Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (KASAM), empowerment och psykosocial arbetsmiljö (PSAM) är väletablerade begrepp. Det finns begränsad forskning om deras inbördes relation, dock har tidigare forskning konstaterat att höga nivåer av KASAM och empowerment är relaterad till god upplevelse av anställdas PSAM. Studiens syfte var att undersöka relationen och variationen mellan PSAM, KASAM och empowerment. Detta besvarades genom fyra frågeställningar och tre hypoteser. I studien ingick 130 deltagare (74 kvinnor och 56 män). Datainsamlingen skedde på två separata arbetsplatser. Enkäten inkluderade fem bakgrundvariabler och tre skalor. Materialet analyserades med korrelationer och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM och empowerment kompletterar varandra med att förklara variationen i PSAM. Korrelationerna indikerade att högre upplevelse av KASAM och empowerment är kopplade till en högre skattning av PSAM. Utöver detta korrelerade KASAM och empowerment med varandra. Slutsatsen som drogs var att arbetsplatser måste undersöka dessa tre delar tillsammans för att få en överblick över hur anställda upplever sin PSAM.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Bakgrund: 2020 inträffade cirka 8000 hjärtstopp i Sverige, varav 1458 kunde återupplivas. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och individen blir medvetslös inom några sekunder. Vid ett hjärtstopp utgör tidiga behandlingsinsatser en viktig del. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en hälsofrämjande roll. Det är viktigt att vården sker personcentrerat. För att säkerställa en god omvårdnad utför sjuksköterskan kontroller och bedömningar av patienten för att identifiera individuella omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För litteratursökningen användes databaserna Medline via PubMed samt CINAHL. En tematisk analysmetod användes för att analysera de vetenskaplilga artiklarna. Huvudresultat: Resultatet visade att överlevare kunde uppleva fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella konsekvenser och att de var tvungna att lära känna sig själva på nytt. Överlevnaden upplevdes väcka många existentiella reflektioner. Stöd upplevdes som en viktigt aspekt i återhämtningen och för möjligheten att hantera uppkomna utmaningar i livet. Slutsats: Överlevare upplevde livet efter hjärtstoppet som omvälvande med många känslor, tankar, konsekvenser samt en känsla av att inte vara densamma. Stöd och information upplevdes utgöra viktiga aspekter i återhämtningsprocessen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskap och förståelse om fenomenet för att kunna bidra med anpassat stöd och information i den personcentrerade vården. / Background: 2020 approximately 8000 cardiac arrests´ occurred in Sweden, of which 1458 could be resuscitated. In the event of cardiac arrest the hearts ability to pump stops and the individual becomes unconscious within a few seconds. In the event of a cardiac arrest, early treatment actions is an important part. The nurse is responsible for nursing care and has a health promotion roll. It is important that care is patient-centred. To ensure good care the nurse performs checks and assessments of the patient to identify individual needs of nursing. Aim: To describe survivors experiences of life after a cardiac arrest. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in Medline databases via PubMed and CINAHL. A thematic method was used to analyze the scientific articles. Results: The result showed that survivors could experience physical, psychological, cognitive and emotional consequences and that they had to get to know themselves again. The survival brought a lot of existential reflections. Support was experienced as an important part in recovery and also for the ability to deal with new challenges in life. Conclusion: Survivors after a cardiac arrest experienced life as overhelming with many emotions, thoughts, consequences as well as a feeling of not being the same person as before. Support and information were experienced as important aspects in the process of recovery. Therefore it´s important for the nurse to have knowledge and understanding about the phenomenon in order to contribute with adapted support and information in the person-centred care.

