Förekomsten av hot och våld ökar i samhället. Inom hälso- och sjukvården har akutmottagningen identifierats som en av de arbetsplatserna där hot och våld är vanligast förekommande. Sjuksköterskor är den profession inom hälso- och sjukvård som löper störst risk att utsättas för hot och våld från patienter och anhöriga.   Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagning. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo, där 17 artiklar identifierades som besvarade litteraturöversiktens syfte. Genom en integrerad analys identifierades tre huvudkategorier: hot och våld som en del i det dagliga arbetslivet, att möta och hantera hot och våld samt konsekvenser vid förekomst av hot och våld.   Resultatet visade att hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar var vanligt förekommande globalt. Sjuksköterskor fann det svårt att hantera hot och våld på sin arbetsplats, med psykiska och fysiska konsekvenser som följd. Det arbetsrelaterade våldet påverkade sjuksköterskorna såväl professionellt som privat. Det finns troligtvis ett stort mörkertal av arbetsrelaterat hot och våld, då detta inte rapporteras i lika stor utsträckning som det förekommer. Sjuksköterskorna uppgav att de kände sig otrygga på sin arbetsplats och en stor andel av sjuksköterskorna beskrev att de någon gång på grund av arbetsrelaterat hot och våld övervägt att byta arbetsplats.  Slutsatsen av denna litteraturöversikt var att hot och våld var ett vanligt förekommande globalt problem som har en stor betydelse för sjuksköterskors psykiska- och fysiska välmående. Kvalitén på vården minskade när sjuksköterskan utsattes för hot och våld och som ett resultat av detta upplevdes patientsäkerheten hotad / The incidence of threats and violence is increasing in society. Within health care, the emergency room is the workplace where threats and violence are most common. No other workforce than nurses is more prone to being exposed to threats and violence from patients and their relatives.     The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of threats and violence in the emergency room.    The chosen method to study this was a literature review. Article searches were conducted on PubMed, Cinahl and PsycInfo, from which relevant 17 articles were identified. Through an integrated analysis, three categories were identified: threats and violence as part of daily working life, facing and managing threats and violence, and the consequences of the occurrence of threats and violence.    The results showed that threats and violence are commonplace in emergency clinics. Nurses find it difficult to manage threats and violence in their workplace, with psychological and physical consequences. Work-related violence affected nurses both professionally and privately. It is highly likely that a large number of incidents are never reported, where threats and violence against nurses most often go unreported. Nurses describe feeling unsafe at their workplace and a large proportion of nurses indicate that they have at some point considered changing workplace due to workplace violence   The conclusion of this study is that workplace violence is a common problem world wide that is of great importance for the mental and physical well-being of nurses. Quality of care decreases when nurses were exposed to workplace violence and therefore patient safety is threatened

Bakgrund: Det förekommer brister i överrapportering från ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Överrapportering är en stor riskfaktor inom vården, vårdskador hade kunnat undvikas genom informativ överrapportering. Tidigare forskning belyser brist på patientsäkerhet, sekretess samt kommunikation under överrapportering. Standardiserade kommunikationsverktyg anses stärka kvalitén på överrapportering. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer av betydelse för överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor på akutmottagning. Intervjuerna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Bristande sekretess var framträdande och härleddes till miljöns utformning. Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde ibland svårigheter att fokusera enbart på överrapporteringen där hög stressnivå och hög arbetsbelastning var de främsta bidragande orsakerna. Det som ansågs positivt och kunde gynna god och säker överrapportering var att få patienten delaktig, samt använda ett strukturerat kommunikationsverktyg såsom SBAR. Sjuksköterskorna inom båda yrkeskategorierna påpekade fördelen med att förstå varandras arbetssituation och att det bidrog till en ömsesidig respekt. Slutsats: Sekretessen under överrapporteringen är bristfällig, miljön är en stor bidragande faktor. Överrapportering sker vanligen i öppna miljöer med många avbrott och störande moment, vilket gör att sjuksköterskorna känner sig stressade. Brister i överrapportering förekommer och medför att viktig information om patienten går förlorad. Överrapportering önskas genomföras enligt ett strukturerat arbetssätt såsom SBAR i lugna och ostörda miljöer. Miljön behöver förbättras på akutmottagningar så att patientens integritet bibehålls. Fortsatt forskning behövs kring fenomenet överrapportering för att gynna patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö.

Att drabbas av akut sjukdom är fysiskt och psykiskt påfrestande för den enskilda individen. Akutmottagningen är ofta den första kontakten patienten har med vården. Många människor som besöker akutmottagningen är svårt sjuka eller skadade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Aktuell forskning söktes fram i två databaser. Elva artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och bedömdes hålla medel till hög kvalitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Detta resulterade i fyra kategorier; “Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt”, “Att vara tvungen att vänta länge”, “Att inte känna sig sedd och tagen på allvar”och ”Att känna sig sedd och lyssnad på. Resultatet visade hur betydelsefullt information och kommunikation var för vårdupplevelsen på akutmottagningen. Många patienter delade upplevelsen av att väntan var en stor del i att vårdas på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta det humanistiska perspektivet och se till människan som en helhet för att kunna skapa sig förståelse ur ett patientperspektiv.

