I use my art practice in conjunction with environmental behaviour research and Michel de Certeau’s practice of the everyday, to enable a re-examination of socially engaged art and through art to activate environmental behaviour change. Questions Clarify contemporary debate about demonstrable and desirable aspects and issues of socially engaged art practice and through my own practice identify its key characteristics. Examine the claim for change offered by many socially engaged practitioners. Context The socially engaged artist operates outside of the gallery, in everyday lives and real situations, often engaging in issues of meaning to society at large, where participation and facilitation of dialogue are the common characteristics. I identify participation, the ambition of social change, aesthetic representation and a failure to communicate beyond the participative event as key considerations. (Bishop 2004; Bourriaud 2002; Kester 2004; Kwon 2004) I propose an aesthetic of presence, to recognise community as a creative vernacular and as pooled knowledge. Drawn from Michel de Certeau’s research into everyday life (Michel de Certeau 1985; Michel de Certeau et al. 1998a) this also provides a refocusing on participation through conversation and describes rupture events, which signify change occurring. Method This thesis compares research in an alternative field, environmental behaviour, which investigates the impediments to change (the value-action gap), how change happens and identifies the change agent, as essential to encourage change at a personal level. (Ballard and Associates 2005b; Darnton et al. 2006) I use the value-action gap, the tension point between knowing about climate change and failing to make changes in our own behaviour, (Blake 1999; Darnton 2004b; Kollmus and Agyeman 2002) as a direct impetus to make participative artwork that examines the idea of a sustainable lifestyle. My art practice recognises a three-stage process: an admission of my own environmental behaviour; encouraging reciprocal participation and conversation and enabling personal reflection; representing conversation offering shared vernacular knowledge and enabling others’ engagement with the artwork and behaviour change. Equating the socially engaged artist with the environmental change agent, I synthesised the Model for Change Agents (S. Ballard and Ballard 2005a; Ballard and Associates 2005b) with research on participation in the arts (Matarasso 1997), as a basis for understanding how participation occurs and how change could happen in socially engaged artworks. An analysis of pilot artworks extends this model to identify the conditions for change, which also equate to the aesthetic aspects of the artwork, in a new model for Practice, Participation and Progression. Outcomes I propose key characteristics for socially engaged practice based on analysis of contemporary commentators and the model for practice, participation and progression. The role of the socially engaged artist is identified as comparable to the change agent. Representing conversation, addresses an issue of socially engaged practice to communicate beyond documentation of the event’s provocation and participation. I develop discussion of the discursive site beyond participation itself to a community of common sensibility and pooled knowledge as a demonstration of personal agency that is able to redefine the public ideal and challenge dominant culture. Re-presenting conversation is a means of sharing knowledge, stimulating change and expanding community. Contributing to environmental behaviour research my art practice reveals our ability to abstract behaviour, identifies our main areas of concern within lifestyle, our motivations for making change and the importance of the preservation of personal agency. I also comment on de Certeau, identifying the problems with individual resistance through the everyday, exploring mini-rupture events signaling change and proposing a reversal of the aesthetic of absence to an aesthetic of presence creating a new narrative that utilises personal agency.

Teoretiskt bidrag: Studien ger en samtida bild av hur konsumenten påverkas av miljövänliga attribut hos produkter i hens uppfattning av varumärken. Problemformulering: Hur påverkar försäljning av plastpåsar konsumentens varumärkesimage? Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan konsumentens värderingar, konsumtion och benägenhet att välja miljövänliga attribut. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och belyser hur behov, värderingar och förväntningar representerar en signifikant roll i konsumentens uppfattning av varumärken. Teoretisk referensram: Studiens referensram är uppbyggd av befintliga teorier som avser att förklara företags önskan att bygga konkurrenskraftiga varumärken, stärka varumärkets relation till konsumenten genom stimuli och skapa efterfrågan av ett företags gröna produkter, samt att förklara konsumentens önskan att reducera hens negativa effekter på miljön och hur konsumenten svarar på information baserat på tidigare upplevelser och erfarenheter. Metod: Denna uppsats är utförd i en deduktiv ansats genom en kvantitativ metod bestående av 188 respondenter. Undersökningen var utformad som en enkät och spreds via våra egna sociala kanaler. Enkätens frågor var noggrant utformade av operationaliserade begrepp relevanta till studien. Sekundära källor består av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk resultat & dataanalys: Uppsatsen analyserar den kvantitativa undersökningen och presenterar resultaten i teoretiska modeller, tabeller, diagram och textbeskrivning genom vilka vi accepterar eller förkastar hypoteser. Slutsats: Konsumenten är benägen att konsumera produkter med miljövänliga attribut och uppfattar varumärken som visar hänsyn till miljön mer positivt. Dock fanns det inte en självklar korrelation mellan konsumentens värderingar och faktiskt beteende. Det ledde till att den första och andra hypotesen accepterades, och den tredje hypotesen förkastades.

