Vår uppdragsgivare för detta arbete var IT-avdelningen på Banverkets huvudkontor. Deras upp-drag till oss var att kartlägga nuläget i ändringshanteringen i systemförvaltningen. Utifrån den kartläggningen skulle vi även utveckla en gemensam process med tillhörande processbeskrivning för ändringshanteringen. Ändringshantering är alla de aktiviteter som uppstår från det att ett förändringsbehov inkommer till dess att förändringen är införd. Banverket har under 2003 arbetat fram en metodik för systemförvaltning, som fortfarande är under utveckling. Metodikens stöd för det operativa arbetet, i synnerhet ändringshanteringen, är inte tillräcklig. Förvaltningsledare har hittills skapat sina egna processer kring hur ändringshan-teringen ska gå till och de finns inte dokumenterade, utan existerar som enskild kunskap. Detta leder till att systemförvaltningen blir personbunden och konsekvensen blir bland annat att det är resurskrävande att byta ut personen i förvaltningen samt att det tar längre tid vid överlämning av förvaltningen till ny person. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio systemförvaltare och förvaltningsledare för att kunna beskriva deras arbetssätt i nuläget. Till hjälp i beskrivningen av arbetssättet använde vi handlingsgrafer enligt metoden FA/SIM. Med handlingsgraferna kunde vi jämföra de olika arbetssätten. Vid jämförelsen kunde vi se att det fanns ett antal handlingar som är återkommande i de flesta nulägesbeskrivningarna. Vi analyserade dessa handlingar med hjälp av affärsaktsteorin för att få svar på om ändringshanteringen är affärstydlig. Vi kunde se att förvaltningsledarna saknar ett bra stöd för vilken information som bör komma in med varje förändringsbehov. Detta leder till att förvaltningsledaren känner en osäkerhet i om den prioriterat rätt och kan leda till att han/hon hamnar i ett underläge i en eventuell förhandling med leverantören. I acceptanstestningen märkte vi att den inte utförs på ett strukturerat sätt samt att det finns en tendens till att förvaltningsledaren i vissa fall förlitar sig på den testning leverantören utför. Den ändringshanteringsprocess vi utvecklat är en grund till ett gemensamt arbetssätt, men en viss fördjupning av detaljnivån i processen måste ske mot varje förvaltningsobjekt. Vi menar att för att säkerställa att rätt och jämförbar information om de olika förändringsbehoven kommer in behöver förvaltningsledaren arbeta fram någon form av frågemall. Genom att genomföra en nyt-tovärdering enligt PENG-modellen tror vi att förvaltningsledaren hittar de frågor som han/hon behöver ha svar på i prioriteringsfasen och som bör ingå i frågemallen. Acceptanstestningen bör ske på ett strukturerat sätt och vi föreslår att förvaltningsledaren arbetar fram ett testprotokoll för sitt förvaltningsobjekt samt identifierar några för verksamheten kritiska funktionaliteter som också bör ingå i testprotokollet.

No description available.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna.   Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och baserade på teorier om viktiga kompetenser ett akademisk spinoff-företag bör inneha, samt vilka olika faser av utveckling ett sådant företag går igenom. Vi har undersökt kompetenserna genom ett resource based view, där vi sett kompetenser som immateriella resurser som skapar fördelar för företagen om de innehar dem.   De resultat vi erhöll och de slutsatser vi dragit är att som väntat fanns inom utbildningen ingen källa till affärsmässig kompetens, den kompetens som funnits hos grundaren har i så fall kommit genom erfarenheter från annat håll än genom akademien. I samband med att akademiska spinoff-företag erhåller en större mängd kapital från investerare eller finansiärer så införskaffar de ofta den stora delen av sin affärsmässiga kompetens genom rekrytering av personal. Detta görs dock ofta i för stor utsträckning eller i ett för tidigt skede och kan ha som resultat att företaget är tvungen att göra nedskärningar av den nyligen erhållna personalen.

