No description available.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskan behövs kring den äldre akut sjuka patientens utsatta situation på akutmottagningen. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan dessa patienternas behov av omsorg och omvårdnad mötas så deras lidande minskar under väntan på akutmottagningen. Behov av fortsatt forskning kring förbättringar avseende miljön och omhändertagandet av den äldre patienten på akutmottagningen finns vilket även behöver belysas inom grundutbildningen till sjuksköterska. / The number of elderly people is constantly increasing in the community and represents a growing group of patients who need care in the emergency department. The waiting time in the emergency deparments in Sweden tends to become longer. It’s a wellknown fact that older people are affected when they have to wait for a long time. Their general condition could easily detoriate as they are more vulnerable due to biological aging and medical conditions. The aim of the study was to describe older patient’s experiences of waiting in the emergency department. The study was conducted as a literature review and was based on ten scientific articles. The result of this literature review was divided into four themes: to be seen, to be acknowledged in their suffering, to participate as a patient and to see the patient’s entire situation. The older patient’s need to be acknowledged, information and care increased when the waiting time become long. For the nurse, an increased awareness of the older acutely ill patients situation in the emergency department is needed. With more knowledge and awareness, these patients’ needs could be taken care of and their suffering during the waiting time could be reduced. Continued research is needed to improve the environment and care of the older patient and should also be emphasized in nursing education.

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området. I resultatet framkom tre övergripande teman som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning; Sjuksköterskors smärtbedömning, Sjuksköterskors uppfattningar och prioriteringar samt Sjuksköterskors arbetsförhållanden. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskor underskattar patienters smärta. Sjuksköterskors individuella uppfattning av smärta har en stor påverkan på omvårdnaden vid smärtlindring. Prioritering av smärta som företeelse är en förutsättning för smärtlindring. Miljön på akutmottagningar gör att sjuksköterskor upplever sig oförmögna att ge tillfredställande omsorg till patienter i smärta. Stöd från ledning samt andra professioner är en förutsättning för sjuksköterskor att kunna tillgodose bästa möjliga omvårdnad vid smärtlindring. Vidare forskning angående patienters upplevelse av omvårdnad vid smärtlindring kan öka förståelsen och medvetenheten hos sjuksköterskor. / Pain is one of the most frequent reason for patient´s seeking emergency care. Pain management is a crucial task in nursing due to the fact that pain is a subjective experience. This study aimed to illuminate what affects nursing care of adult patient´s seeking emergency care because of pain. Through a systematic literature search relevant research were identified, reviewed and analyzed. The results presents three themes; Nurse´s pain assessment, Nurse´s perceptions and priorities and Nurse´s working conditions. The results indicates that a majority of nurse´s underestimate patient´s pain. Nurse´s individual perception of pain has a large impact on nursing care regarding pain management. Priority of pain as a phenomenon is essential for pain management. Nurse´s define themselves as patients advocates but because of the emergency department environment they feel unable to provide satisfactorily care for patient´s in pain. Organizational support and teamwork is a presumption to enable best-practice in nursing pain management. Further research regarding patient´s perceptions of nursing care in pain management is required to enhance nurse´s understanding and awareness of pain and pain management.

