvård. Närstående och sjukvården är en viktig del av stödet då patienten ofta ställs inför prövningar i livet efter hjärtinfarkten, både fysiskt och mentalt.

Poor mental health among children and teenagers in Sweden has been recognized and been described as increasing (Folkhälsomyndigheten, 2018). Folkhälsomyndigheten (2018) suggests that there has been a twofold increase of psychosomatic symptoms within the age group of 13-to 15-year-olds in Sweden. This study enlightens the importance of the health promotions within the school system where all the professions within the school should work together to improve the mental health of the students. The purpose with this study is to produce a qualitative study where our intention is to increase the knowledge regarding lesson structures as a success factor from the perspective of the student where the sense coherence-component’s comprehensibility, management and meaningfulness describe the psychological health of the students. Our study has a qualitative approach as we wish to understand how students perceive distinct lesson structures as opposed to vague lesson structures. The collection of data used for this study consists of semi-structured interviews conducted with six informants from two separate junior high schools, that have been analyzed using both a deductive as well as an inductive hypothesis. The inductive coding gave us the subcategories: stress, security, interests, and boredom. The sense coherence-theory has helped us analyze our collection of data, the results of which indicate that of previous research; lesson structure, clarified pedagogy, and participation are the success factors when it comes to the students' sense of coherence. The study also indicates that the informant’s psychological health is affected negatively by vague lessons. The study recognizes the important work being done regarding a Special education methodology and technology approach and the preventively and health promotion within our schools which only benefit from a salutarily perspective. Keywords: clarification pedagogy, lesson structure, poor mental health and sense of coherence.

Bakgrund Sepsis är en livshotande dysfunktion i ett eller flera organsystem orsakad av stört systemiskt svar på infektion. Patienterna som överlevt sepsis upplever ofta övergående eller permanenta komplikationer med påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är inget fast begrepp men kan beskrivas som personens nivå av välmående. Det går att mäta livskvalitet. De vanligaste mätinstrumenten är EQ-5D och SF-36. Patienter med sepsis finns i de flesta områden som allmänsjuksköterskans kompetens täcker och därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen kring patientgruppen och hur patienternas livskvalitet påverkas efter sjukdomsförloppet.  Syfte Syftet med studien var att belysa patienters livskvalitet efter sepsis.  Metod I den här studien användes litteraturöversikt som design. Resultatet är baserat på 14 artiklar av kvantitativ design, och en artikel med kvalitativ design från databaserna PubMed och CINAHL som publicerats mellan 2009–2019. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Livskvaliteten påverkas negativt av att drabbas av sepsis. Resultatet visade att patienter som överlevt sepsis upplever en lägre grad av livskvalitet efter sepsis än innan insjuknandet, samt att patienterna har en lägre grad av upplevd livskvalitet efter sepsis jämfört med generell population utan sepsis. Resultatet presenteras i fyra domäner: fysisk, psykisk, social och funktionell livskvalitet.  Slutsats Livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är lägre än allmänhetens. Livskvaliteten påverkas i domänerna fysisk-, psykisk-, social- och funktionell livskvalitet. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är viktig för att bedriva omvårdnad som förbättrar patientgruppens livskvalitet.

I Sverige har digitaliseringen gått fort. Forskning visar att det bland äldre personer finns sårbara grupper som inte använder digitala hjälpmedel så mycket och därför inte har tillgång till tjänster som de behöver. I föreliggande studie undersöks om tillgång till och användning av digital informationsteknologi påverkar äldre personers förmåga att bemästra sin tillvaro. Bemästringsförmågan mäts i en indexvariabel utifrån teorier om tron på den egna förmågan; inre och yttre kontroll samt känsla av sammanhang. Deltagarna (n=144) i studien var äldre som hade möjlighet att svara på en webbenkät och därför använde digitala hjälpmedel. Detta var en väsentlig begränsning som påverkade resultatet. I huvudsak framkommer inga signifikanta skillnader i bemästringsförmåga utifrån användning av digitala hjälpmedel eller demografiska faktorer bland deltagarna. En nyckelfaktor i de signifikanta samband med små effekter som framkom var erfarenheten av att regelbundet ha arbetat med datorer i sitt yrkesverksamma liv. Deltagare som anger att de har denna erfarenhet anger högre bemästringsförmåga än de som inte anger den erfarenheten. Här argumenteras för att skillnader i bemästringsförmåga är större i mer diversifierade grupper av äldre personer. Det stöder forskning som påtalar att digitaliseringen påverkar livskvalitén för äldre. Deltagare påtalar att alla inte vill eller har möjlighet att använda digitala verktyg och efterlyser kunskap och praktiskt stöd i användning av digitala verktyg. Det stöder forskning som visar att grupper av äldre inte kan delta i det digitaliserade samhället och forskning som påtalar vikten av ett livslångt lärande. / In Sweden, the digital transformation is fast. Research shows that there are vulnerable groups of elderly who do not use digital tools frequently and do not have access to services they need. This study examines whether access to and use of digital tools affects older people's ability to manage their lives. Mastery is measured based on theories of Self-efficacy, Internal and External Locus of Control and Sense of Coherence. The participants (n=144) in the study were elderly people who responded to an online survey and therefore used digital tools. This was an essential limitation that affected the result. No significant differences in mastery were found based on the use of digital tools or demographic factors among participants. Experience of professionally having worked regularly with computers was a key factor in the significant relational findings with small effects that appeared. Participants who reported this experience indicated higher mastery skills than those who did not report that experience. It argues for that differences in mastery are greater in more diverse groups of elderly. It supports research that suggests that digitization affects the quality of life of the elderly. Participants highlight that not everyone wants or are able to use digital tools and call for education and practical support in the use of digital tools. It supports studies showing that groups of elderly cannot participate in the digitized society and studies that highlights the importance of lifelong learning.