Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga. Sjuksköterskorna är på sin vakt då patienterna snabbt kan bli aggressiva och hotfulla om de upplever sig bli provocerade. Sjuksköterskorna behöver ibland värja sig mot påverkade patienter som utsätter dem för oönskad fysisk kontakt och de upplever det som en trygghet att ta hjälp av väktare eller polis vid behov. Känslor som osäkerhet, frustration, irritation, olust och ilska väcks hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen men de eftersträvar att bemöta alla lika. Trots detta uppges påverkade patienter behandlas annorlunda, prioriteras lägre och tas inte riktigt på allvar. Trots att sjuksköterskorna upplever att påverkade patienter är oberäkneliga och framkallar osäkerhetskänslor känner de empati för dessa individer. Ett professionellt bemötande eftersträvas men trots det antyds att toleransen är låg gentemot påverkade patienter. Vidare utbildning välkomnas och tros kunna bidra till bättre omvårdnad av en komplex patientgrupp. / The aim of this study was to illustrate how nurses working in an emergency department experience meeting with patients under the influence of alcohol and drugs. A qualitative study was undertaken with a semi-structured interview guide. Data was transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Seven nurses who work in an emergency department in central Sweden participated in the study. It was found that nurses feel empathy for patients under the influence of substances, although they also described them as unreliable. Several nurses described themselves as being on guard as patients can become aggressive and threatening, and that situations can quickly turn when the patients perceive themselves to be provoked. When nurses are exposed to unwanted physical contact they sometimes need to defend themselves. When it is warranted, the help of security or the police can offer some degree of comfort. The nurses are experiencing feelings of insecurity, frustration, irritation, unease and anger in the encounter with this group of patients, but retain their professionalism and strive to treat everyone equally. Despite this it is indicated that patients under the influence of substances are treated differently from other patients, are a lower priority and are not taken as seriously. Although patients under the influence of substances may appear volatile and threatening nurses feel much empathy. A professional approach is sought but despite that it is suggested that the tolerance is low in relation to patients under the influence of substances. Further education is welcomed and is believed to contribute to better care for a complex population of patients.

Nyckelord: Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående   Bakgrund: Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress.   Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående.   Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell.   Huvudresultat: Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt.   Slutsats: Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. / Keywords: Emergency Service, Hospital, Nurse, Occupational stress, Time factors, Mental health.   Background: Stress and lack of time often occur in medical care treatment, and working as a nurse at the hospital´s emergency service generates high levels of stress.   Aim: To explore nurses´ perceptions about how lack of time and occupational stress at a hospital´s emergency service affect their mental health. Method: A qualitative study with twelve semi structured interviews with nurses were carried out at Uppsala University Hospital´s emergency service. The interviews were analysed with latent content analysis according to Graneheim and Lundman, and Aaron Antonovsky`s health model.   Main results: The interviews with the nurses lead to four categories and ten sub categories which altogether made two domains and one theme. The categories that were derived were manageability, meaningfulness, comprehensibility and lack of manageability. The nurses’ mental health was affected in a positive way by stress which was perceived as manageable, meaningful and comprehensable, while a lack of manageability affected the mental health in a negative way. Lack of time affected the nurses’ mental health only in a negative way. Conclusions: Lack of time affected the nurses´ mental health in a negative way, while the nurses experienced that stress could affect their mental health both in a positive and a negative way.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker. Många patienter upplevde kommunikationen som en envägsdialog. Patienter uppgav att kunskap och kompetens samt bemötande med emotionell omsorg i gav en god relation till vårdpersonal. Brist på resurser ansåg många patienter ledde till en minskad tillgänglighet av vård- och omsorg samt att patienter inte får hjälp i den utsträckning de anser sig ha rätt till. Patienternas helhetsupplevelse av vården visade på en kombination mellan väntetid, information, kompetens samt förståelse där missnöje ledde till upplevelsen av sjuksköterskans kompetens och vården i helhet som mindre tillfredsställande. Kontinuitet för patienterna var viktig för att ge en trygghet och förtroende att kunna söka vård igen vid behov. Slutsatsen är att patienter vill bli sedda som individer, bli respekterade och få relevant information i mötet med akutsjukvården. / The purpose of this literary study was to illustrate experiences, from a patient perspective, during a visit to the Emergency Room. The data for this literary study was collected through the data base Cinahl. The study’s result is based on 11 different articles studied, from three different countries. The articles published between the years 2000-2010. The results of the study reveal six recurring aspects; respect, communication, knowledge and competence, availability, entirety and continuity. The result shows that patients experience a lack of respect from hospital staff. The communication was frequently depicted as insufficient or focused on, from the patient’s perspective, irrelevant aspects. Many patients perceived the communication as a “one-way-communication”. Patients stated that knowledge and competence combined with an approach with emotional care created a good relation with the hospital staff. Lack of resources stated many patients resulted in a reduced availability to treatment and care, when the patients do not receive the required level of help that they perceive themselves to be entitled to. The entirety experience of the visit at the Emergency Room by the patients was a combination of waiting time, information, competence and understanding where dissatisfaction often judge the nurse’s competence and the treatment and care in its entirety as less satisfying. Continuity for the patients was important in order to give security and confidence to seek treatment again when required. The conclusion is that patients wants to be seen as an individuals, be respected and receive relevant information in the meeting with emergency medical services.