När denna uppsats skrivs är det knappt sju år kvar innan målen i agenda 2030 ska vara uppfylla. Mycket har gjort och kommer att behöva göras för att kunna uppfylla målen i Agenda 2030. Många företag och kommuner gör nu ett arbete för att ställa om. Oavsett om hållbarhetsarbetet beror på lagkrav eller i marknadsföringssyfte är det de anställda som ska genomföra och anpassa sig till hållbarhetsarbetet, för att arbetsgivaren ska nå de satta målen. I genomsnitt spenderas under en arbetsvecka en tredjedel av ett dygn på arbetsplatsen. Uppsatsens syfte är därför att studera vilka attityder och kunskaper som finns till den omställning som hållbarhetsarbete på arbetsplatsen innebär. Genom frågeställningen, vilka kunskaper och attityder har anställda till hållbarhetsarbetet på sin arbetsplats?  Attitydforskningen och psykosociala teorier som finns idag utgår främst från individens privatliv där närmsta familj är de främsta socialiserings agenterna. Var på denna studie är intressant, då den utgår från perspektivet på arbetsplatsen, där kanske andra regler och förhållningssätt styr. Metoden för denna uppsats är semi-strukturerade intervjuer från sex representanter från fem olika förvaltningar i Karlstads kommun. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från de sex intervjuerna visar att det är insikt, ansvar, handlingsutrymme, självförtroende och kunskap är delar som finns med hos alla intervjupersoner som har uttryckt att de har ett miljöengagemang. Hur mycket eller hur lite av varje del är svårt att säga. Insikt och kunskap om olika insatser tycks vara viktigt för att respondenterna ska ha ett miljöengagemang. Liten kunskap tycks inte vara ett hinder utan sporrar respondenterna att vilja lära sig mer, varpå miljöengagemang bör ses som en pågående process.

<p>Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende.</p> / <p>The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.</p>

Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende. / The aim of this study is to give basis for decisions concerning how recycling companies should go about in their efforts to increase the recycling level. In order to accomplish this, I’m going to investigate Tonglet’s and Barr’s theories and recommendations. I’m also going to look for evidence that supports that there’s a value-action gap.

Concept "value-action gap" is most often mentioned in frame of behavioral studies of individial approach to ecological issues. Its meaning lies in description of a gap that opens between values claimed by respondents and their consequent actions (people act in accordance with values which are different than those pro-environmental values that they originally signed up to). There also is a concept of "knowing-doing gap" which stems from a different context and describes different situations. Its authors demonstrate how many corporations/firms/organizations employ disfunctional/ineffective management practices and ways of work organization - and all that in a situation when responsible employees and managers know about better practices. Furthermore, those employees are being continually educated about those more effective practices; corporation/firm also has plans of implementation of those done by hired consultants and all those plans would have had better results, should they be implemented. But despite this knowledge and good experiences of other organizations - managers keep on working using old inefective means. In this text I examined whether it is possible to identify a combination of those two concepts/phenomena in a frame of discourse related to expert knowledge about a state of natural...

This thesis analyses how elite athletes travel to/from sport events and which barriers prevent them from engaging in a more sustainable travel behaviour. For this purpose, unstructured interviews with elite athletes were conducted to gain an in-depth understanding about travel experiences and decision-making from elite athletes’ perspective. The sport of biathlon, which combines cross-country skiing with rifle shooting, was used as a case study. The analysis revealed that biathletes engage in frequent and extensive travelling, and that their most-used modes of transportation are road and air transportation. Travel arrangements were found to be usually taken care of by national federations and not by biathletes themselves. Moreover, the analysis demonstrated that while biathletes generally seem to be concerned about the environment, their environmental concern does not seem to translate into pro-environmental travel behaviour, which can be explained by the fact that sustainable transportation represents a high-cost situation. Furthermore, some barriers were found to prevent elite athletes from travelling more sustainably. The barriers are related to individuality (other priorities – performance), responsibility (not athletes’ responsibility) and practicality (national regulations regarding rifle transport in public transportation (PT)). However, many barriers were found to lie on a continuum between individuality and practicality. The most important of these barriers include travel time, equipment, exposure to other people or inconvenient PT system. Based on the findings, it was recommended to optimize schedules, which was found to be to be overall highly appreciated by biathletes. Some other recommendations include, for example, reservation of train compartments and/or special buses for biathletes and teams, communal equipment transportation between competition venues, vehicle provision at venues, or clear and updated information about regulations regarding rifle transport. These and other recommendations are believed to help biathletes to overcome some of their barriers and, thereby, encourage a more sustainable travel behaviour. Thereby, it is hoped that the knowledge gained in this thesis can help sport organizations and athletes to reduce the emissions from travelling to/from sport events. / <p>2024-01-19</p>

