Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män. / Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.

In dieser Dissertation wurden drei zentrale Ziele mit einem Mixed-Methods-Ansatz verfolgt. Ein erstes Ziel war es, ein umfassendes Modell affektiv-motivationaler Forschungsdispositionen für Studierende der Sozialwissenschaften zu entwerfen, da sich existierende Konzeptionen von Forschungskompetenz ausschließlich auf kognitive Leistungsdispositionen konzentrieren. Mithilfe von Experteninterviews und einem Expertenrating wurden neun affektiv-motivationale Forschungsdispositionen identifiziert, die notwendig sind, um die Anforderungen eines sozialwissenschaftlichen Forschungsprozesses zu meistern. Ein zweites Ziel lag in der Entwicklung und Validierung von Testinstrumenten zur Erfassung der identifizierten affektiv-motivationalen Forschungsdispositionen. Basierend auf den Standards der psychologischen Testkonstruktion konnten Selbsteinschätzungsskalen für alle neun affektiv-motivationalen Forschungsdispositionen erarbeitet und Validierungsnachweise erbracht werden. Diese Arbeiten bildeten die Grundlage für das Erreichen des dritten Ziels: Es sollte getestet werden, inwieweit die Teilnahme am Forschenden Lernen zu einer Entwicklung kognitiver und affektiv-motivationaler Forschungsdispositionen führt. Das Forschende Lernen ist ein didaktisches Format, bei dem Studierende eigenständig einen Forschungszyklus durchlaufen, um eine Forschungsfrage zu beantworten. Bis dato lagen zwar theoretische Postulate zur Wirksamkeit Forschenden Lernens in den Sozialwissenschaften vor, aber kaum empirische Befunde. Im Rahmen einer Prä-Post-Studie (N=952) in Veranstaltungen des Forschenden Lernens zeigte sich, dass Studierende sowohl positive als auch negative Entwicklungen verschiedener Forschungsdispositionen aufweisen. Als zentral erwies sich die Rolle der begleitenden Lehrperson. / This dissertation addressed three central goals using a mixed-methods approach: The first goal was to develop a comprehensive model of affective-motivational research dispositions for students of the social sciences since existing models of research competence concentrate on cognitive dispositions. With the help of expert interviews and an expert rating, nine affective-motivational research dispositions were identified. The second goal was the development and validation of test instruments to assess the identified affective-motivational research dispositions. Based on the standards of psychological test construction, self-assessment scales were developed for all nine affective-motivational research dispositions and evidence for their validity was generated. These previous steps formed the basis for addressing the third goal: To test whether research-based learning is a suitable format to foster different cognitive and affective-motivational research dispositions in the social sciences. Research-based learning is a didactic format in which students complete a full research cycle to answer a research question. So far, there are many theoretical claims on the effectiveness of research-based learning in the social sciences but a lack of empirical evidence. In a pre-post study (N=952) in research-based learning courses, it was shown that students benefit from a favourable development of some of the research dispositions, whereas other dispositions decreased. The role of the facilitating instructor proved to be central.

Inledning: I inledningen redogörs för hur digitala sociala nätverk har växt fram och tagit en allt större plats i konsumenters vardag vilket har gjort dem till utmärkta marknadsföringskanaler. Därefter förklaras det nyaste stjärnskottet bland sociala medier, TikTok, och dess potentiella roll inom marknadsföring.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur marknadsföring genom sociala medier påverkar unga svenska konsumenters attityder.  Frågeställningar: Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats:  1. Vilken påverkan har marknadsföring genom TikTok på unga konsumenters kognitiva och affektiva attitydkomponent samt beteendekomponent?  2. Vad har bakgrundsvariabler (demografiska och användning) för effekt på unga konsumenters attityder till marknadsföring genom TikTok?  Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras sociala medier som marknadsföringsverktyg mer utförligt. Därefter förklaras det komplexa begreppet attityd som delas in i tre olika attitydkomponenter. Vidare beskrivs teori runt word-of-mouth, content marketing, Generation Z, skillnader mellan könen samt skillnader mellan olika typer av användare Metod: Studien är grundad i en kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Empirin har samlats in genom enkäter online. Data har sedan analyserats i det statistiska programmet SPSS med T-tester, korrelationsanalyser och ANOVA-analyser.  Slutsats: Studien har visat att marknadsföring genom TikTok inte har en positiv påverkan på konsumenters attityder. Dock är detta den första studien av sitt slag och det krävs därför mer forskning för att stärka eller förkasta resultatet. Word-of-mouth och content marketing hade ett starkt positivt samband med konsumenternas attityder. Det fanns inga skillnader mellan könen. En liten skillnad upptäcktes mellan olika användare där de som någon gång publicerat något på TikTok hade positivare kognitiv attityd än de som aldrig publicerat något. / Introduction: The introduction consist of how the digital world of social networking has evolved and been given more room in the individuals everyday life which has made it possible for the platforms to become excellent marketing channels. Then the study presents the new sensation TikTok and their potential part in marketing. Purpose: This paper aims to investigate the influence of TikTok marketing communications on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components in Sweden.  Research questions: Based on the study’s purpose the following research questions where phrased:  1. What influence do TikTok marketing communications have on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components?  2. What influence do background variables have on young consumers’ attitudes towards marketing through TikTok?  Theory: The theoretical part of the study provides more in-depth explanations about social media as a marketing tool, the complex concept of an attitude which can be divided into three different components. Furthermore, the theories of word-of-mouth, content marketing, Generation Z, differences in genders attitudinal responses, and differences among various types of users, are described. Method: The study is based on a quantitative method and a cross-sectional design was applied. An online survey was used via self-administered questionnaires that where distributed through a snowball sampling. Data was analyzed through the statistical tool SPSS by using T-tests, bivariate correlation analysis and ANOVA analysis. Conclusion: The study discovered that young consumers displayed unfavorable attitudes towards marketing communications through TikTok. However, both word-of-mouth and content marketing was positively correlated to attitudes. No significant differences were found between genders. Individuals who had at least posted content sometime on TikTok displayed more favorable cognitive attitudes than those who had never posted on TikTok.

