Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ett företags kommunikation på Facebook påverkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till företaget. Metod: En kvalitativ metod var lämplig för att få en djupare förståelse vid besvarandet av studiens syfte. För att kunna studera företagens kommunikation på Facebook genomfördes en netnografisk analys av två klädföretags Facebooksidor. Därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personer som följde de två företagen på Facebook för att få en förståelse hur deras lojalitet påverkas av Facebooksidorna. Det empiriska materialet har analyserats mot teorin genom en tematisk analys. Resultat & slutsats: Denna studie visar att det är viktigt för företag att arbeta med alla typer av lojalitet mot följarna på Facebook. För att åstadkomma kundlojalitet på Facebook visar resultatet att företag bör eftersträva att publicera inlägg med erbjudanden samt inspirerande bilder till följarna. Resultatet visade även att följarna hos Lindex inte upplevde lika hög lojalitet till Facebooksidan som följarna hos Nelly.com. Förslag till fortsatt forskning: Då vårt resultat visat tre nya empiriska teman skulle vidare forskning kunna undersöka dessa på en djupare nivå för att se om dessa empiriska teman är unik för vår studie eller kan tillämpas hos flera företags Facebooksidor. Vidare forskning skulle därmed kunna vara att undersöka de empiriska teman vi funnit som är viktiga för lojalitet på sociala nätverk för att se om dessa kan tillämpas på företag inom andra branscher. Uppsatsens bidrag: Denna studie sammankopplar tidigare forskning om kundlojalitet samt nyare forskning om kundlojalitet på sociala nätverk. Studiens teoretiska bidrag ger en ökad förståelse för vad som är av vikt vid kommunikation på ett företags Facebooksida och hur detta påverkar mottagarnas lojalitet till företaget. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how a company's communication on Facebook affects the recipient's cognitive, affective and conative loyalty towards the company. Method: A qualitative method was suitable to get a deeper understanding of responding to the study's purpose. In order to study the companies’ communication on Facebook, there was a netnographic analysis of two clothing companies Facebook pages. This was followed by semi- structured interviews with people who followed the two companies on Facebook to get an understanding of how their loyalty is affected by the Facebook pages. The empirical data is analyzed against theory through a thematic analysis. Result & Conclusions: This study shows that it is important for companies to work with all kinds of loyalty to the followers on Facebook. To achieve customer loyalty on Facebook the result shows that companies should strive to publish posts with special offers and inspirational pictures to the followers. The results also showed that the followers of Lindex not experienced equally high loyalty to the Facebook page as the followers of Nelly.com. Suggestions for future research: As our results showed three new empirical themes, further research would be to examine these on a deeper level to see if these empirical themes are unique to our study or can be applied at several corporate Facebook pages. Further research would therefore be to examine the empirical themes we found that are important for the loyalty of the social networks to see if these could be applied to companies in other industries. Contribution of the thesis: This study connects previous research of customer loyalty as well as recent research of customer loyalty on social networks. The study's theoretical contributions provide a better understanding of what is important in the communication on a corporate Facebook page, and how this affects the recipients’ loyalty to the company.

Research questions: How can event marketing be studied as a part of relationship marketing?How can event marketing be used to strengthen customer-brand relationships? Purpose: The purpose of this thesis is to study event marketing as a part of relationship marketing, by analysing the elements of trust, commitment, brand involvement, brand emotions, brand attitudes and customer value. Method: This research was conducted using a quantitative research method, where the primary data was collected via an online-survey distributed to visitors at Chokladgästabudet at Waxholms Hotel and GastroNord, two food-related events. In total, the study received 102 respondents. Conclusion: The study found support for previous studies regarding events having an effect on the customer-brand relationships. However, this study also found that events have a particular effect on the emotional aspects of the theories used in the study, which are believed to lead to stronger relationships.