Climate change creates an urgency for action to be taken at government, corporate and individual level. Changing behaviours is a necessity to meet the global temperature goal of 2 °C increase, and companies have a significant role to play in this transformation. To change these behaviours, a change needs to happen in both attitudes and actions. Climate change education is one of many important methods to perform this transition. This study therefore aims to explore employee's perception of their ability to engage in their company's climate strategy and which development possibilities there are to increase their engagement. This is studied by looking at the effects of the game-based workshop, Climate Fresk, implemented in the Swedish sector of the global technical company Schneider Electric. Prior to collecting data, a pre research was conducted where background knowledge about Climate Fresk and Schneider was attained through observations of workshops and focus groups as well as an interview with the head of sustainability at Schneider. Data collection was thereafter made through 11 semi-constructed interviews with employees who had previously participated in Climate Fresk. The data given was processed through a thematic analysis to present three themes with eight sub themes, representing the results. These three themes visualizes employees' feelings, understandings and takeaways, as well as their perceived behavioural changes, attitude changes, hindrances and development suggestions for both Climate Fresk and involvement in Schneider’s climate strategy. The results show that employees have more understanding for climate change, feel more strengthened and more able to engage in Schneiders climate strategy after having participated in Climate Fresk. This is expressed both individually, but also collectively and with the support from role models and the positive climate change culture in Schneider. Still, some employees express credibility issues with Schneider due to high carbon-emitting activities. To make it easier for employees to engage in Schneiders climate strategy, development suggestions are made. Concretization of Schneiders goals for both employees and clients, a Schneider specific follow-up workshop and action accelerator programs both for collective climate change groups and individual aspiring climate role models within the company. / För att hindra klimatförändringarna behövs åtgärder tas på statlig, företagsmässig och individuell nivå. Omfattande beteendeförändringar är nödvändiga för att möta det globala målet på 2 °C, och företag har en stor roll att spela i den transformationen. För att förändra beteenden behöver tankar och attityder omformas, samt aktioner tas. Klimatrelaterad utbildning är en av de viktiga metoder som behövs för att genomföra transformationen. Denna studie syftar därför till att utforska anställdas uppfattning om möjligheterna att engagera sig i sitt företags klimatstrategi och vilka utvecklingsförslag som kan öka engagemanget. Detta studeras genom att se på effekterna av den spel-baserade workshopen, Climate Fresk, implementerad i den svenska sektorn av det globala, tekniska företaget Schneider Electric. Före datainsamling genomfördes en förundersökning om Climate Fresk och Schneider genom observation av en workshop, diskussion med en fokusgrupp av facilatorer samt en intervju med hållbarhetschefen på Schneider. Data insamlades därefter genom 11 semistrukturerade intervjuer med anställda som tidigare deltagit i Climate Fresk. Datan bearbetades genom en tematisk analys för att presentera tre teman och åtta underteman som representerar resultaten. Dessa tre teman innehåller uppfattningar kring medarbetarnas känslor, förståelser, beteendeförändringar, attitydförändringar, hinder och utvecklingsförslag för både Climate Fresk och Schneiders klimatstrategi.Resultaten visar att medarbetarna har större förståelse för klimatförändringar, känner sig mer stärkta och har större möjlighet att engagera sig i Schneiders klimatstrategi efter att ha deltagit i Climate Fresk. Detta kommer till uttryck både individuellt, men också kollektivt och med stöd av förebilder och den positiva hållbarhetsskulturen på Schneider. Fortfarande uttrycker vissa anställda trovärdighetsproblem med Schneider på grund av verksamheter med höga växthusgasutsläpp. För att göra det lättare för de anställda att engagera sig i Schneiders klimatstrategi ges flera utvecklingsförslag. Dessa är t.ex. konkretisering av Schneiders mål för både anställda och kunder, en Schneider-specifik uppföljande workshop och tillhandahållande av program både för kollektiva klimatförändringsgrupper och enskilda aspirerande klimatförebilder inom företaget.