Film-induced tourism, or film tourism, is in a simplified sense the phenomenon that occurs when a person visits a place selected by inspiration from a film/TV series. A prerequisite for film tourism is that within a film/TV series, features appear that inspires the viewer to visit either recording locations or other places associated with the film/TV series. In the study of film tourism, destination image plays a central role, which can be explained as an individual's collection of expectations, ideas, feelings, and impressions that have been built up over time for a destination. This study aims to help fill a knowledge gap that includes studies of how films or TV series with negative/controversial content affect the viewer's perceptions and mental images of a destination image. More specifically, the study will focus on the TV series Peaky Blinders and Birmingham, England. Through the theory section, a theoretical framework is established in which, among other things, it is being described how previous research have focused on film tourism, destination image, motivation, and commitment. Furthermore, a conceptual model is created that clarifies the basis of our study and which also forms the cornerstone of the research design. The study includes a quantitative approach where three hypotheses are put and then tested against the data collection, which is gathered through a digital survey where the sample consists of Peaky Blinders fans. The results show the cognitive, affective, and conative image of Birmingham found by spectators of Peaky Blinders and explains how the commitment to the TV series affects these aspects. Conclusions are drawn by accepting the hypotheses, which is that the commitment to Peaky Blinders affects the cognitive, affective, and conative image of Birmingham. / Film-inducerad turism, eller filmturism, är i förenklad mening det fenomen som uppstår när en människa besöker en plats som valts ut genom inspiration från en film/TV-serie. En förutsättning för filmturism är att det inom en film/TV-serie framkommer särdrag som uppmanar åskådaren till att besöka antingen inspelningsplatser eller andra platser som förknippas med filmen/TV-serien. Inom studiet av filmturism spelar destinationsimage en central roll, vilket kan förklaras som en individs samling av förväntningar, idéer, känslor och intryck som har byggts upp med tiden för en destination. Denna studie ämnar bidra till att fylla en kunskapslucka vilken innefattar undersökningar av hur filmer eller TV-serier med en negativ/kontroversiell handling påverkar åskådarnas uppfattningar och mentala bilder av en destinations image. Mer specifikt kommer studien att fokusera på TV-serien Peaky Blinders och Birmingham, England. Genom teoriavsnittet etableras ett teoretiskt ramverk där det bland annat redogörs för hur tidigare forskning fokuserat på filmturism, destinationsimage, motivation samt engagemang. Vidare skapas en konceptuell modell som tydliggör grunden för vår studie och som även utgör grundstenen i utformandet av forskningsdesignen. Studien innefattar ett kvantitativt angreppssätt där tre hypoteser ställs för att sedan testas mot datainsamlingen, som sker genom en digital enkätundersökning där urvalet består av fans till Peaky Blinders. Resultaten visar den kognitiva, affektiva och konativa image av Birmingham som finns hos åskådare av Peaky Blinders samt redogör även för hur engagemanget för TV-serien påverkar dessa aspekter. Slutsatser dras genom ett accepterande av de ställda hypoteserna, vilket innebär att engagemanget för Peaky Blinders påverkar den kognitiva, affektiva samt konativa imagen av Birmingham. / <p>2020-06-08</p>