No description available.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

Bakgrund: Patofysiologin är inte fastställd men den främsta teorin är att endometrios uppkommer genom retrograd menstruation. Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder drabbas. Det finns flera teorier kring etiologin och symtombilden är bred, det vanligaste symtomet är smärta av olika slag. Diagnostiseringsmetoden är invasiv och utdragen. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och vid behandlingen som främst består av farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats av tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en analysmodell beskriven av Friberg.   Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Min endometriosdiagnos var krävande,  Endometrios förändrade mitt liv och Endometrios påverkade min framtid. Det framkom att kvinnor upplevde diagnostiseringsprocessen som långdragen och att endometrios påverkar flera aspekter av en kvinnas liv. Kvinnors syn på sin framtid förändrades av endometrios och de strävade efter att hitta mening med sitt lidande.   Slutsats: Resultatet ger en bild av hur kvinnor upplevde livet med endometrios och fördjupar förståelsen för dess innebörd. Endometrios behöver större plats inom verksamheter och inom forskningssamhället för att minska stigmatisering och kunskapsbrist. / Background: The pathophysiology is not established but the most common theory is that endometriosis appears mostly through menstruation disturbances. Ruffly every 10th woman of reproductive age is affected. There are several theories about the etiology and there is a large variety of symptoms, the most common is different types of pain. The diagnostic method is invasive and long. Nurses have an important role in the care and treatment of patients, which mostly contain pharmacological and non-pharmacological interventions.   Aim: This study aimed to describe women’s experiences of living with endometriosis.   Method: A literature review with an inductive approach of 13 qualitative articles was analysed based on an analytic model presented by Friberg.   Result: The result was presented in three categories; My endometriosis diagnosis was demanding, Endometriosis changed my life and Endometriosis affected my future. It emerged that women experienced the diagnostic process as protracted and that endometriosis affects several aspects of a woman’s life. The women’s vision of the future changed due to endometriosis, and they strived to find meaning in their suffering.   Conclusion: The result presents how women experienced life with endometriosis and expands the understanding of its meaning. Endometriosis requires increased acknowledgment in the workplace and by the research community to reduce stigmatisation and educate the population.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

This dissertation investigates the relationship between work performance and the sense of coherence, using the salutogenesis approach and the influence of employees' biographical variables on work performance. The sense of coherence construct is discussed and conceptualised in terms of its comprehensibility, manageability and meaningfulness. Similarly, work performance is discussed and conceptualised in terms of its dimensions and dynamics. The integration of the literature study characteristics such as the cognitive, affective, conative and interpersonal characteristics were discussed. The research was conducted among 80 employees at a banking institution. The quality of life questionnaire and performance appraisal ratings were used. The relationship between biographical variables such as age, marital status, gender, qualifications, tenure, functional department and work performance were investigated. The results confirmed the empirical investigation that there was not a significant relationship between work performance and SOC. However, a significant relationship was found between job category and work performance, and between age and work performance. Finally, recommendations made for future research included using a bigger sample size in order to improve the generalisation of the findings to other organisational environments, and to further determine the relationship between other aspects of work performance (not just the KPAs) such as the human attributes of work performance and SOC. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)

Engineers and scientists have to cope with the challenges of a complex work environment. This study investigated the relationship between burnout, coping and sense of coherence amongst engineers and scientists. The Maslach Burnout Inventory, COPE and Sense of Coherence questionnaires were used. The study was conducted with 272 engineers and scientists at a global petro-chemical company with its head office based in South Africa. A theoretical relationship was determined and an empirical investigation provided evidence of such a relationship. The results confirmed a relationship between burnout, coping and sense of coherence amongst engineers and scientists. / Industrial and Organisational Psychology / M. Com. (Industrial and Organisational Psychology)

Burnout can occur in any occupation and is a risk in the modern world of work. The objective of the study was to investigate how burnout, coping and sense of coherence are related and influence each other in an engineering environment. A Cross-sectional survey design was used in this descriptive study. The convenience sample consisted of 118 engineers and scientists at various levels in a global engineering organisation that is based in South Africa. The Maslach Burnout Inventory (MBI), Coping Orientations to the Problems Experienced (COPE) and Sense of Coherence (SOC) questionnaires were administered for this quantitative study. A theoretical relationship was proved by means of a literature study and an empirical relationship proved that there is indeed a relationship between the constructs and that focus and venting of emotions as well as SOC are predictors of emotional exhaustion and cynicism. SOC also proved to be a predictor of professional efficacy. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)