Bakgrund: I takt med en växande population blir också väntetiderna på akutmottagningarna allt längre. Detta är påfrestande både psykiskt och fysiskt för patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Ett bra första bemötande är viktigt då det lägger grunden för patientens upplevelse av den fortsatta vården. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som sammanställts utifrån både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, för att svara på litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet delades in i sex stycken kategorier: Det första mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen, Upplevelse av väntan, Vikten av att få information, Kommunikationens centrala betydelse, Upplevelse av utsatthet och Upplevelse av delaktighet i vården. De flesta patienterna upplevde triageringsmötet som någonting positivt och hälso- och sjukvårdspersonalen upplevdes som kompetenta och effektiva. Det framkom i resultatet att de långa väntetiderna samt brist på information och kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonalen skapade frustrationen hos många patienter. Konklusion: Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förbättra sin kommunikationsförmåga samt ge en regelbunden, adekvat och individuellt anpassad information för att höja patienternas upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen på akutmottagningar. / Background: As the population grows, even longer waiting times in the emergency departments are to be expected. This leads to a stressful situation for both patients and health care professionals. Emergency department is often the first contact the patient has with the health care. A good first encounter is therefore of great importance to the continued experience of the health care. Aim: To compile knowledge about how patients experience the meeting with healthcare professionals in the emergency department. Method: A literature review based on both qualitative- and quantitative scientific articles aim of the literature review. Result: The result was based on six categories: The first encounter with the health care professionals, Experience of waiting, The importance of information, The central importance of communication, The sense of vulnerability and Experience of participation. Most patients experienced the triage encounter as something positive, they thought the healthcare was competent and effective. The result showed that the long waiting times and lack of information from healthcare professionals created frustration among many patients. Conclusion: The healthcare professionals need to improve their communications skills and provide regular, adequate and personalized information to improve patients' experience of meeting with healthcare professionals on emergency department

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer i alla åldrar och har stora konsekvenser för individens livskvalitet. En problematisk aspekt med psykisk ohälsa är att det är ett stigmatiserat hälsoproblem i samhället. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för patienter med psykisk ohälsa att ha kontakt med hälso- och sjukvården. Den somatiska akutmottagningen fokuserar på fysiska skador och sjukdomar. Vården upplevs därför som otillräcklig för patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur vuxna patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor när de söker vård på en akutmottagning, oavsett om kontaktorsaken relateras till fysiska eller psykiska besvär. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 empiriska artiklar. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycINFO. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Joyce Travelbees omvårdnadsteori utgjorde studiens teoretiska referensram. Resultat: Fem kategorier identifierades som beskriver upplevelser av sjuksköterskors bemötande på akutmottagning hos patienter med psykisk ohälsa. Kategorierna var: positiva upplevelser, upplevda brister, individens svårigheter, yttre påverkande faktorer samt önskemål för ett likvärdigt bemötande. De mest problematiska aspekterna i sjuksköterskornas bemötande ansågs vara ett bristande engagemang och ett fördömande beteende. Fysisk hälsa ansågs också vara viktigare än psykisk hälsa. Slutsats: Det finns brister i sjuksköterskornas bemötande av personer med psykisk ohälsa på akutmottagningar. Problematiken ligger i stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Därför krävs ny forskning och mer kunskap för att uppmärksamma och hitta lösningar på de brister som finns. / Background: Mental health is a public health problem that could be found in different ages and has big consequences for the individual ́s quality of life. One problematic aspect is the ongoing stigmatisation in the society. Previous research has shown difficulties for mental health patients to have contact with health care facilities. In the emergency department, the physical illness is a priority. Therefore, the health care is perceived as insufficient for patients with mental health problems. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of adults with mental health issues, regardless of the nature of the health seeking reason, and how they perceive that they get treated by the nurses in the emergency departments. Method: It ́s a literature research based on 13 empirical articles. The databases that has been used to find relevant articles was PubMed and PsycINFO. A content analysis was made on the articles. Joyce Travelbees nursing theory was used as a theoretical framework for this study. Result: Five categories was identified explaining experiences of nurses ́ treatment in the emergency department among patients with mental health issues. The catagories were: positive experiences, perceived shortcomings, individual difficulties, external impact factors and requests for equal treatment. The most problematic aspects of the nurses ́ patient treatment were lack of involvement and a judgemental behavior. Physical health was also considered as more important than mental health. Conclusion: Shortcomings were found in the nurse ́s treatment of patients with mental health issues in the emergency departments. The problematic factor is the stigmatisation of mental health. For that reason, new research and more knowledge is required to highlight and find solutions to the problem.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med varierande skador och sjukdomar. Patienterna som befinner sig på akutmottagningen kan vara rädda och hjälplösa, vilket gör att bemötandet blir viktigt för patientens känsla av trygghet och god omsorg. Syfte: Beskriva hur patienter som besöker en akutmottagning upplever det bemötande de får av vårdpersonalen. Metod:  Studien är en deskriptiv litteraturöversikt gjord på elva olika kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat patienter som varit på akutmottagningen om deras upplevelser. Dessa har sedan analyserats i olika teman för att besvara syftet. Resultat: Vid analysering av de elva artiklar som studerades framkom tre teman under resultatet, dessa var Information och kommunikation, Förhållningssätt samt Maktlöshet och rädsla. Patienterna hade blandade upplevelser av hur bemötandet på olika akutmottagningar var. De upplevde både att personalen var professionella och erfarna, samtidigt som patienterna saknade ordentlig information och kommunikation. De långa väntetiderna var påfrestande och kunde leda till att patienterna kände sig bortglömda och maktlösa Slutsats: Personalen på akutmottagningar behöver förbättra hur de informerar patienterna om triage, väntetider och planerade undersökningar för att möjliggöra en bättre upplevelse för de patienter som behöver vänta en längre stund på hjälp och undersökning. / Background: Patients come to the emergency department with different types of illness and diseases. At the emergency department (ED) the patients can feel scared and helpless, which makes the interaction between the health professionals and the patients important to induce a feeling safety and comfort. Purpose: Describe the patients’ experience of the interaction with health professionals at the ED. Method: This study is a descriptive literature study based on eleven different qualitative studies in which researchers have been interviewing patients about their experience during their visit to the ED. These studies were then analysed in search of common themes in order to answer the purpose. Result: When analysing the eleven articles, three different themes were apparent: Information and communication, Approach and Powerlessness and fear. It shows the patients had mixed experiences of the meeting with the health professionals at the ED. They experienced both that they were professional and meticulous, at the same time as they felt a lack of information and communication. The long waiting time /was stressful and could cause the patients to feel forgotten and powerless. Conclusion: The health professionals at the ED’s could improve their skills in informing the patients about triage, waiting times and planned examinations to improve the experience of the patients that need to wait a longer time for help and examination.

Antalet besök till akutmottagningar runt om i Sverige ökar årligen. Ökat inflöde av patienter resulterar i ökad belastning, ”Overcrowding” och ”Exit-block” och influerar på patientens vänte- och vistelsetid på akutmottagningen. En tilltagande tillströmning av patienter kan påverka patientsäkerheten och medföra ökad risk för vårdskada. Simultant pågående arbetsprocesser gör akutmottagningens vårdmiljö särskilt utsatt för medicinska misstag. Säker vård är en essentiell kärnkompetens och en central del i sjuksköterskans arbete för att upprätthålla patientsäkerhet.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet på akutmottagning. Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Åtta sjuksköterskor, med minst ett års yrkeserfarenhet på akutmottagningen, intervjuades. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att ökad belastning, patientens omvårdnadsbehov, akutmottagningens bemanning och arbetsmiljö påverkade patientsäkerheten på akutmottagningen. Tilltagande söktryck med förlängda vistelsetider på akutmottagningen med ”Overcrowding” och ”Exit-block” som följd, komplexa omvårdnadsbehov och tidsbrist påverkade förutsättningarna för säker vård och god omvårdnad. Två övergripande kategorier formulerades genom analysens förfarande: När vårdbehovet överstiger resurserna och Sjuksköterskans utmaningar i att upprätthålla patientsäkerheten. Resultaten i denna studie tyder på att sjuksköterskor på en akutmottagning upplever sitt omvårdnadsansvar som både utmanade och påfrestande vid ökad belastning vilket påverkar patientsäkerheten negativt. Omvårdnadsarbetet på akutmottagningen påverkas vid ökat inflöde av patienter, ”Overcrowding” och ”Exit-block” vilket utsätter patienten för risker. Vidare tyder resultatet på att akutmottagningens resurser ibland inte är tillräckliga för att uppfylla kraven för god omvårdnad, hög patientsäkerhet och säker vård. Studiens slutsats antyder att sjuksköterskorna upplever patientsäkerheten på akutmottagningen som bristfällig och att patientsäkerheten påverkas negativt av ”Overcrowding” och ”Exit-block”.