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan. Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur. Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad. Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat. En förbättrad dokumentation av hudinspektion och smärtskattning sågs på akutmottagningen. Prehospitalt mättes ingen större skillnad i antal milligram administrerad opiat. På vårdavdelning minskade vårdtiden något och smärtskattning gjordes sällan. Hudinspektion utfördes överlag ofta på vårdavdelning men minskade något efter införandet av Höftspår. Slutsats: Vi ser en kvalitetshöjning för patienten med höftfraktur, i och med kortare vårdtider och bättre smärtbehandling. / Care-programmes for hip-fracture were previously employed at Akademiska hospital in Uppsala. Hip-track is a new process and the objective is to facilitate the flow through the entire chain of care. Objective: The aim of this study was to investigate how the care-programme Hip-track has affected nursing within the areas: pain-assessment, pain-treatment, care-time, skin-inspection and pressure-ulcer of patients with hip-fracture compared with previous care-program. Method: A review of health-records was carried out with a retrospective, descriptive and comparative design. The sample consisted of 30 health-records, before the introduction and 30 health-records after the introduction of Hip-track. Included health-records: diagnosis-group hip-fracture, > 60 years of age, arrival to the emergency-departement with ambulance, assessed by doctors as a surgical-case and admitted to the hospital. After the introduction was fascia-iliaca-block a criteria for inclusion.  Results: The results that emerged were shorter care-time at the emergency-department and a reduction in administered opioid. Improved documentation of skin-inspection and  pain-assessment were seen at the emergency-departement. In prehospital-care, there were no notable differences observed of opioid administered. Care-time decreased at the ward and pain-assessment. Skin-inspection was in general often done but decreased with introduction of Höftspår. Conclusion: Hip-track is quality-improvement, shorter care time and better pain-treatment.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning. Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i fokusgrupper. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet visade att det fanns behov av en kurator som stöd och resurs för anhöriga, patient och personal. Att det fanns någon som kunde agera stöd och lyssna gav kraft och styrka. Det framkom även ett behov för personalen av utbildning i krishantering och stödsamtal. Slutsats: Det fanns fyra områden med behov en kurator: vara direkt stöd och resurs för anhöriga och patienter, vara stöd och resurs för personal, ansvara för debreifing samt ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering. / Background: At the emergency department there’s a large variation in patients with, clinical, social, and emotional needs but where the focus lays on the clinical work. The relatives are often neglected as a result of lack of time, resources and knowledge. The staff faces situations every day that would need reflection.  In some emergency departments a counselor works with the patient and relatives, based on holistic perspective. Aim: The aim was to investigate health professionals' perception of the need for a counselor at an emergency department. Method: An empirical interview with collection of data from focus groups. The analysis was done by a qualitative content analysis. Results: The results applied for a counselor to support and to be a resource for relatives, patients and staff.  Someone that could support and listen gave strength. At a daily basis the staff encountered situations that needed to be reflected upon. It also revealed a need for staff training in crisis management and counseling. Conclusion: Four categories emerged: to support and be a resource to the relatives and the patients, to support and be a resource to the staff, to be responsible for the debreifing and educate the staff in dialogue and crisis management.

