China's relations with African states have attracted much attention in recent years. Between the 1990s and today, China has developed into one of the most important players in the world system. During this period China has also grown to be the largest trading partner for all African states. There are diverging opinions as to whether China, in pursuit of natural resources, is taking advantage of the need for investments and infrastructure in African states, or if they are enabling possibilities of realistic and equitable development in African states. This study examines the compatibility of Sino-African trade with African guidelines for pan-African ownership, sustainable development, and human rights, by analyzing the African Union Agenda 2063 and the African Charter of Human and People’s Rights.

The theory of ‘security communities’ is generally understood as ”dependable expectations of peaceful change” between groups and whether or not the African Union can be said to meet that criteria has been contested in the research community. One of the central disagreements lie in the nature of the region’s conflicts, of which a majority are intrastate but with tendencies of transnational involvement. This paper seeks to understand how extensive this involvement is and how it affects the possibility of classifying the African Union as a security community. The findings show that, despite some increased development in terms of cooperation between former adversaries, there is not sufficient support for the African Union to be a security community because of the deeply destabilizing effect some of the conflict involvements have on the perception of security and reciprocal trust in the region.

Matavfall som kommer in till Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö (ESEM), har mestadels använts till biogasproduktion. Eftersom ESEMs rötningspanna är liten har inte allt matavfall gjorts om till biogas, utan gått till förbränning i Västerås istället. För att underöka eventuella utvecklingsmöjligheter och förbättringsmöjligheter har ESEM gått ihop med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Där undersökning av matning med matavfall till afrikanska fluglarver pågick. Ifall detta projekt är praktiskt genomfört på företaget ESEM skulle två nya produkter i form av protein och jord, kunna säljas utöver biogas. I denna studie har det undersökts ifall det är möjligt att kunna mata fluglarverna med matavfall. Det ställs krav på rätt temperatur och luftflöde för utrymmet. Därmed har fokus till detta examensarbete varit att optimera en ventilationsmodell för systemet. För att utföra detta projekt krävdes data från tidigare studier, forskning och experiment, vilket skrevs in i behandlingsprogrammet Excel. Där ett idealt ventilationsflöde med verkningsgraden 50 %, till varje enskild behandlingslåda med fluglarver i olika levnadsstadier, på 1,56 m3/h (en låda) togs fram med hjälp av tidigare studier. Fluglarverna är planerade att bli placerade i brödlådor med tillhörande ställningar i en container och varje låda ska både ha fluglarver och matavfall. Undersökningen för detta examensarbete var att bestämma hur ställningarna med behandlingslådor ska placeras i containern. Genom att välja den kombination av behandlingslådorna, som är mest optimerad och praktiskt genomförbar. Det utfördes en simulering i Excel som redovisade andelen värme och förångning som varje behandlingslåda med stadie 1, 6 och 12 genererade. Simuleringar genomfördes för olika kombinationer och beräknade värmeutvecklingen från vardera behandlingslåda och kombination. Vilket resulterade i att det fanns två möjliga placeringar av behandlingslådorna i ställningarna, i containern. Den första placeringen i containern var planerad med att ställning 1 skulle ha behandlingslådor med larvstadiet/dag 1. Ställning 2 respektive 3 skulle ha behandlingslådor med larvstadiet/dag 6 respektive larvstadiet/dag 12. Det vill säga kombination 1 – 6 – 12. Vilket betyder att alla ställningarna i den kombinationen är seriekopplade med varandra. Medan varje enskild behandlingslåda i en ställning är parallellkopplade. Då denna kombination redovisar att ställning 3 med behandlingslådor av larvstadiet/dag 12, har högst andel förångning och värmegenerering. Denna placering ansågs rimlig att ställa lägst in i containern, närmast frånluftutloppet på container. Både av praktiska