En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.

<p>Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.</p>

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

Dagens teknologiska samhälle ställer höga krav på människan, bland annat gällande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hänsyn till människa-datorinteraktionen (MDI) för att erhålla en så hög användbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som är ett utvecklat sätt att förhålla sig till MDI, talar för att utveckla system som både kan uppfatta och förmedla emotioner till användaren. Fokus i rapporten är hur ett system kan förmedla emotioner, via dess färgsättning, och därmed påverka användarens emotionella tillstånd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda på hur färger kan användas i ett system för att förmedla känslouttryck till användare. Vidare har en jämförelse gjorts mellan undersökningens resultat och tidigare teorier om hur färg påverkar människans emotioner för att ta reda på huruvida de är lämpliga att tillämpa vid gränssnittsdesign. Resultatet pekade på en samständighet med de tidigare teorierna, men med endast en statistisk signifikant skillnad mellan blått och gult gällande behagligheten.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som styr olika generationers attityd till elbilen i staden Las Vegas i USA och hur dessa attityder kan forma ett potentiellt köpbeteende. Generationerna som undersöktes var Gen X, Y och Z. Mätningen av attityd i studien inspirerades från Tricomponent Attitude Model, som mäter konsumenternas kognitiva, affektiva och konativa attityd. Studien använde sig av en enkätundersökning med påståenden för att fånga attityder hos konsumenter i staden, vilket gjorde att uppsatsen antog sig en kvalitativ forskningsmetod. Enkäten fick in 64 svar som sedan analyserades utifrån attitydkomponenterna i relation till faktorer, som gav undersökningen numerära verktyg att använda vid mätning av potentiellt köpbeteende. Resultatet visade att Gen X hade ett negativt potentiellt köpbeteende, medan Gen Y och Z hade ett positivt potentiellt köpbeteende. Analysen utgick från att hitta ledtrådar i generationernas grundattityder till de presenterade faktorerna och som därmed kunde förklara köpbeteendet.

This thesis aims to examine the relationship between ideological and affective polarisation and how it is affected by block-crossing cooperation at the local political level. Ideological and affective polarisation is measured in municipalities where block-crossing cooperation prevails, as well as municipalities where traditional block cooperation rules. The method that is used to measure the polarization is a mixed method with a questionnaire survey, directed to politicians in municipalities with different cooperation patterns. Further on, the answers have been qualitatively interpreted and the levels of polarization were converted into a number that represented the mean value of polarization in each municipality. The results indicate that block-crossing cooperation leads to lower levels of polarization, both ideological and affective, with an emphasis on the latter. On the contrary, traditional block political cooperations receive a significantly higher level of affective polarisation. The results can be supported by previous research as well as the theoretical framework. For instance, theories and research fields about social identity, group polarization and political psychology can explain the phenomenon of in-groups and out-groups that can reinforce affective polarization.This research has provided deeper knowledge and understanding of polarization and incentives for cooperation in Swedish politics with a focus on the local level. The thesis contributes to the existing research field of polarization. Hence, it opens for further research about polarization and deliberation, both at the municipality level as this thesis emphasizes, but also in the broader political realm.