This is a study of how emotional engagement can be measured and be taken into account in the development of websites. We believe that emotions become relevant only when viewed in correlation to how users experiencing a webpage. In this study, we developed a tool for use together with user tests where the information about the user's emotional engagement can add new value to the evaluation. The tool allows the user to mark, on the website, his/her emotions and level of engagement represented by colored circles, generating quantiative data on how users feel about the website. The tool is part of a method for evaluating the emotional engagement that we have developed which consists of user testing supported by the tool and accompanied by interviews. / Detta är en studie och metodutveckling i hur emotionellt engagemang kan mätas och således tas till vara på i utvecklingen av webbplatser. Vi anser att känslor blir väsentliga först när de sätts i korrelation till hur användare i övrigt upplever en webbsida. I denna studie utvecklades ett verktyg avsett att användas i samband med användartester där information om användarens känslor och engagemang kan tillföra ett mervärde till användartestet. Verktyget låter användaren sätta ut markörer för känslor och engagemang representerade av färgcirklar på webbsidan vilket genererar kvantitativ data för hur användare känner inför webbplatsen och interaktionen med den. Verktyget är en del av den metod för utvärdering av emotionellt engagemang som vi utvecklat vilket består av användartester stödda av verktyget vilket följs upp av intervjuer.

Syftet med vår studie är att utifrån resemotivet image studera på vilka sätt image och dess indelningarutgör faktorer när turisterna väljer destination att besöka. Med ‘dess indelningar’ syftar vi till att undersöka kognitiv och affektiv image har en betydande roll för människor bosatta i Sverige när de väljer att semestra i landet. Vidare har vi även för avsikt att studera och besvara om det finns likheter och/eller skillnader mellan olika demografiska grupper där kön och ålder ligger i fokus.  Vi har grundat studien i fyra olika teman: Image, WOM/eWOM (Word of mouth/electronic Word of Mouth), Staycation och Resemotiv. Dessa teman är även de som utgör vår studies teoretiska ramverk. I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod där vi valt att nyttja oss av en enkätstudie för att samla in data och studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt är socialkonstruktionism. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi sedan valt att strukturera upp frågorna i enkätverktyget Survey & report och därefter har vår insamlade data analyserats med hjälp av verktyget SPSS för att nå fram till studiens resultat. Vårt resultat påvisar att image som resemotiv har en betydande roll när människor väljer semesterdestination inom Sverige. Däremot syns det att image som eget begrepp inte är välkänt bland våra respondenter när de får resonera kring sitt eget resemotiv. Vi diskuterar detta närmre i vårt analyskapitel vilket sedan övergår till att presentera våra slutsatser och förslag på framtida forskning. / The purpose of our study is to, based on the travel motive image, study in which ways image and its division constitute factors when tourists choose a destination to visit in Sweden. With ‘its division’, we aim to investigate whether cognitive and affective image has a significant role for people living in Sweden when they choose a vacation in the country. Furthermore, we also intend to study and answer whether there are similarities and/or differences between different demographic groups where gender and age are in focus. We have based the study on four different themes: Image, WOM/eWOM (Word of Mouth/electronic Word of Mouth), Staycation and Travel motives. These themes are also those that constitute the theoretical framework of our study. In this study, we have used a quantitative method in which we have chosen to use a questionnaire study to collect data and the study's scientific theoretical approach is social constructionism. Based on our purpose and questions, we have then chosen to structure the questions in the survey tool Survey & report and then our collected data has been analyzed with the help of the tool SPSS to reach the study results. Our results show that image as a travel motive plays a significant role when people choose a holiday destination within Sweden. On the other hand, it seems that image as its own concept is not so well known among our respondents when they can reason about their own travel motive. We discuss this in more detail in our analysis chapter, which then moves on to present our results and proposals for future research.