skäl och att undvika värmespridning som kan medföra kondens. Den andra placeringen i containern var tänkt att ställning 1 skulle ha behandlingslådor med larvstadiet/dag 12. Ställning 2 respektive 3 skulle ha behandlingslådor med larvstadiet/dag 6 respektive larvstadiet/dag 1. Det vill säga kombination 12 – 6 – 1. Vilket betyder att alla ställningarna i den kombinationen är seriekopplade med varandra. Medan varje enskild behandlingslåda i en ställning är parallellkopplade. Denna kombination redovisar minst temperaturdifferens mellan ställningarna (mellan behandlingslådorna) och visade även möjligheten att utnyttja värmen i behandlingslådorna från tidigare lådor. Genom att luften som förs vidare från larvstadiet/dag 12 till larvstadiet/dag 6, värmer då upp avfallsaktiviteten. Studien resulterade i att det optimala luftflödet med verkningsgraden 50 %, var 1,56 m3/h. Energibalanserna utfördes i beräkningsmodellen med hänsyn till luftflödet in och ut ur en behandlingslåda. Avfallstemperaturen som bestämdes vara ideal vid 30°C i detta examensarbete är en betydelsefull parameter för resultatet. Resultatet optimerades med hänsyn till att en avfallstemperatur på 30°C skulle bibehållas genom beräkningarna. Den optimala kombinationen bestämdes vara kombination av de tre behandlingslådorna 1 – 6 – 12, där medeltemperaturen på avfallet var 30,22°C. Denna kombination diskuterades även vara den mest praktiskt hanterbara, i containern hos ESEM. Vid hänsyn till kondensering som tidigare examensarbeten diskuterat är kombination 12 – 6 – 1 ett alternativ. De sex kombinationerna resulterar inte i stora temperaturdifferenser som kan orsaka kondensering. Ifall hänsyn tas till kondensering är alternativet 12 – 6 – 1 bäst. Då avfallstemperaturen är stabil jämfört med de fem andra kombinationerna. Ett helt slutet system med tre seriekopplade ställningar som innehåller tre parallellkopplade behandlingslådor erhålls resultat från två fall. Sommarfallet med en temperatur på 20°C resulterade i högre avfallstemperaturen jämfört med vinterfallet på 10°C. Däremot är avfallstemperaturen under den maximala gränsen, det vill säga är avfallstemperaturen på en behaglig nivå för larvproduktionen. Resultaten erhållna från detta examensarbete redovisar att det är teoretiskt och praktiskt möjligt att utföra en nedbrytningsprocess med hjälp av larver. Matavfallet bryts ner och bidrar med en ny produkt, näringsrik jord, samtidigt som den underlättar för ESEM nedbrytningsprocess. / This work is written as a degree project for the Energy engineering program, specialized in heating technology, in Mälardalens University, Västerås. The aim with this degree project is to optimize a theoretical model in Excel to study larvae of Black Soldier Fly. The main calculations are made for three series connected boxes, with different combinations of stages of development. The calculations are thereafter made for three stands (that are in series) with each stand contain three boxes (that are parallel), each stand holding uniform growth of larvae. The calculations are made with equations based from the energy balance, for the air flow in and out. With the support from formerly made degree projects and their specific data, a calculation model was made in Excel. An airflow of 1,56 m3/h is achieved, with an efficiency of 50%. These results are based of previously performed degree projects, with the airflow 8,4 m3/h and efficiency of 9,3%. The maximum waste temperature is 30-36°C, thus, the desired temperature in this degree project was 30°C. The most optimized combination of one box of each stage, that are series connected, resulted to be 1 – 6 – 12. Day 1, day 6 and day 12 coupled. This combination is also used as the reference case in this degree project and calculations. However, the most stabile waste temperature resulted to be for the combination 12 – 6 – 1. The air temperature through the boxes remained with a mean temperature of 23,9°C, when the outside air temperature is set as 10°C (winter case, the reference case). The conclusion is that the best combination for Lilla Nyby, in Eskilstuna, is 1 – 6 – 12, with an airflow of 1,56 m3/h. A whole system, containing the three stands and respectively boxes, is applicable. The waste temperature is within the range for temperatures for optimized growth process for larvae, for both winter and summer cases (10°C and 20°C).