Bakgrund: Även om många patienter är nöjda med vården de får via ambulans och på akutmottagningar så finns det ett missnöje hos patienter avseende brist på bekräftelse, delaktighet och information. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur patienter upplever bemötandet av vårdpersonal inom ambulansvård och på akutmottagningen. Metod: Denna studie använder sig av kvalitativa originalartiklar för att sammanställa patienters perspektiv av bemötande av ambulanspersonal och personal på akutmottagningen.   Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Patienternas behov av att inkluderas; vilket främst handlade om att bjudas in till dialog kring sin vårdsituation. Patienternas behov av att bekräftas; där det framförallt handlade om att bli tagna på allvar gällande oro och symtom samt bli behandlade som unika människor. Patienternas behov av information; vilket huvudsakligen var information kring väntetider, behandling och regler på akutmottagningen. Behoven varierar mycket från patient till patient. Då patienter inte upplevde att de blev bemötta på ett tillfredsställande sätt uppkom ett missnöje hos patienterna.   Slutsats: Sammanställningen visade liknande resultat för patienter som blivit omhändertagna av ambulanspersonal såväl som personalen på akutmottagningen. Bortsett från att det fanns ett ökat behov av information för patienterna på akutmottagningen. Med ett holistiskt perspektiv kan vårdpersonalen främja ett gott bemötande mellan patient och vårdgivare.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster.

Bakgrund: Trauma är något som uppenbarar sig oväntat och kan leda till omfattande konsekvenser för patienter som drabbas. Eftersom patienter själva inte kan påverka situationen fullt ut, är det viktigt att sjuksköterskan besitter kompetens för att erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter att ha drabbats av trauma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kritisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar inom det valda ämnet. Totalt användes nio resultatartiklar. Resultat: Patienters upplevelser kunde delas in i tre teman: delaktighet, trygghet och hopp. I resultatet framkom det att patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningar efter ett trauma växlade mellan positiva och negativa upplevelser. Delaktighet var något som varierade och påverkade patienters upplevelse kring omvårdnaden. Att tilldelas information och relevant fakta stillade oron och medförde en känsla av trygghet. Hopp skapades genom omvårdnad av god kvalitet medan brist på hopp ledde till en minskad vilja till att kämpa. Slutsatser: Ökad kunskap redan i sjuksköterskeutbildningen kring traumavård på akutmottagningar kan ge större medvetenhet om patienters upplevelser av omvårdnaden, vilket i sin tur kan leda till en bättre vård. Forskning för att öka insikten om patienters upplevelser av omvårdnaden efter ett trauma bör utföras. / Background: Trauma is something that appears unexpectedly and can lead to extensive consequences. Since the patients themselves cannot fully influence the situation itself, it is important that the nurse has the skills to offer the best possible care. Aim: The aim was to highlight patients' experiences of nursing care in the emergency department after experiencing a trauma. Method: A literature review was conducted with critical review and compilation of scientific articles within the chosen topic. A total of nine result articles were used. Results: Patients experiences could be divided into three themes: participation, security and hope. The result showed that patients' experiences of care in emergency rooms after a trauma alternated between positive and negative experiences. Participation was something that varied and affected patients' experience of nursing care. Being assigned information and relevant facts posed concerns and brought a sense of security. Hope was created by good quality care while lack of hope led to a reduced willingness to fight. Conclusions: Increased knowledge already in nursing education about trauma care in the emergency department can provide greater awareness about patients' experiences of care, which in turn can lead to better care. Research to raise awareness about patients' experiences of care after a trauma should be carried out.