Problemformulering: Vilka utmaningar upplever arbetstagare inom IT-branschen med ett agilt arbetssätt? Syfte: Syftet med studien är att identifiera utmaningar en arbetstagare upplever till följd av ett agilt arbetssätt och bidra med en arbetstagaranpassad modell för att öka förståelsen för det agila arbetssättets inverkan på arbetstagaren och dennes praktik inom IT-branschen. Metod: Kvalitativ surveyundersökning med en deduktiv forskningsansats. Empirisk datainsamling har genomförts via sju semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom IT-branschen för att besvara studiens forskningsfråga. Slutsats: Studien visar att arbetstagaren upplever kommunikativa svårigheter gentemot kund och finner utmaningar i att leverera det kunden förväntar sig. Vidare konstateras att arbetstagaren snarare bör betraktas som ansvarstagare där ökad medarbetarstyrning tenderar att leda till ingen styrning alls. En arbetstagaranpassad modell bidrar till att öka förståelsen för det agila arbetssättets inverkan på den enskilda arbetstagaren där elva beståndsdelar behöver genomsyra organisationen innan arbetstagaren kan nå det slutgiltiga målet - generera kundvärde.

Syftet med studien är att undersöka teammedlemmars upplevelser om beslutsfattandet i agila projekt. En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjufrågor genomfördes för att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det att ta beslut i agila team? och Vad krävs för att fatta bra beslut?   Undersökningen grundar sig på åtta respondenters upplevelser och berättelser. Resultatet visar att teammedlemmar i agila projekt uppskattar friheten att fatta beslut, men att det råder vissa utmaningar där stöd efterfrågas. Även att teammedlemmarnas olikheter främst påverkar beslutsfattandet positivt. Resultatet visar även att bra beslut bygger på starkt samarbete med god kommunikation och tillit. Vidare framkom det att trots det gemensamma beslutsfattandet påverkar faktorer som erfarenhet, status och karaktär vem det är som tar eller påverkar beslut mer än andra. Slutsatsen är att den psykologiska tryggheten är en viktig faktor för beslutsfattande i agila projekt. / The purpose of the study is to examine how team members perceive decision making in agile projects. A qualitative survey with semi-structured interview questions was conducted to answer the questions: How does it feel to make decisions in agile teams? and What is required to make good decisions? The survey is based on eight respondents' experiences and stories. The study's findings suggest that team members in agile projects appreciate the freedom of decision-making, but that there are some challenges where support is requested. Also that team members' differences primarily have a positive influence on decision-making. The result also shows that good decisions are based on strong cooperation with good communication and trust. Furthermore, it was found that despite the joint decision-making, factors such as experience, status and character influence who it is that makes or influences decisions more than others. The conclusion is that psychological safety is an important factor for decision making in agile projects.

I dagens samhälle står organisationer inför skiftande utmaningar, då allt större krav ställs på ledarskapet. Behovet av att på ett flexibelt sätt anpassa verksamheten till nya utmaningar har visat sig viktigare idag än vad det historiskt sett har varit. Detta väckte intresset för vad som krävs av en organisation för att kunna implementera flexibilitet i verksamheten, samt vilka andra positiva effekter det skulle kunna medföra. Detta leder till forskningsfrågorna, som är följande; • Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda för att kunna implementera flexibla arbetssätt? • Vilka effekter får det på en organisation om man inför flexibla arbetssätt? Den undersökning som genomförts har använt kvalitativa intervjuer för att undersöka Vattenfalls nuläge och jämföra med andra studiers resultat inom agil implementering. Studien genomfördes för att kunna klarställa vilka förutsättingar Vattenfall behöver uppfylla för att kunna implementera agila arbetssätt och möta framtidens behov. Enligt de teoretiska studierna finns det några generella förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att kunna implementera agila metoder. Några av dessa förutsättningar är: • Tydliga kommunikationsvägar. • Mindre produktinriktade team med större ansvar och tydligare beslutsvägar i organisationen. Studierna visade även på några signifikanta effekter av att arbeta med agila metoder vilka är: • Lego effektiviserade sitt projekt från 8000 timmar till 800 timmar. • Det visade sig även generellt bli förbättrad kvalité på projekt. • Förbättrad kommunikation internt inom avdelningarna och externt mot kunder. Resultatet visade vilka förutsättningar Vattenfall behöver uppfylla inför en agil implementering samt vilka effekter det skulle kunna få för verksamheten. Man behöver bland annat skapa bra förutsättningar för kommunikation internt och externt, förtydliga mandat i organisationen och skapa bättre förutsättningar för att arbeta närmare kunden. Vidare visar studien att det finns några generella effekter av att arbeta agilt som exempelvis tydligare kommunikationsvägar internt och externt, ett närmare samarbete med kunder som leder till effektivare leveranser samt förbättrad kvalité i projekt med främst effektiviserade informationsflöden. Det framkom även att det inte finns något generellt sätt att implementera agila arbetssätt utan att det måste anpassas till varje organisationen och kräver en naturlig implementering i den takt som lämpar sig. Studien visade även att Vattenfall är relativt nära att kunna implementera agila arbetssätt i organisationen och att man inom vissa delar av organisationen redan arbetar agilt utan att veta om det. Studien visade också att det finns utvecklingspotential inom några av de områden som kan anses som förutsättningar för en lyckad implementering. Det finns stor potential att fortsätta forska i detta ämne för att få en djupare förståelse för vad en implementering av agila metoder