Bakgrund: Medicintekniken blir bara mer avancerad för vart år. Sjuksköterskan använder medicintekniken dagligen i omvårdnaden. Patienten är ett subjekt, vilket betyder att den är mer än en kropp. Medicintekniken kan när den används på fel sätt av sjuksköterskan, ändra synen på patienten och göra den till ett objekt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur det är att arbeta med medicinteknik i omvårdnaden och hur sjuksköterskan anser att medicintekniken inverkar på omvårdnaden. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim och Lundman (2004). Data samlades in genom intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen. Resultat: I analysen skapades olika kategorier: Omvårdnadskompetens, krav, kvalité, förhållningssätt och omvårdnadsfokus. Konklusion: Sjuksköterskan är beroende av medicintekniken för att omvårdnaden ska fungera. Medicintekniken har en negativ effekt på omvårdnaden, ifall sjuksköterskan inte reflekterar över varför medicintekniken används från första början. / Background: The medicine technology is getting more advanced with each year. The nurse is using it daily in the care. The patient is a subject which means it is more than a body. Medical technology when used improperly by the nurse can change the view of the patient and turn the patient into an object. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences. How it is working with medical technology in the care is and how nurses believe that medical technology impact on nursing care. Method: Qualitative content analysis was used by Graneheim and Lundman (2004). The data were collected through interviews with seven nurses that are working in a critical care unit. Result: Based on the analysis different categories were found: Caring knowledge, claims on the nurse, quality, approach and nursing focus. Conclusion: The nurse is depending on the medicine technology for the care to work. Medical technology has a negative impact on nursing care, if the nurse does not reflect on why medical technology is used in the first place.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det som hindrade omvårdnad var tidsbrist, att läkaren tog tid på sig för beslut, prioritering av medicinska och praktiska göromål, brist på specifik kunskap gällande geriatrik och demenssjukdomar samt svåra situationer och dödsfall alldeles innan sjuksköterskan skulle gå in till nästa patient.

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök. Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för. Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Resultaten går inte att generalisera och mer forskning krävs på området. / Aim: To investigate the satisfaction levels of patients aged 75 years and older for care received at the emergency department of Akademiska hospital in Uppsala with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. Method: Descriptive cross section study. 38 patients aged 75 years and older who visited Akademiska’s emergency department answered by completing a form regarding how satisfied they were with their visit. Results: Patients aged 75 and older were generally very satisfied with the care offered by Akademiska’s emergency department. Patients were least satisfied with waiting times, which were sometimes felt to be too long in relation to their symptoms. No significant difference was recorded between the satisfaction levels between men and women for the care offered with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication or pain relief. Neither were any significant differences recorded between the types of symptoms - medical, surgical or orthopaedic - that the patients were seeking treatment for. Conclusion: The study shows that patients aged 75 and over who answered the form were generally very satisfied with the care offered by Akademiska hospital’s emergency department with regard to waiting times, treatment environment, competence, patient trust, accessibility, treatment, information, communication and pain relief. These results cannot be generalized and more research is required in this area.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades på en akutmottagning. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudområden; Det goda mötet, Kommunikation, Professionalitet och Det dåliga mötet. För att skapa en positiv vårdande relation beskriver sjuksköterskorna känslan av en personlig kontakt med patienten. Vikten av en god kommunikation och ett professionellt förhållningssätt belyses för att ett vårdande möte ska uppkomma. Klinisk betydelse: Denna studie kan för personalen vara ett hjälpmedel till att se sina upplevelser i ett större sammanhang. För verksamheten kan studien hjälpa till att lyfta frågan kring vikten av patientbemötande och visa hur erfarna medarbetare gör för att lyckas skapa goda möten med patienter. Att av nyanställda få en inblick i hur erfarna kollegor agerar och tänker i möten med patienter, för att då få ett bredare perspektiv och möjligtvis kunna dra lärdom av hur de goda och mindre goda mötena skapades. / Background: Emergency departments generally have a high patient flow every day of the year. Here people seek help for all sorts of physical and psychological disorders. With a heavy workload, stressful work environment and sick patients, nurses need to succeed in creating caring encounters with patients. This can sometimes be difficult for the nurse because many factors affect the relationship with the patient. Aim: To describe nurses' experiences of meeting with patients in an emergency department. Method: Empirical study with a qualitative approach. Five nurses were interviewed in an emergency department. The data was analyzed using content analysis. Result: The study resulted in four main areas: The good encounter, Communication, Professionalism and The bad encounter. To create a positive caring relationship the nurses describe the feeling of a personal connection with the patient. The importance of a good communication and a professional approach is illustrated for a caring meeting to occur. Clinical significance: This study can be an aid for the staff to see their experiences in a bigger context. For the ward this study could help to lift the subject of the importance of patient encounters and to show how experienced co-workers manages to create positive encounters with patients. That recently hired staff can get a glimpse of how experienced colleges acts and thinks in various patient encounters, to get a broader perspective and possibly be able to learn from the way the good and bad encounters were created.