Titel: Kundlojalitet inom e-handeln Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Filip Forslund &amp; Mattias Wikström Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: Januari 2016 Syfte: Syftet med studien är att belysa hur företag inom e-handeln arbetar med de attitydmässiga dimensionerna kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet. Metod: I studien användes en kvalitativ metod vilket ansågs lämpligt för att få en djupare förståelse kring syftet med arbetet. I studien genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar i ledande positioner med marknadsfrågor på e-handelsföretag för att förstå hur deras företag arbetar med kundlojalitet utifrån vår teoretiska referensram. Vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt i arbetet för att förstå och tolka det insamlade materialet. I analysen använde vi våra teoretiska teman och analyserade dessa för att försöka hitta empiriska teman genom en kvalitativ dataanalys. Resultat &amp; slutsats: Denna studie visar hur företag inom e-handeln arbetar med kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet. Utifrån de teoretiska teman vi tagit fram har vi fått en uppfattning om vilka faktorer som anses väsentliga i företagens dagliga arbete för att skapa kundlojalitet. Detta resulterade i ett flertal empiriska teman som visar vilka dessa faktorer är och hur de används. Förslag till vidare forskning: Eftersom detta är en studie utifrån ett företagsperspektiv kan vidare forskning vara att kontakta kunder till e-handelsföretag och undersöka de empiriska teman, som tagits fram i denna studie, i ett kundperspektiv och ta reda på om dessa teman är relevanta faktorer även ur det perspektivet. Detta är något som skulle kunna ge ehandelsföretagen mer input i deras arbete med att skapa lojala kunder. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att den ger en ny förståelse för kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet utifrån tidigare forskning med fokus på e-handelsföretagens arbete med kundlojalitet. Det praktiska bidraget är de olika teman vi fann i både teorin och empirin som företagen kan ha användning av i sitt arbete med att skapa lojalitet hos sina kunder. Nyckelord: Kundlojalitet, kognitiv lojalitet, affektiv lojalitet, konativ lojalitet, e-handel / Title: Customer loyalty in e-commerce Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Filip Forslund &amp; Mattias Wikström Supervisor: Jens Eklinder Frick Date: January 2016 Aim: The purpose of this study is to enlighten how companies in e-commerce works with the attitudinal dimensions cognitive, affective and conative customer loyalty. Method: The study used a qualitative approach, which was considered appropriate to get a deeper understanding about the purpose of the thesis. Eleven semi-structured interviews were conducted with people working in executive positions with market issues in e-commerce companies to understand how their business works with customer loyalty based on our theoretical framework. We have had a hermeneutical approach in efforts to understand and make a deeper interpretation from the collected data. In the analysis, we used our theoretical themes and analyzed them to try to find empirical themes through a qualitative data analysis. Result &amp; Conclusions: This study shows how companies in e-commerce works with cognitive, affective and conative customer loyalty. We have received an idea of the factors that are considered essential in the business daily work to create customer loyalty, based on the theoretical themes we have developed. This resulted in a number of empirical themes that shows which these factors are and how they are used. Suggestions for future research: Since this is a study from a business perspective, further research could be to contact customers to e-commerce companies and examine the empirical themes in a customer perspective and find out if these themes are relevant factors even from that perspective. This is something that would give companies in e-commerce more input in their efforts to create loyal customers. Contribution of the thesis: The theoretical contribution is that it provides a new understanding of cognitive, affective and conative customer loyalty based on previous research with a focus on e-commerce companies' work with customer loyalty. The practical contribution is the different themes we found in both theoretical and empirical data that companies could use in their work to create loyalty among their customers. Key words: Customer loyalty, Cognitive loyalty, Affective loyalty, Conative loyalty, Ecommerce

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön och rollspelande relaterar till affektiv och kognitiv empati. 204 personer deltog i föreliggande studie genom att besvara en elektronisk enkät och 192 ifyllda enkäter analyserades. Mätinstrumenten som användes för att undersöka empati och sensorisk föreställningsförmåga var IRI och PSI-Q. Två 2x2 ANOVA utfördes för att undersöka hur kön (man och kvinna) och rollspelande (rollspelande och icke-rollspelande) relaterar till upplevd grad av affektiv och kognitiv empati. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och rollspelande avseende affektiv empati. Manliga deltagare uppvisade ungefär lika hög affektiv empati oavsett om de spelade rollspel eller inte. Kvinnliga icke-rollspelare uppvisade högre affektiv empati än kvinnliga rollspelare. Det fanns en signifikant huvudeffekt av kön avseende kognitiv empati. Kvinnorna uppvisade högre kognitiv empati än männen. Det fanns även en signifikant huvudeffekt av rollspelande avseende kognitiv empati som erhöll att rollspelare uppvisade högre kognitiv empati än icke-rollspelare. Den aktuella studien kan medföra nytta för framtida forskning och bidra till idéer om tillvägagångssätt för att lära ut kognitiv empatisk förmåga. / The purpose of the present study was to investigate how gender and role play relate to affective and cognitive empathy. 204 people participated in the present study by answering an online survey and 192 completed questionnaires were analyzed. The instruments that were used to measure empathy and sensory imagery were IRI and PSI-Q. Two 2x2 ANOVA were performed to investigate how gender (male and female) and role playing (role playing and non-role playing) relate to perceived degree of affective and cognitive empathy. There was a significant interaction between gender and role playing regarding affective empathy. Male participants showed equal degree of affective empathy regardless of whether they role played or not. Female non-role players showed higher affective empathy than female role players. There was a significant main effect of gender on cognitive empathy. The women showed higher cognitive empathy than men. There was also a significant main effect of role playing with regard to cognitive empathy, role players showed higher cognitive empathy than non-role players. The current study can bring benefits to future research and contribute to ideas of approaches to teach cognitive empathy.