Världen är i konstant förändring och drivs framåt genom utveckling av nya och uppdaterade produkter. Utan denna utveckling skulle samhällsutvecklingen troligtvis stanna av. För hur skulle ditt liv se ut utan järnvägen, elektriciteten eller telefonen? Alla dessa förändringar börjar med att en person har en idé som börjar gro och som börjar sin resa mot att nå marknaden. De idéer som mynnar ut i produkter, är av teknisk karaktär och har en höjd av originalitet klassas som uppfinningar, som när väl insteg nås på marknaden blir till innovationer. Alla idéer har dock inte samma förutsättningar att lyckas nå marknaden, utan vissa har stor möjlighet att bli innovationer och vissa har det inte. I de fallen där innehavaren av en idé har som mål att nå insteg med sin uppfinning är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kunna särskilja vilka uppfinningar som har potential att göra detta för att ha möjlighet att kunna fokusera sina resurser, så som kapital och tid, på de uppfinningar som har bäst förutsättningar att bli till innovationer. För att kunna få förståelse för huruvida en idé har en affärsmässig potential har vi i det här arbetet undersökt vilka parametrar som påverkar möjligheten att nå insteg. Dessutom har vi undersökt hur en innehavare av en idé kan använda sig utav dessa parametrar för att själv ha möjlighet att analysera och påverka chansen att lyckas. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med personer som har erfarenhet kring uppfinningar och hur dessa når sin tilltänka marknad. Litteraturstudien samt intervjuerna ledde fram till ett antal parametrar som är av intresse att ha kunskap kring. Genom att jämföra dessa med teorin kunde vi analysera fram huruvida de hade inverkan för potentialen att nå marknaden. Ytterligare analys genomfördes för att identifiera hur dessa kan användas för att utvärdera en idé. Parametrarna som identifierades som mest väsentliga för att en uppfinning skulle ha möjlighet att nå insteg är originalitet, marknadskännedom, kunskap och kompetens, drivkraft, öppenhet, timing samt ekonomiska resurser. Det har även visat sig att teori och uppfinnare står långt ifrån varandra när det kommer till hur det praktiskt går till att nå insteg. Uppfinnarna anser att den tekniska lösningen är mest väsentlig medan teorin anser att behovet för produkten hos den tilltänka kunden är det. Vår slutsats är att både den tekniska lösningen och behovet är nödvändigt för att nå insteg, vilket är viktigt att förstå. Uppfinnaren kan få kunskap kring detta genom att arbeta mer strukturerat, se på idén mer objektivt samt genom att göra noggrannare marknadsundersökningar. Vi har även funnit att det är viktigt att våga dela med sig av sin idé, i viss mån, och vara öppen för att kunna få hjälp med kunskap kring kompetens som man inte själv behärskar. Det finns mycket att vinna på att lyckas med att verifiera idéer i ett tidigt stadie för att kunna lägga tid och energi på de idéer som har störst potential att lyckas. Hur detta går till rent praktiskt presenteras sist i rapporten. / The world is in constant change, driven by the development of new and updated products. Without these products, the growth in society would in the worst-case scenario stop completely. Can you imagine how your life would be without the railway, electricity or phone? All these examples have at some point started with a person that has an idea. This person then begins to think about it and at some point, begin the journey to reach the market with it. The ideas that become a product and is of technical nature and at the same time has a height of originality, is classified as an invention. When a market adopts an invention, it becomes an innovation. All ideas have not the same possibility to succeed in the market, some have great potential meanwhile some inventions just fail. In those cases, when a person aim to reach the market with an idea, it’s important to identify if it is one of those that have the possibility, and this is better to have knowledge about at as a early stage as possible. This is important to do, so the inventor can focus their resources, such as capital and time, in the right direction. We have investigated the parameters that affect the ability to achieve entry into a market to get a better understanding of whether an idea has commercial potential or not. We have also in addition to the investigation examined how these parameters can be used to influence the chance of success. The work was done through literature studies and interviews with people who have experience of inventions and the innovation process. The literature review and interviews led to several parameters that are of interest. By comparing this with the theory, we could analyse whether these had effects or not, and if so how much. Further analysis was performed to identify how these can be used in practise. The parameters that were identified as most important was originality, market awareness, knowledge and skills, motivation, transparency, timing and financial resources. We have also proved that theory and reality are far apart when it comes to how innovators work and how researchers think is the best way. The inventors believe that the technical solution is the most significant parameter, while the theory considers the need for the product is the most important. Our conclusion is that both the technical solution and the need are necessary to achieve entry into the market. The inventor can obtain knowledge about all these parameters by working with more structure, look at the idea more objectively and make inquiries with potential customers. We have also found that it is important to share the idea with others, but only to a certain level due to demands for patent grants, to be able to get help to gain knowledge about the parameters that the individual does not possess. There is much to gain from the success of verifying ideas at an early stage, so time and energy can be allocated to the ideas with the greatest potential to succeed. How innovators can use the parameters in a practical way are presented at the end of the report.

<p>Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation.</p><p>Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern?</p><p>Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj.</p><p>Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande.</p><p>Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.

Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation. Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern? Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group. Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj. Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande. Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.

This work has been done with Ramboll Water, in cooperation with Eskilstuna Energi &amp; Miljö (EEM), where the activated sludge process at Ekeby wastewater treatment plant (WWTP) has been themodeling object. The simulation study, using Sumo, shows that the nitrogen reduction using a separate digester supernatant treatment can be at most 3,7 mg/l, or 17 %, over a year when the maximum degree of treatment is assumed to be 90 %. With respect to the new emission requirements for Ekeby WWTP that starts in 2022, a 60 % degree of removal of the nitrogen in the supernatant is enough with unchanged population. With the 90 % nitrogen removal some room for a higher influent load might be possible. Business integration is elaborated applying quantitative and qualitative growth, learning and exploitation paired with model and model tool capability and a matrix combining assignment types and model tool functionality.Further studies in form of process capability and dynamic simulation is proposed.

No description available.