Den digitala utvecklingen i dagens samhälle ger konsumenter reklam och erbjudande vart de än kollar. Via sociala medier når företag lätt ut till sin målgrupp och kan med små medel påverka konsumentens behov. Detta har skapat ett nytt sätt att konsumera där konsumenter inte endast handlar nödvändigheter utan skapar ett eget behov i takt med att den ständiga exponeringen för nya produkter. Denna exponeringen leder till impulsiva köp. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer sompåverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd avett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader påmän och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver duverkligen den där?” / The digital development in today's society gives consumers advertising and offers wherever they look. Companies can easily reach their target group and easily influence the consumer's needs through social media. Today consumers not only buy their necessaries but also what they consider they want. This exposure leads to impulsive purchases. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer som påverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd av ett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader på män och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver du verkligen den där?

Mot bakgrund av att det finns en diskrepans mellan poesiläsningen i skolan och gymnasieungdomars fritidsläsning av poesi är syftet med studien att ge ett kunskapsbidrag om vilka spår av svenskämnet som kan urskiljas ur ungdomars samtal om den lyrik de läser på fritiden. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar besvarats (1) Vad präglar gymnasieungdomars val av lyrik? (2) Hur präglas lyriksamtalen av ämnesspecifikt språk? (3) Vad kan framträda i lyriksamtal när gymnasieungdomar själva väljer lyrik utifrån vad de läser på fritiden? Metoden som användes var fokusgruppsamtal med 16 ungdomar som läser kursen svenska 3. För att analysera resultatet användes reader-response som teori. Resultatet visar att det som präglar ungdomarnas val av lyrik finns både utanför och innanför texten. Ungdomarna använde sig av ämnesbegrepp för att konceptualisera texternas innehåll och form. Det som präglar ungdomarnas samtal om texterna är främst enskilda och gemensamma tolkningar där meningsfullhet behandlas som en viktig aspekt. Vidare är ungdomarna måna om att det ska råda en samstämmighet i tolkningarna. / In the light of the fact that there is a discrepancy between poetry reading in school and upper secondary youth's leisure reading of poetry, the purpose of the study is to provide a contribution to research about which traces of the Swedish subject can be found from young people's conversations about the poetry they read in their spare time. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What characterizes the students’ choices of lyricism? (2) How are the text discussions characterized by subject specific terms? (3) What can appear in text discussions when the students choose lyricism from what they read on their spare time? The method used was focus group discussions with 16 upper secondary school students taking the class Svenska 3. To analyze the result reader-response criticism was used as theoretical framework. The result shows what characterizes the discussions about lyricism is both found outside and within the texts. The students used subject specific terms to conceptualize the texts’ contents and shapes. What characterizes the discussions are mainly individual and mutual interpretations where meaningfulness is addressed as a significant aspect. Furthermore, the students are seeking a unanimous interpretation of the texts.

Introduktion: Fysisk aktivitet har stor betydelse för en god hälsa när vi åldras. Trots det är en stor andel av äldre personer stillasittande. Brist på tid och obehagliga upplevelser ses som hinder till träning. Högintensiv träning kan utföras på kort tid och kan ge större hälsofördelar än medelintensiv träning. Däremot har högintensiv träning upplevts för ansträngande och olämpligt för en stillasittande population. En negativ affektiv respons kan minska följsamheten i träningen vilket belyser vikten av att anpassa högintensiv träning för äldre. Forskning om upplevelser av en anpassad högintensiv träningsregim saknas i dagsläget. Syfte: Att beskriva upplevelser av supramaximala cykelintervaller, träningsmotivation och fortsatta träningsvanor hos informanterna, sex månader efter genomförd intervention.  Metod: I studien användes en kvalitativ induktiv ansats. Sex månader efter en träningsintervention genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Tio av de intervjuerna har analyserats i denna studie, med deltagare som hade genomfört anpassade supramaximala intervaller på cykel två gånger per vecka under tolv veckor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Träningen fyllde en viktig plats i livet, Att uppleva kroppen genom träning, Gemenskap som ger drivkraft, Träningen som stärkande upplevelse, och Att förändra eller falla in i gamla vanor. Konklusion: Supramaximala anpassade intervaller i grupp är en träningsform som verkar passa äldre personer. Träningen har upplevts lättsam och tidseffektiv. Gruppen har varit viktig och bidragit med glädje och motivation i träningen. Trots ökad motivation till träning har många fallit tillbaka i gamla vanor efter träningsperioden. Individuellt motstånd möjliggör träning på rätt intensitet i en grupp med blandad träningsvana. Dessa insikter kan komma att bli viktiga för att implementera träningsformen.

