Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet. Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK.

Bakgrund: För att underlätta kommunikationen med barn och ungdomar i tandvården används ibland bilder. I vilken utsträckning det används är dock relativt okänt. Syftet med examensarbetet var att kartlägga användandet av bildstöd och metoden samtalsmatta på specialistavdelningar för barn- och ungdomstandvård i Sverige. Metod: Arbetets design var en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där mätinstrumentet var en enkät som skickades till klinikchefer vid respektive specialistavdelning, vid tillfället 41 till antalet. Enkäten bestod av nitton egenformulerade frågor om bildstöd/samtalsmatta, femton slutna och fyra öppna frågor. Det insamlade materialet analyserades i Microsoft Excel och deskriptiv statistik presenterades i text och figurer. Resultat: Antal returnerade enkäter var 37 stycken, vilket gav en svarsfrekvens på 90%. En klar majoritet av respondenterna, 36 av 37 (97%) svarade att bildstöd användes i verksamheten och att det upplevdes som ett mycket bra hjälpmedel. Samtalsmatta användes endast på 5 (13%) av de 37 specialistavdelningar för barn och ungdomstandvård som medverkade i studien. Båda metoderna används främst vid behandling av barn med funktionsnedsättning. Slutsats: Klinikchefer skattade att bildstöd förekommer i mycket hög grad på specialistavdelningar för barn och ungdomstandvård i Sverige. Metoden samtalsmatta användes i liten utsträckning.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som går att urskilja utifrån förskollärares uttryckta erfarenheter och behov inom AKK. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där enkäter valdes som datainsamlingsmetod och skickades ut för att få inblick i förskollärares erfarenheter och behov av AKK. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet med BRO-modellen som stöd för analys. Studiens resultat presenteras genom en övergripande utsaga av enkätsvaren följt av analys av de två diskurser som framträtt utifrån förskollärarnas enkätsvar. Den begränsade kunskapens diskurs visade på liten erfarenhet av alternativ kompletterande kommunikation medan den djupare kunskapens diskurs visade på en större kunskap av alternativ kompletterande kommunikation och dess betydelse för barnen. De slutsatser som dragits grundar sig i de stora kontraster i kunskapsnivå som resultatet indikerade samt den positiva påverkan användningen av AKK har på alla barn för att skapa en likvärdig förskola för alla, i enlighet med skollag och läroplan.

Abstract The purpose of this study is to illustrate pedagogues’ view, experience and use of signing method TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). 1. How do pedagogues use TAKK in preschool? 2. When and why is TAKK used in daily activities in preschool?As the theoretical starting point for my study and my research questions I have chosen the didactical theory which focus on language and communication. The study was carried out as a qualitative investigation with interviews as the method. Interviews were done with pedagogues and special pedagogues who work in a preschool environment. In general, the pedagogues have good knowledge about TAKK and are aware of the effects that TAKK has on the development of linguistic and communicative skills of the preschool children. The study also showed that the pedagogues use different strategies to further encourage the linguistic development of the children.Key words: Pedagogue, Signs, TAKK, AKK, Communication. Preschool

Att kunna förstå och göra sig förstådd till andra människor är inte en självklarhet för alla i dagens förskolor. Denna studie har ett fokus på kommunikation, som en förutsättning för lärande och utveckling, och framför allt på när den verbala kommunikationen inte räcker till. Arbetet belyser vikten av alternativa kommunikationssätt för att möjliggöra för alla att kunna kommunicera med varandra i förskolan. Det talade svenska språket är inte det enda givna sättet att kommunicera på i förskolor idag, utan det finns en mängd olika metoder till vårt talade språk. Dessa hjälpmedel är grundläggande för barn när den verbala kommunikationen inte är tillräcklig. Resultat av studien visar dels att det finns en hel del metoder att ta till för att hjälpa och förbättra människors möjligheter att kunna kommunicera utöver de talade språket. I arbetet redovisas ett flertal exempel på detta. Studien visar också på vikten av kunskap inom detta område och på hur samarbete mellan förskollärare och specialpedagog kan komma att bli viktigt för att möjliggöra barns lärande och utveckling genom alternativa kommunikationssätt och att ökad kunskap om olika specialpedagogiska åtgärder är viktig för förskollärare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna på några förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en pedagogisk metod som stimulerar språkutvecklingen hos barn som inte är i behov av särskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med känd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera språkutvecklingen även hos barn som inte bedömts vara i behov av särskilt stöd. Det sociala samspelet är avgörande för metodens effekt medan vidare studier krävs för att mer grundligt fastslå TAKKs påverkan på barns språkutveckling.

<p>I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen. Den generella strukturen i de kommunikativa projekten har setts vara organiserade i tre faser. En prefas vilken består av handlingar där samtalspartnern guidar M till att uttrycka (oftast) en begäran explicit. Denna fas möjliggör för M att öppna upp ett kommunikativt projekt. I huvudfasen samkonstrueras en explicit begäran av deltagarna genom att den talande parten sätter ord på M´s icke verbala uttryck. Avslutningsvis består postfasen av bekräftande och avslutande handlingar. Denna studie visar att deltagarna bygger upp de kommunikativa projekten genom ömsesidiga och samarbetande handlingar som, förutom det kommunikativa projektets funktion, i sig är värdefulla för deltagarna.</p>

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen. Den generella strukturen i de kommunikativa projekten har setts vara organiserade i tre faser. En prefas vilken består av handlingar där samtalspartnern guidar M till att uttrycka (oftast) en begäran explicit. Denna fas möjliggör för M att öppna upp ett kommunikativt projekt. I huvudfasen samkonstrueras en explicit begäran av deltagarna genom att den talande parten sätter ord på M´s icke verbala uttryck. Avslutningsvis består postfasen av bekräftande och avslutande handlingar. Denna studie visar att deltagarna bygger upp de kommunikativa projekten genom ömsesidiga och samarbetande handlingar som, förutom det kommunikativa projektets funktion, i sig är värdefulla för deltagarna.

No description available.