i praktiken skulle medföra för verksamheter som Vattenfall eller om det finns någon metod som är bättre lämpad för deras verksamhet. / In today's society, organizations face varying challenges, as increasing demands are placed on leadership. The need to adapt the business to new challenges in a flexible way has proved more important today than it has historically been. This aroused interest in what is required of an organization to be able to implement flexibility in the business, as well as what other positive effects it could bring. This leads to the research questions, which are as follows; • What conditions need to be met to be able to implement flexible working methods? • What effects does it have on an organization if you introduce flexible working methods? The survey conducted used qualitative interviews to examine Vattenfall's current situation and compare with other studies' results in Agile implementation. The study was conducted to be able to clarify what conditions Vattenfall needs to meet in order to be able to implement Agile working methods and meet the needs of the future. According to the theoretical studies, there are some general conditions that needed to be met in order to be able to implement Agile methods. Some of these conditions are: • Clear communication paths. • Smaller product-oriented teams with greater responsibility and clearer decision-making paths in the organization. The studies also showed some significant effects of working with Agile methods which are: • Lego streamlined its project from 8,000 hours to 800 hours. • It also turned out in general to be improved quality of projects. • Improved communication internally within the departments and externally to customers. The results showed what conditions Vattenfall needs to meet before an Agile implementation and what effects it could have on the business. Among other things, you need to create good conditions for communication internally and externally, clarify mandates in the organization and create better conditions for working closer to the customer. Furthermore, the study shows that there are some general effects of working Agile, such as clearer communication channels internally and externally, closer collaboration with customers that leads to more efficient deliveries and improved quality in projects with primarily streamlined information flows. It also emerged that there is no general way to implement Agile methods, but that it must be adapted to each organization and requires a natural implementation at the appropriate pace. The study also showed that Vattenfall is relatively close to being able to implement Agile working methods in the organization and that in some parts of the organization they already work Agile without knowing about it. The study also showed that there is development potential in some of the areas that can be considered prerequisites for a successful implementation. There is great potential to continue research on this topic in order to gain a deeper understanding of what an implementation of Agile methods would in practice entail for companies such as Vattenfall or if there is any method that is better suited for their business.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen gällande hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer samt insamling av dokument från konsultföretagens webbsidor. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet har redovisars genom att identifiera teman med utgångspunkt utefter empirin.  Resultat & slutsats: Konsulter sprider och översätter den agila managementidén både genom indirekt- (teoretiskt) och direktöversättning (praktiskt). Genom studien kan det konstateras att den agila managementidén främst sprids genom utbidningsprogram och kurser, samt extern rådgivning. Konsulter fungerar som lärare, och lär således ut kunskap gällande den agila managementidén. Till sist så hjälper konsulter till att översätta den agila managementidén utefter organisatonens sammanhang samt utefter agila ramverk.  Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ökad kunskap för hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén till organisationer. Studien ger även insikt om att organisationer väljer att implementera den agila managementidén för att överleva på den dynamiska marknaden eller för att uppnå legitimitet.  Förslag till fortsatt forskning: Med vår studie som utgångspunkt är förslag på vidare forskning, att genomföra en etnografisk studie samt undersöka hur adoptering av den agila managementidén går till i en organisation. / Aim: The purpose of the study is to increase understandning of how consultants spred and translate the agile management idea.  Method: The study was conducted with a qualitative research design. Data were collected through 11 semi-structured interviews and collection of documents from the consulting companies' websites. The study has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results have been reported by identifying themes based on the empirical data.  Results & conclusions: Consultants disseminate and translate the agile management idea both through indirect (theoretical) and direct translation (practial). Through the study, it can be stated that agile management idea is mainly spread through training programs and courses, as well as external advice. Consultans act as teachers, and thus teach knowledge regarding the agile management idea. Finally, consultants help to translate the agile management idea accoring to the organizations's context and along the agile framemork. Contribution of the thesis: Through this study, we contribute with increased knowledge of how consultants spread and transle the agile management idea into organizations. The study has also given us insight that organizations choose to implement the agile idea in order to survive in the dynamic market or to achieve legitimacy.  Suggestions for future research: With our study as a starting point is a propose for further research could be to carry out an ethnographic study and investigate how the adoption of the agile management idea takes place in an organization.

Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

This report describes the work on automating the testing of nodes at CCS (Common Control System) in Ericsson. The goal was to every three hours configure nodes with the latest build and run the tests. This process is to be fully automatic without user in-put. The existing configuration tool CICC (Core Integration node Control Center) is to be used for configuration. Before work started fault reports were analyzed and creating a usecase for testing restarts should reduce some faults.The first step was to make the configuration tool CICC automated. To schedule the test-ing the continuous integration tool Jenkins was used. But Jenkins can’t by itself run CICC nor interpret the result. Therefore a wrapper layer was implemented. When the wrapper is finished it stores the results of the configuration run in a XML (eXtensible Markup Language) file, which Jenkins reads. Results can then be seen in Jenkins through web interface. If there were any failures during configuration or testing the failed step will have an error message.The project shows that automation is possible. Automating the testing reduce the time for correcting errors because they are more likely to be found early in the process. Be-fore implementing this project in production some improvements should be made. The most significant improvement is making the configuration and testing of each node par-allel with each other, in order to make the time limit for configuration and testing less of an issue. / Denna rapport beskriver arbetet med att automatisera testningen av noder hos CCS på Ericsson. Målet var att var tredje timma konfigurera noderna med binärfiler kompilerade från den senaste källkoden och sedan testa dem. Detta ska ske helt automatisk utan att användarens hjälp och konfigurationen ska använda det befintliga konfigurations verktyget CICC. Innan arbetet påbörjades skulle felrapporter analyseras för att se om det fanns något att tjäna på automaseringen.Uppgiften löstes genom att först titta på felrapporterna och konstatera att det fanns rum för förbättringar, främst gällande omstarter. Efter det automatiserades CICC som tidigare körts via en GUI. För att schemalägga konfiguration och testning användes testverktyget Jenkins. Jenkins använder sig av ett s.k. wrapperskript som kör CICC och testfallen. Wrapperskriptet sköter även felhanteringen och skriver sedan resultatet av körningen till en XML fil som läses av Jenkins.Resultaten av testen går sedan att se i Jenkins via ett webinterface. Där går det att se resultatet av wrapperskript körningen och testerna, om det blev några fel finns det felmeddelanden med anledningen till felet. Misslyckade tester visas också.Projektet visar att med automatisk testning som sker oftare kan fler fel hittas tidigare och därför åtgärdas snabbare. Innan arbetet används skarpt bör förbättringar ske som tillexempel att köra konfiguration och testning av olika noder parallellt med varandra i wrapperskriptet, för att klara tidsbegränsningen när det är flera noder.

There has been an increasing awareness of how organisations that have adopted new ways of working have been able to improve their productivity. The introduction of Agile in the beginning of 2000s allowed both small and large organisations to implement new methods for transforming all levels of the organisations, involving aspects such as leadership, tools, and processes. Moving towards agile practices in many ways pushed companies towards a revolution in the sense of promoting new processes and methods, which by now have become spread all over the world.The introduction of Agile has nevertheless been far from unproblematic. The organisational culture has proven to be one of the most enduring challenges, as the degree of employee understanding and involvement has a decisive impact on successful implementation during periods of significant change. Hence, in Agile Transformation, or an organisation’s journey towards continuous improvement through rapid delivery, feedback and learning in a changing business environment, leaders need constantly spread the agile philosophy in a simple and transparent matter both internally to employees and also to external stakeholders.Our study is exploratory by nature and aims to further the understanding of Agile Transformation and how Entrepreneurial Culture can have a positive impact on this transformation. To explore these issues, we employ a qualitative approach with semi-structured interviews with a team of employees in one case company. The interviews were held with upper-level managers in decision-making positions and with ownership of the change process. By exploring the employees’ opinions about adapting to Agile Transformation, and how the organisational culture has influenced and been managed in the transformation process, we present results which can be used for continued research on Agile Transformation, and particularly emphasize the importance of having an appropriate organisational culture to be able to succeed.