De miljövänliga problem som världen står inför idag är tätt sammanhängande med den masskonsumtion som skapats av fast fashion-industrin. Detta har skapat en större efterfrågan av miljövänligt producerade kläder av konsumenter då de har en allt större inblick och påverkan på modeindustrin. Tidigare forskning visar att det är många konsumenter som tycker att det är viktigt att konsumera miljömedvetet, men utav dessa respondenter så var det dock bara cirka 30% av dessa deltagare som faktiskt agerade enligt sina miljömedvetna värderingar. Gapet mellan miljövänlig attityd och faktiska beteende kallas det gröna gapet och är något som har undersökts sedan 70-talet. Intentionen med denna uppsats är att undersöka det gröna gap som finns hos kvinnliga studenter på Textilhögskolan i Borås då dessa anses ha stor inblick i modeindustrin och dess miljömässiga påverkan men trots detta ändå handla fastfashion. Fokusgrupper sattes samman för att genom en gruppdiskussion undersöka och svara på frågan vad som påverkar konsumenter till att handla enligt sina hållbara attityder. Resultaten från undersökningen visade att lågt pris, trendig design och lättillgänglighet var de främsta faktorerna som ledde till att konsumenter handlar fast fashion hellre än hållbart mode. Resultatet visar däremot att mer och bättre information var det som skulle kunna få respondenterna att handla mer miljömedvetet. Fastän de redan är insatta i ämnet så nämndes det att det finns en otydlighet och osäkerhet gällande på vilket sätt företag faktiskt är hållbara och vad man betalar ett dyrare pris för. / The environmental problems that the world is facing today are closely connected to the mass consumption that is caused by the fast fashion industry. This has resulted in a greater demand of environmentally produced clothing by consumers as they have an increased insight and impact on the fashion industry. Previous research shows that many consumers mentioned that they think it is important to consume environmentally friendly, however there was only 30% out of these respondents that actually act according to their environmental values. The gap between environmental attitude and actual behavior is called the green gap and is a topic that has been investigated since the 70’s. The intention of this study is to research the green gap that exists at female students studying at the Swedish School of Textiles in Borås. These respondents were chosen as they are assumed to have a great insight in the fashion industry and its environmental impact but still shop fast fashion. Focus groups were put together inorder to create a group discussion which investigates and answers the question of what affects consumers to consume according to their sustainable attitudes. The results from the study showed that a low price, trendy design and easy access were the main factors that resulted inconsumers to shop fast fashion rather than green fashion. The results show that an increased knowledge and better information were the main things that could make the respondents to act more sustainable. Even though they already have a good insight in the subject they found that there is an insecurity and ambiguity regarding in what way companies are sustainable and what the more expensive price actually goes to. The upcoming study further down is written in Swedish.

Den här studien undersöker vad som påverkar beslutsfattandet för svenska högskolestudenter ur Generation Z när de gör inköp av kläder, samt vilka konsekvenser det leder till gällande konsumtionen av second hand och fast fashion. Studien undersöker även hur miljömedvetenhet påverkar dessa beslut. Studien är baserad på en enkätundersökning, där frågorna är baserade på teorierna Theory of Planned Behaviour och the Value-Action gap. Med hjälp av enkäten undersöks attityder till olika val samt hur deltagarna agerar. Studien utgår även från tillgänglig litteratur, bestående av vetenskapliga källor och rapporter. Resultaten visar att miljömedvetenhet har en stor inverkan på hur konsumenter agerar, samt att pris, tillgänglighet, kvalitet, storleksutbud och hållbarhet är avgörande när konsumenten fattar sina beslut. En jämförelse mot hållbarhetsmål 12 ur FN:s Agenda 2030, som anses aktuellt för studien, visar på att svenska högskolestudenter ur Generation Z konsumerar förhållandevis hållbart och ligger relativt bra i linje med de uppsatta målen. Resultaten visar även att den generella inställningen till fast fashion är negativ, och inställningen till second hand generellt är positiv. Detta ser lovande ut inför framtiden, och resultaten tyder även på att större medvetenhet kring miljöfrågor leder till mer hållbara val och konsumtionsmönster. / This study examines factors influencing decision-making among Swedish university students from Generation Z when purchasing clothing, as well as the consequences this has on the consumption of second hand and fast fashion. The study also explores how environmental awareness affects these decisions. The study is based on a survey, in which the questions are based on Theory of Planned Behaviour and Value-Action Gap. The survey explores attitudes towards different choices and how participants act. The study also draws from available literature, consisting of scientific sources and reports. The results show that environmental awareness has a significant impact on consumer behaviour, and that price, availability, quality, size range, and sustainability are crucial when consumers make their decisions. The results were compared with several sub-goals of Sustainable Development Goal 12 from the UN's Agenda 2030, which are considered relevant to the study. The results also indicate that the general attitude towards fast fashion is negative, and the attitude towards second hand is generally positive. This looks promising for the future, and the results also suggest that greater awareness of environmental issues leads to more sustainable choices and consumption patterns.