Violence and other harmful practices start early in children’s lives and take place in environments designed to ensure safety. In Africa, 40 percent of all girls are married before their 18th birthday and two out of three children in Latin America and the Caribbean are regularly subjected to violent discipline at home. Eradicating this violence is an obligation of 196 states in the world, which gave rise to the question of whether there are gaps in the international law protection of children’s rights. This paper aims to critically examine the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices. My thesis is that there is a lack of protection under international law, which results in children on different continents being protected differently. The examination takes its starting point from the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the prohibitions against corporal punishment (article 19) and child marriage (article 24.3) established therein. Thereafter the question is whether there are provisions in the regional human rights instruments on those continents that today have an established protection for human rights that sufficiently correspond to their content. To illustrate how well the international law protection works in practice two practical examples from respective continent are given prominence to. Here it begins to emerge that there are a number of societal obstacles for articles 19 and 24(3) in CRC to have full impact in practice, such as cultural values and pluralistic legal systems that give primacy to religious laws. These are obstacles that extend beyond the deficiencies in the international law protection and thus threaten the realization even of the standards that satisfactorily protect children from violence and harmful practices. My thesis can be answered as follows; there are shortcomings in the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices, which to a certain extent results in children on different continents being protected differently. For example, neither the european nor the inter-american standard regarding child marriage lives up to that of the CRC. The real shortcoming, however, lies in the failure of states to “honestly” fulfill their obligations under international law, which results in even children on the same continent but in different countries being protected differently. / <p>Betyg: AB</p>

Sociolingvistiska studier visar att kontakten mellan den brasilianska portugisiskan och afrikanska språk under kolonialtiden ledde till att afrikanska ord assimilerades in i det brasilianska talspråket. Vissa ord är idag en del av det brasilianska vardagsspråket, medan andra används enbart inom den afro-brasilianska religiösa kontexten. Den brasilianska populärmusiken kan ses som en viktig faktor för spridningen av ord med afrikanskt ursprung. Musiken är ett instrument med vilket det brasilianska samhället kan medvetandegöra sig om hur essentiellt Afrika var i det brasilianska samhällsskapandet. Samtidigt ges kännedom om de afrikanska orden och olika afro-brasilianska kulturella element. I de musikaliska verken av Gilberto Gil, en brasiliansk kompositör, musiker och artist, används ofta ord med afrikanskt ursprung. I den här studien analyseras dessa ord, och med hjälp av ett förslag till klassificering från den brasilianska etno-lingvisten Yeda Pessoa de Castro, görs ett försök att klassificera de afrikanska orden utifrån dess användning, beroende av dess sociokulturella nivå. Analysen visar att det förkommer ord med afrikanskt ursprung i stor del av kompositörens verk, majoriteten av dessa kommer ifrån de afrikanska språkgrupperna bantu och kwa. Orden kommer ifrån olika semantiska fält som till exempel mat, musik och kultur, och en majoritet är benämningar som kommer ifrån den Afro-brasilianska religiösa kontexten. Just det Afro-brasilianska religiösa temat är vanligt förekommande inom brasiliansk populärmusik, men i Gilberto Gils sångtexter ses också teman från den Afro-brasilianska sfären i användandet av välkända afrikanska ord, men det förkommer också ord som är för okända för den större publiken. Ett medvetet användande av de afrikanska orden ses som förstärkande i skapandet av en samhörighet med den Afro-brasilianska världen. / The sociolinguistic studies show that during the inter-linguistic contact between the Brazilian Portuguese and the African languages during the colonial period, many words were assimilated in the vernacular Portuguese of Brazil. Some of the words are today a part of the vernacular language, while others are used exclusively in Afro-Brazilian religious communities. For the diffusion of the words with African origins, the popular music could be an important factor. With this musical theme, the Brazilian society is reminded of the importance that Africa had in the forming of the Brazilian society, and the music brings awareness of the African words and the Afro-Brazilian cultural elements. There is a frequent use of these African words in the musical accomplishments of the Brazilian composer, musician and artist Gilberto Gil. In the present work these words are analyzed, and with the proposal for classification made by the Brazilian ethno-linguist Yeda Pessoa de Castro, the aim is to classify the words, depending on their sociolinguistic level. The analysis shows