This essay explores and examines disgust in five literary figures and books based on scent, bodyfluids and abjection. Together with Julia Kristeva's Powers of Horror: An Essay on Abjection and Sara Ahmed's "The Performativity of Disgust" in The Cultural Politics of Emotion, I analyze these books, and my position as a researchsubject. The questions I ask are: What does disgust mean? How do the subject's boundaries shift when things penetrate the body? How are scents, body fluids and disgust expressed in relation to power and the female body? And what does it mean that I stick my reading experiences on the texts I read?   The analysis begins in Mare Kandre's novel Aliide, Aliide and how gaze, power and girlhood are made, as well as how abjection takes place in the intake of milk and larvae. Body in body and body against body are analyzed based on Aliide's disgust in the novel. I discuss how something growing inside is experienced as disgusting and frightening and connect it to the pregnant body and the fetus as abjection. In the second chapter of the analyze, it is Parfymen: berättelsen om en mördare by Patrick Süskind that focuses on the scent of the female body that Grenouille, the main character tries to extract and master. The gaze on the female body and the extraction of fragrance is in focus here and in Nekrofilen by Gabrielle Wittkop, Lucien's desire for the dead body is examined. The body fluids, such as the vomit that the bodies excrete can be read as limits to life and death. In the third and final analysis section, I read these books with affect. I reconnect to my introduction where Ulf Lundell's poems made me feel disgusted. I use Ahmed's concept of performativity to discuss how cannibalism - reading - eating body fluids are connected, and how writing about disgust, is a form om vomiting. I examine my own writing subject and what an affective reading does to literary studies and the research position. In conclusion, I discuss how the universal and the subjective making of disgust effect research.

There has been a stigma attached to mental health for years, with many people afraid to seek help from mental health professionals due to negative stereotypes about those seeking help. Young adults in particular are still reluctant in regards to seeing a therapist since they are ashamed, do not want to show weakness or they perceive their need for therapy as low. Since the COVID-19 pandemic has triggered many mental disorders of different kinds, numerous therapists have been fully booked, and the demand has been higher than the supply. Digital mental health apps aim to counteract the problem and help as many people as possible who either cannot get appointments with therapists or are not able to afford therapy sessions. The latest technologies, such as emotion-based Artificial Intelligence (Emotion AI), utilize many data sets and algorithms, which enable the system to learn and interpret human emotions through various verbal and non-verbal signals like voice recognition, text analysis, or face tracking. At the same time, the apps work as digital therapists who aim to help the user.  This research explores how emotion-based AI as a technology used in mental health applications can contribute to help young adults ranging from around 15 to 30 years of age, who are considered the age group suffering from symptoms of depression the most, but hesitate to see a therapist. By conducting a comparative study and quality assessment of three AIbased mental health apps and interviewing experts in Machine Learning and psychology on their points of view, this research project aims to gain qualitative data and, consequently, to obtain more insights on this topic. This research indicates that a complete replacement of face-to-face therapy is not yet imaginable because the human factor is considered inevitable in a therapy setting. However, most experts interviewed for this research stated that AI-based apps in mental healthcare can be seen as an additional supportive tool or coach on the side while seeing an actual therapist in face-to-face-sessions, either in person or through video calls, providing helpful content and exercises. In addition, these tools can bridge the waiting time between therapy sessions or function as a preventive solution for young adults. / Psykisk hälsa har i många år varit stigmatiserat, och många människor är rädda för att söka hjälp hos psykologer på grund av negativa stereotyper om dem som söker hjälp. Särskilt unga vuxna är fortfarande tveksamma när det gäller att träffa en terapeut eftersom de skäms eller inte vill visa svaghet. Eftersom COVID-19-pandemin har varit en utlösande faktor för många depressioner och psykiska störningar av olika slag så har många terapeuter varit fullbokade. Detta har gjort att efterfrågan på hjälp har varit större än utbudet som finns att tillgå. Digitala appar för psykisk hälsa har som syfte att motverka problemet och hjälpa så många människor som möjligt, antingen när det inte finns tillgängliga terapeuter för samtal eller när personen inte har råd med terapisamtal. Den senaste tekniken, såsom känslobaserad AI, utnyttjar en stor mängd data som gör det möjligt för systemet att lära sig att tolka mänskliga känslor genom olika verbala och icke-verbala signaler som till exempel röstigenkänning, textanalys eller ansiktsspårning. Samtidigt fungerar apparna som en digital terapeut som syftar till att hjälpa användaren. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som känslobaserad AI, tillämpad i digitala lösningar för psykisk hälsa, kan bidra till att hjälpa unga vuxna i åldern 15-30 år som anses vara den åldersgrupp som lider mest av depressionssymptom. Genom att genomföra en jämförande studie, en kvalitetsbedömning av tre AI-baserade appar för psykisk hälsa samt intervjua experter inom maskininlärning och psykologi om deras synpunkter är syftet med detta forskningsprojekt att få kvalitativ data och därmed fler insikter om detta ämne. Resultaten av denna studie indikerar att en ersättning av terapisamtal med en person eller terapi via videosamtal ännu ej är tänkbar eftersom den mänskliga faktorn anses vara icke ersättningsbar. Majoriteten av de experter som intervjuades för den här forskningen uppgav dock att AI-baserade appar inom psykiatrin kan ses som ett extra stödverktyg eller en coach vid sidan av mötet med en riktig terapeut (antingen personligen eller genom videosamtal), med hjälp av användbart innehåll och övningar. Dessutom kan dessa verktyg överbrygga väntetiden mellan terapisessionerna eller fungera som en förebyggande lösning för unga vuxna.