Affective computing is an essential part of Human-Robot Interaction, where knowing the human’s emotional state is crucial to create an interactive and adaptive social robot. Previous work has mainly been focusing on using unimodal or multimodal sequential models for Affective State Recognition. However, few have included context-based information with their models to boost performance. In this paper, context-based features are tested on a multimodal Gated Recurrent Unit model with late fusion on game oriented data. It shows that using context-based features such as game state can significantly increase the performance of sequential multimodal models on game oriented data. / Affektiv beräkning är en viktig del av interaktion mellan människa och robot, där kunskap om människans emotionella tillstånd är avgörande för att skapa en interaktiv och anpassningsbar social robot. Tidigare arbete har främst fokuserat på att använda unimodala eller multimodala sekventiella modeller för affektiv tillståndsigenkänning. Men få har inkluderat kontextbaserad information i sin inställning för att öka prestanda. I denna uppsats testas kontextbaserade funktioner på en multimodal s.k. Gated Recurrent Unit modell med sen fusion på spelorienterad data. Det visar att användning av kontextbaserade information som tillståndet i spelet kan avsevärt öka prestandan hos sekventiella multimodala modeller på spelorienterad data.

In this thesis called “Soon there was nowhere to go”, I investigate how relations between environments, landscapes and emotions are shaped in Birgitta Lillpers’ novel Om du fick tänka dig ett hem (If you could think of a home) (2010). I do this by looking at how landscapes are expressed in the novel and how the human bodies who live in this landscapes answers to their surroundings. The landscapes in the novel are exploited and fragmented, destroyed by production. But they are also landscapes full of traces, of different temporalities and connections. Through Volmar Frank, the main protagonist, other ways of relating to the land are made visible, in a sensual way, a way built on his longing for an inclusive relation to his surroundings. Here I also point to the difficulties with a relation built on closeness, because, as Lillpers shows, this could also be the moment where destruction begins, with the human gaze and how it values different lives. The exploited landscapes where loss is inscribed awaken strong feelings of hopelessness and grief within the characters of the novel. This comes from living with the knowledge of an continuous, ongoing loss around them, but also from the painful awakening, a changing gaze from which one cannot return. I investigate grief and the possibility to express this grief, both in a social context and on an individual level. In the thesis I have shown the difficulties that come with ecological grief, both in the acknowledgement of a grief that reaches beyond the human, and in relation to the absence of rituals when it comes to grieving the more-than-human. I also bring up the temporal problems with a loss that is ongoing. Here I problematize norms around what and who is recognized as grievable and how a process of mourning is expected to unfold. Lillpers gives no answers in her novel, neither solutions nor alternative worlds, but she raises important questions about what we do to our environments and to non-human lives. She leaves us with the question of what kind of world we can imagine, if we could think of a home? She also leaves openings to other ways of approaching the world, approaches built on reciprocity. I conclude that grief and the process of mourning could be a place to begin, a starting point for a transformative process, which I argue is necessary to access the problems we face today with destroyed environments and species vanishing at an escalating pace, with consequences for all life on earth. / I denna uppsats undersöker jag känslomässiga svar på människans exploatering av miljöer och landskap i Birgitta Lillpers roman Om du fick tänka dig ett hem (2010). Detta gör jag genom att titta på hur möten och relationer mellan kroppar och landskap gestaltas utifrån en affektiv ekokritik som förstår plats som avgörande när det kommer till hur känslor formas. Romanens karaktärer rör sig i ett trasigt, sårigt och fragmenterat landskap, där det knappt längre existerar platser som inte förstörts av människan. Här pågår liv, styrda av produktionens logik, byggda på narrativ om exploatering som nödvändig för meningsfullhet och social välfärd. Den som inte accepterar dessa narrativ, som känner sorg över förlusten, har ingenstans att ta vägen med sina känslor. Makten sitter i rum långt borta och hör inte de röster som försöker nå in med sina förtvivlade skrik. Vi lever idag i en tid när miljöer förstörs och arter dör ut med en allt högre hastighet. Trots att vi vet att vi behöver ändra vårt sätt att leva händer väldigt lite i praktiken. Den här uppsatsen är ett inlägg i ett samtal om hur vi kan hitta andra sätt att förhålla oss till vår omvärld. Detta gör jag med utgångspunkt i en sorg över det som förvinner och med frågor kring var det är möjligt att ta vägen, både känslomässigt och platsmässigt i en alltmer exploaterad värld. I uppsatsen lyfter jag hur sorg som riktar sig mot det icke-mänskliga möter problem eftersom den inte erkänns som legitim, men också svårigheten med att sörja en förlust som pågår utan synligt slut. Samtidigt kan vår förmåga att sörja det mer-än-mänskliga vara en avgörande aspekt när det kommer till ett annat sätt att närma oss vår omvärld. Lillpers ger i romanen inga egentliga svar, men hon visar på svårigheten att navigera i detta sorgens landskap, och synliggör frågor vi måste ställa om hur vi brukar och förbrukar vår värld. Hon visar även på öppningar mot andra sätt att närma sig omvärlden som bygger på sinnliga möten och en längtan efter mer ömsesidiga relationer med landskap och med icke-mänskligt liv.