Bakgrund Många akutmottagningar tar emot patienter i alla åldrar trots att de är anpassade för den vuxna patienten. Sjuksköterskor bör besitta kunskap kring alla patienter som är i behov av akutsjukvård, oavsett ålder. Det finns en komplexitet i vården av barn då de har en annan fysiologi och utveckling att beakta gentemot vuxna. Sjuka eller skadade barn är en sällanföreteelse på akutmottagningar och detta medför en utmaning för sjuksköterskor att upprätthålla kunskap i vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Metod Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en akutmottagning. Dessa bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Ur analysen framkom två teman. Svårigheter i att skapa en säker vård utgjordes av kategorierna Otillräcklighet och Barriärer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Adaption en förutsättning för god vård bildades av kategorierna Unikt vårdande och Trygghetsfaktorer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Slutsats Sjuksköterskor upplevde sig otillräckliga i vården av barn på akutmottagningen samt att flertalet barriärer stod i vägen i skapandet av en säker vård. Dessa barriärer utgjordes av en upplevelse av kompetensbrist eller en avsaknad av gehör från läkarna på akutmottagningen i vården av barn. Sjuksköterskor beskrev en adaption av vårdandet för att skapa förutsättningar till en god vård. Adaptionen medförde en eftertänksamhet i vården där barnets bästa beaktades. Förvärvad erfarenhet gällande denna mångfacetterade patientkategori skapade en trygghet i vårdandet.

Bakgrund:Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett stort arbetsmiljöproblem. Akutmottagningen är en plats där akut sjuka och skadade patienter vårdas dygnet runt, det är en plats som ofta skapar rädsla, frustration och oro för patienter och anhöriga. Risken för att hot och våld uppstår ökar vid känslomässig påverkan och akutmottagningen är en utsatt verksamhet där risken är stor att drabbas. Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i denna utsatta miljö och strävar efter att erbjuda alla patienter ett gott bemötande och god vård utifrån de lagar och regler som finns.  Syfte:Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar.                                              Metod:En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod där vetenskapliga artiklar analyserats.                                                                                         Resultat:Resultatet består av tre huvudkategorier och nio underkategorier. Studien påvisar att hot och våld är vanligt förekommande på akutmottagningar. Utsattheten och upplevelserna av hot och våld påverkar sjuksköterskornas välbefinnande negativt både på arbetsplatsen och fritiden. Tydlig kommunikation och säkerställande att mottagaren förstått informationen var en faktor som upplevdes minska uppkomsten av hot och våld.                                                              Slutsats: Sjuksköterskorna önskade mer utbildning och kunskap för att hantera hotfulla och våldsamma situationer bättre. För att orka och kunna utföra ett bra arbete som sjuksköterska på akutmottagningen behöver den otrygga arbetsmiljön som uppstår kopplat till hot och våld förbättras. Att vara otrygg och känna rädsla tär och förminskar. För att kunna utvecklas och erbjuda den vård som alla patienter förtjänar behöver sjuksköterskor världen över kunna känna sig trygga och uppskattade. / Background:Threats and violence against nurses in the emergency department is a major problem. The emergency department is a place where acute ill and injured patients are cared for 24/7, it is a place that often creates fear, frustration and anxiety for patients and relatives. The risks of threats and violence increases with emotional impact and the emergency department is a vulnerable working environment where the risk is high of being exposed. Nurses in the emergency department work in the exposed environment and strive to offer all patients good care based on the laws and regulations that exist.              Aim:The aim of this study was to compile nurses´ experiences of threats and violence in the emergency department.                                                                                 Method:A systematic literature review using a qualitative method where scientific articles were analyzed.                                                                                                 Result:The results of this study consist of three main categories and a total of nine sub-categories.The study shows that threats and violence are common in emergency departments. The vulnerability and experiences of threats and violence affects nurses´ well-being in a negative way both in the workplace and in their spare time. Clear communication and insurance that the precipitant understood the information was a factor that was perceived to reduce the risk of threats and violence.                         Conclusion:The nurses wanted more training and education to better deal with violent or threatening situations. In order to cope and do a good job as a nurse in the emergency department the working environment linked to threats and violence needs to be improved. Insecurity and feeling fear consumes and diminishes the nurses. In order to be able to develop and offer care that all patients deserve nurses around the world need to feel safe and appreciated in the emergency departments.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvården har en utsatt position och löper en större risk att utsättas för våld. Våldsproblematiken är ett växande problem världen över och riskfaktorerna till att våldsincidenter uppstår är många. Sjuksköterskor inom akutsjukvården befinner sig i ett komplext beslutsfattande position där risken av att utsättas för våld är större. Syfte: Syftet var att beskriva hur våld inom akutsjukvården påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Litteraturstudien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär som är publicerade mellan 2009 – 2020. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. En induktiv ansats har använts och analysering gjordes utefter Fribergs femstegsanalys. Resultat: Fynden som har identifierats har grupperats och genererat fyra subkategorier; ”att drabbas av fysiska begränsningar”, ”att uppleva emotionella konsekvenser”, ”att uppleva konsekvenser i det patientnära arbetet” samt ”att uppleva bristande teamsamverkan”. Subkategorierna har bildat två kategorier; ”Sjuksköterskans hälsa” och ”Sjuksköterskans arbete”. Slutsats: Litteraturstudien resulterade i att våldet inom akutsjukvården skapade både yrkesmässiga och privata konsekvenser hos sjuksköterskorna som på olika sätt påverkade arbetskvalité och patientsäkerhet och som även skapade sämre förutsättningar för ett personcentrerat arbete.  Nyckelord: Våld, konsekvenser, omvårdnad, akutmottagning, kvalitativ