that the African words can be found in a great part of the composers work, and the majority comes from the banto and kwa languages. The words are being classified in various semantic fields, for an example food, music and culture, and the majorities are designations that come from Afro-Brazilian religion. The Afro-Brazilian religious theme is a common element in the Brazilian popular music, but in the song lyrics of Gilberto Gil the African theme is also showing in the use of well-known African word. Whereas others words with African origin are not that well known, but in the conscious use of Gilberto Gil words of African origin reinforce a connection to the Afro-Brazilian universe. / Pesquisas sociolinguísticas mostram que no contato linguístico entre o português brasileiro e as línguas africanas durante o tempo da colonização, muitas palavras africanas foram assimiladas à língua falada no Brasil. Certas palavras fazem hoje parte da língua cotidiana, enquanto outras são utilizadas exclusivamente nas comunidades de religião afro-brasileira. Para a difusão das palavras de matriz africana, as músicas populares podem ser um fator importante. Com a ajuda da música, a sociedade brasileira lembra-se da importância que teve a África na formação da sociedade brasileira, e leva para o conhecimento palavras africanas e elementos culturais afro-brasileiros. Na obra musical do compositor, músico e artista Gilberto Gil pode-se observar um uso frequente de palavras de matriz africana. Neste trabalho analisa-se este vocabulário, e com uma proposta de classificação feita pela etnolinguista Yeda Pessoa de Castro, procura-se classificar as palavras conforme o nível sociocultural no qual se encontram. A análise mostra que em grande parte da obra do compositor acham-se palavras africanas, a maioria de origem banto e kwa. As palavras vêm de campos semânticos diferentes como culinária, música, cultura e a maioria são designações derivadas de religiões afro-brasileiras. Justamente o tema da religião afro-brasileiro aparece como elemento comum na música popular brasileira, mas nas letras de Gilberto Gil é possível ver temas do universo afro-brasileiro também através do uso de palavras africanas. A análise mostra que algumas são bem conhecidas, outras nem tanto. O uso tão elaborado do léxico de origem africana por Gilberto Gil em suas letras de canções manifesta uma identificação com o universo afro no Brasil.

O objetivo deste trabalho é analisar o aporte de línguas africanas no português do Brasil através da análise dos africanismos lexicais encontrados em uma obra literária moderna. A obra que está sendo analisada é O sumiço da Santa de Jorge Amado (1988). Identificam-se as palavras de origem africana na obra e verifica-se se as mesmas palavras e expressões podem ser encontradas em duas edições do dicionário Aurélio. Uma das edições é de 1986, ou seja, dois anos antes da publicação do livro em questão, enquanto a outra é de 2008. Os resultados mostram que os dicionários citam obras de Jorge Amado para ilustrar o uso de algumas das palavras e que, em termos gerais, a edição mais recente inclui algumas palavras mais que a mais antiga, mas que incorpora informações mais específicas sobre o léxico de origem africana no que diz respeito à sua origem e âmbitos de uso ou campos semânticos. / The aim of this study is to analyze the contribution of African languages in Brazilian Portuguese by analyzing the lexical Africanisms found in a modern literary work. The book that is being analyzed is The War of the Saints by Jorge Amado (1988). The words of African origin are identified and then these words and expressions are searched for in two editions of the Aurélio, a common Brazilian dictionary. One of the issues of this dictionary is from 1986, i.e. two years before the publication of the book in question, while the other is from 2008. The results show that the dictionaries cite the works of Jorge Amado to illustrate the use of some of the words and, in general terms, the most recent edition includes a few words more than the oldest, but it incorporates more specific information about the lexicon of African origin with respect to its origin, scope of use and semantic domains. / Syftet med följande uppsats är att analysera ord med ursprung i afrikanska språk vilka går att återfinna i portugisiskan som talas i Brasilien, utifrån en analys av orden av afrikanskt ursprung återfunna i ett modernt litterärt verk. Det litterära verk som kommer att analyseras är O sumiço da Santa av Jorge Amado (1988). Orden med ursprung i afrikanska språk identifieras i verket, för att därefter sökas efter i två upplagor av den brasilianska ordboken Aurélio. Den ena upplagan är från 1986, det vill säga två år innan den vidare analyserade boken publicerades, och den andra upplagan är från 2008. Resultaten påvisar att ordböckerna citerar Jorge Amados litterära verk i beskrivingen av somliga ord med ursprung i afrikanska språk. Generellt påvisar resultaten även att den nyare upplagan av ordboken innehåller några fler ord med ursprung i afrikanska språk jämfört med den äldre upplagan, samt att den nyare upplagan redovisar tydligare information gällande lexikonet som härstammar från afrikanska språk gällande ordets ursprung, betydelse samt inom vilket användningsområde eller kontext ordet används.