Detta är en kvalitativ studie för att undersöka attityd gentemot processen för retargeting. Processen sker från att användardata samlas in med hjälp av cookies till att den bearbetas och når ut till konsumenten. Detta sker i form av annonser på sociala medieplattformar som Facebook och Instagram. För att kunna undersöka konsumentens attityder närmare utgick studien från ett teoretiskt ramverk som kallas för trekomponentsmodellen. Modellen inkluderar konsumentens kognition, affektion och beteende som tre olika typer av attityd. För att få en djupare förståelse kring attityd och konsumentbeteende är studien baserad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes på högskolestudenter mellan åldrarna 18-29 år, som regelbundet använder Facebook och Instagram samt har en tidigare erfarenhet av retargeting. Det förekommer en kognitiv dissonans där det upplevs en oro av att dela med sig av sin användardata samtidigt som de godkänner cookiesavtal utan att läsa igenom dem, vilket visar på att attityd inte går ihop med beteende. Tillsammans med denna bakomliggande oro fanns även en uppskattning för retargeting, då detta kan leda till annonser som upplevs merrelevanta kontra massmarknadsföring. Detta skapar möjlighet att hitta nya produkter och tjänster som annars hade kunnat missats, som exempelvis ny musik. / This is a qualitative study aiming to seek a greater understanding of consumer attitude regarding retargeting. The process of retargeting occurs when user data is collected by cookies. The data is then processed and developed into retargeting advertisement on social media platforms, such as Facebook and Instagram. To analyse consumer attitude we used a theoretical framework named the Three Component Model. This model includes cognition, affection and behavioural attitude as three different types of attitude. To get a greater understanding of attitude and consumer behaviour this study were based on interviews. The interviews were delimited to university students between the age of 18-29, who all frequently use Facebook and Instagram and have been exposed to retargeting advertisement. A cognitive dissonance occured where the consumer acknowledges a perceived risc regarding data sharing, even though they tend to accept cookies agreements without reading them, which is a sign for attitude not being coherent with behaviour. Together with this concern there was also an appreciation for retargeting, because it can create advertisement which is more relevant than mass marketing. This creates an opportunity to find new products and services which otherwise could be overlooked, such as new music releases. This essay is further written in swedish.