Bakgrund: På akutmottagningar kommer det in olika patienter med varierande sjukdomstillstånd. För att kunna bedöma och prioritera patienter utifrån vårdbehov, behöver sjuksköterskan utföra en form av triagering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse vid triagering på akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes vid skrivandet av denna uppsats som innehöll åtta vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och åtta underkategorier. De kategorier som formulerades var interna aspekter och externa aspekter. Underkategorierna till interna aspekter var kunskap, mod, intuition och relation. För externa aspekter formulerades underkategorierna arbetsmiljö, hjälpmedel, patienten och riktlinjer som underkategorier. Konklusion: De aspekter som sjuksköterskan upplevde beröra triagering visade sig vara ett komplext nät av flera olika delar som vävs in i varandra. Denna studie skulle kunna hjälpa både akutmottagningens verksamhet, patienter och sjuksköterskor genom att belysa dessa aspekter. Författarna anser att utbildning inom detta område både på akutmottagningar och i grundutbildningen bör utökas. Detta anses vara ett komplext ämne och vidare forskning inom detta område bör eftersträvas. / Background: Emergency departments receive different types of patients with health issues of various degrees. Nurses must be able to assess and prioritize patients according to their health status. Doing this, some sort of triage must be performed. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of aspects of importance during triage at an emergency department. Method: A qualitative literature review was used which included eight articles in the result. Results: The result emerged into two categories and eight subcategories. The categories were internal aspects and external aspects. Internal aspects involved knowledge, bravery, intuition and relationship as subcategories. External aspects involved environment, facilitators, the patient and guidelines as subcategories. Conclusion: The aspects of importance the nurse considered influencing the triage, is complex with several different parts integrated within each other. This study provides enlightenment regarding these aspects for the emergency departments, nurses and patients. Furthermore, education within this area of expertise should be increased for the nurses in the emergency department but also during the nursing program. Further research within this subject should be continued.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment

Denna rapport är en beskrivning av ett kandidatarbete utfört som del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet. Teamet som utförde arbetet bestod av åtta ingenjörsstudenter som studerar på data- respektive mjukvaruteknikprogrammet. Syftet med projektet var att ta fram en prototyp till en digitaliserad akutjournal åt Region Östergötland för deras arbete på akutmottagningarna i Linköping, Norrköping och Motala. Denna digitala akutjournal ämnar i ett senare skede ersätta den nuvarande pappersbaserade lösningen. I utvecklingsprocessen användes en modifierad version av det agila ramverket Scrum. Resultatet blev en webbapplikation för fullstorleksskärmar med vyer såsom en enhetsöversikt och en patientvy, och med möjlighet att definiera patienter i systemet och ta emot notifikationer. Förutom att redovisa och diskutera det gemensamma arbetet finns också individuella delrapporter som behandlar relaterade ämnen.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården, vidare är akutsjukvården en av de verksamheter som är särskilt utsatt. Akutmottagningen tar emot patienter med varierande behov av vård och omvårdnad. Hot och våldssituationerna uppstår mestadels från patienter eller närstående. För vårdpersonalen på akutmottagningen är hot och våld en del av vardagen, där majoriteten har blivit utsatta för fenomenet.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hot och våld på akutmottagningen.  Metod: En semistrukturerad intervjustudie som bedrevs med en induktiv ansats. Sex sjuksköterskor och en undersköterska deltog. Alla hade någon gång under sin yrkesverksamma tid blivit utsatt av någon form av hot eller våld. Analysen bestod av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier samt subkategorier; kategorin otrygg arbetsplats inkluderar subkategorierna obehag, rädsla, självtvivel, förlust av trygghet och utsatthet. Den andra kategorin bildade trygghet som inkluderar acceptans, säkerhet och stöd.  Slutsats: Vårdpersonal upplever hot och våld om en del av arbetet på akutmottagningen. Upplevelsen av fenomenet hot och våld resulterade i känslor som obehag, rädsla och maktlöshet och gav en negativ påverkan på omvårdnaden. Förebyggande åtgärder som exempelvis interna utbildningar krävs för en säkrare arbetsmiljö.