Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself. The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory. A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”. Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.

<p>Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself.</p><p>The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory.</p><p>A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”.</p><p>Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens?   I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

No description available.

I mitt arbete har jag utforskat skillnaden mellan min intention och lyssnares reception av två musikaliska verk som jag skapat. Som grund till detta arbete har jag använt jag mig av två låtar skrivna av mig själv och mina kollegor till vårat gemensamma musikprojekt. Via tankar om analyser av musikinspelningar ur Gunnar Ternhags bok “Vad är det jag hör?” (2009) där han belyser två analysmodeller - intentionsanalys (skaparens baktanke) och receptionsanalys (vad lyssnaren upplever) - har jag gett min bild av hur dessa inspelningar har blivit till och i vilket syfte för att sedan låta inspelningarna lyssnas på och analyseras av lyssnare via ett formulär. Arbetet innehåller redogörelse för musikens intention från skaparen, och musikens reception från lyssnare. Där emellan intentionen och receptionen uppkom nyttiga lärdomar om hur jag som musikskapare kommunicerar. Resultatet av arbetet visade att de 22 deltagare i undersökningen i stor grad upplevde mina intentioner med musiken. Undersökningen bidrog till större insyn i mina kommunikativa färdigheter inom musikskapande. En sådan lärdom var att musikaliska inspirationskällor till musiken kan upplevas väldigt annorlunda beroende på vilken lyssnare som hör musiken. Låtarna som har analyserats heter “Love Me in a Hurry” och “Bumblebee” och är del av ett större album som jag arbetat med det senaste året.

Adekvat digital kompetens är något förskollärare som undervisar barn behöver ha kunskap om, men också besitta själva. I och med att Läroplanen för förskolan har blivit reviderad och förnyad till Lpfö 18, finns det ett ökat krav på förskollärare. Men även ett tolkningsutrymme, hur de ska tolka det nya uppdraget med adekvat digital kompetens. I vår undersökning tar vi upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter förskolans styrdokument och förskollärarnas uppdrag kring adekvat digital kompetens, för att problematisera möjligheter och svårigheter i arbetet. Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärarens beskrivning hur de arbetar med adekvat digital kompetens på förskolan. För att komma fram till ett svar kring vårt syfte använde vi oss utav tre frågeställningar som lyder som följer “Vad är adekvat digital kompetens för förskollärare?”, “hur används adekvat digital kompetens i spontan undervisning och planerad undervisning?” samt “vad för svårigheter eller möjligheter finns kring adekvat digital kompetens?” Vi genomförde vår empiri genom kvalitativa forskningsintervjuer då vi ville gå in på djupet i vår studie och få bredare mer ingående svar. Fem yrkesverksamma förskollärare intervjuades och intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning samt anteckningar skrevs. Först och främst visar resultatet i vår studie att förskollärarna upplever utmaningar i arbetet med adekvat digital kompetens. De visar på aktiviteter i både planerad och spontan undervisning i digital kompetens, men förskollärarna påvisar att det krävs en medvetenhet kring hur digital teknik ska används och de eftersöker kompetensutveckling till sin egen och barnens digitala kompetens. Utvecklingen sker snabbt i samhället då det gäller digitalisering och förskollärarna behöver kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett adekvat sätt. En annan viktig aspekt som synliggjordes är att den sociala dimensionen spelar stor roll i den adekvata digitala kompetensen inför barnens framtid.

Adekvat digital kompetens, vad är det? Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagoger i förskolan tolkar och förmedlar adekvat digital kompetens till förskolebarn. Vi ville därtill undersöka om och i så fall hur undervisning om och i digital kompetens skiljer sig åt beroende på vilken tolkning av läroplanen (Skolverket, 2018a) som görs av pedagogerna. I studien medverkade sju pedagoger genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar variation på undervisningsupplägg utifrån pedagogers tolkningar av läroplanen, vad de lägger störst vikt på inom området och vilka resurser som finns att tillgå. Där tillgången av digitala resurser var bredare fick barnen enligt informanterna större möjlighet att tillämpa sig digital kompetens. Resultatet visar också att pedagoger både vill förmedla kunskap om de digitala resursernas påverkan på samhället och ge barn möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande genom att prova på olika digitala verktyg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet tillsammans med andra och utifrån undervisningsteori i praktiken innebär det att ett tydligt syfte och mål måste finnas för att föra lärandet framåt. En slutsats som dras i denna studie är att adekvat digital kompetens i förskolan måste ha ett tydligt syfte och mål, och samtidigt är något föränderligt som berör förskolors ledning, förskollärare och barngrupper. En annan slutsats är att det finns många olika sätt att sätt möta barnen i förskolan där de är i sin kunskapsutveckling, för att de ska tillägna sig digital kompetens. En ytterligare slutsats är att resurser och material varierar stort mellan förskolor. Den övergripande slutsatsen som kan dras utav detta är att om förskolans uppdrag att bidra till adekvat digital kompetens ska kunna uppfyllas måste det finnas både digitala resurser och närvarande pedagoger som har tillräckliga kunskaper för att stödja barnens kunskapsutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Genom systemteorin blir det synligt att de olika systemen behöver fungera tillsammans för att det som bestäms inom politiken ska komma att påverka barnens utveckling och lärande i förskolan. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.