Traditionellt har inköpsprocessen inom offentlig sektor utgått från projektmodellen vattenfall med tydliga faser och milstolpar. För att skapa större flexibilitet och effektivitet har IT-branschen frångått den traditionella projektmodellen och istället övergått till agila arbetsmetoder. En utmaning som uppstått genom detta är att inköpsprocessen inom den offentliga sektorn sällan är anpassad till agila arbetssätt. Den offentliga sektorn är en stor inköpare av IT men en betydande del av de offentliga IT-projekten misslyckas idag i form av överskriden budget. En orsak till detta kan vara att den traditionella inköpsprocessen har svårt att möta de förutsättningar som krävs för ett agilt arbetssätt, då den hindrar effektiviteten och måluppfyllelsen vid inköp av IT.   I denna studie undersöks vilka möjligheter och utmaningar som finns inom en agil inköpsprocess för IT, samt hur en agil inköpsprocess skulle kunna struktureras och tillämpas i syfte att öka effektiviteten, kundnyttan och harmoniseringen mellan inköp av IT och implementeringen.   En kvalitativ studie har genomförts där primärdata insamlats genom intervjuer. Totalt har 23 djupintervjuer genomförts med olika aktörer inom inköpsprocessen såsom beställare, upphandlare och leverantörer. Den största delen av datainsamlingen är genomförd på Luleå kommun men intervjuer har även utförts med externa respondenter med kunskap om agila arbetssätt inom offentlig sektor. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys, som resulterat i ett flertal identifierande möjligheter och utmaningar för agilt inköp av IT samt ett ramverk för agilt inköp av IT.   Studien visar att det finns både möjligheter och utmaningar inom en agil inköpsprocess för IT. Offentliga organisationer som bland annat genomsyras av de agila grundvärderingarna, med motiverade och förändringsbenägna individer och förtroende för leverantörer har goda möjligheter att arbeta med agilt inköp. Utmaningar finns inom ett ökat behov av struktur, högre grad av effektstyrning, proaktiv uppföljning, en förändrad anbudsutvärdering och en kulturell omställning.   I studien har ett ramverk för agilt inköp av IT inom offentlig sektor framtagits. Ramverket är baserat på den nationella inköpsprocessen och de agila grundvärderingarna. Inom varje fas i inköpsprocessen presenteras aktiviteter som bidrar till att skapa en agil inköpsprocess. Aktiviteterna innefattar bland annat att skapa självorganiserande team, ställa krav på effektmål, skapa en jämn riskfördelning och arbeta med incitament för effektivitet. Studien bidrar med ny kunskap inom hur ett agilt arbetssätt kan anammas inom inköpsprocessen för IT inom offentlig sektor. Genom att använda det agila ramverket kan offentliga organisationer skapa en ökad harmonisering mellan inköpsprocessen och implementeringen av IT, med förhoppningen att det ökar effektiviteten och kundnyttan. / Traditionally, the public procurement process has originated in the waterfall project model, with distinct phases and gates. To gain more flexibility and efficiency, the IT industry have adapted agile project methods instead. A challenge that has arisen due to this change is that the traditional procurement process rarely is adapted to agile project methods. Furthermore, the public sector is a large buyer of IT, but a significant part of all public projects within IT are failing in terms of exceeded budget. One reason for this could be that the traditional procurement process has difficulties in meeting the conditions required for agile methods, since it prevents the efficiency and goal achievement of IT procurement.   In this study, the possibilities and challenges of an agile procurement process for IT was researched. The study also included how the procurement process could be structured and applied, with the aim to increase the efficiency, the customer value and the harmonization between procurement of IT and the implementation.   The research questions were answered by a qualitative study where primary data was collected through interviews. A total of 23 deep interviews were conducted with different participants in a procurement process such as purchasers, suppliers and clients. The largest amount of data was collected at Luleå kommun, but interviews were also conducted with external respondents with knowledge of agile methods in the public sector. The interviews were analyzed through a thematic analysis, which resulted in several opportunities and challenges concerning agile procurement, together with a framework for agile procurement of IT.   The study shows that there are both opportunities and challenges in an agile procurement process of IT. Public organizations that for example is permeated of the agile ground values, with motivated individuals with a likeness of change and trust towards the suppliers, have good opportunities to work with agile procurement. Challenges exists in an increased need of structure, a change in purchasing and contract procedures and the need of education and a culture shift.  In the study, a framework for agile procurement of IT in the public sector has been developed. The framework is based on the national procurement process in Sweden and the agile ground values. In each procurement process phase activities that characterize agile methods are presented. The activities include for example creating self-organizing teams, setting requirements based on impact goals, creating a model for shared risk and work with incentives for efficiency. The study contributes to new knowledge of how agile methods can be incorporated in the public procurement process. By using the agile framework public organization can increase the harmonization between the procurement process and the implementation of IT, with the aim to increase the customer value and efficiency.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.