Background: Patients seek care at an emergency department (ED) due to different care needs and diagnoses. The number of patients that visit the ED increases annually which leads to an increased waiting time and the visit gets overwhelming for the patient. The nurse has a leading role in the treatment and care of the patient in the ED. Purpose: To describe the patient's experience of the nurse's treatment at an ED. Method: A literature review compiled based on scientific articles searched from the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo. Relevant keywords have been used to find articles that answers the purpose of the literature review. Results: Results in this literature review are based on 16 scientific articles, 7 quantitative and 9 qualitative. It was important with accuracy of treatment when assessing the patient during triage. The patient’s perception´s is that information and good treatment are important to get a more positive experience. To be seen, acknowledged and being a part of your own care leads to reduced anxiety and insecurity in the patient. The nurse’s treatment and communication with the patient during the waiting period was of great importance to the patient's experience. Patients that are accompanied by relatives to the ED feels more secure during the waiting time and in communicating with nurses because they considered their relatives where helpful in remembering information and keeping in contact with the nurse. Conclusion: By making small changes in nursing care such as closer supervision and increased information, patient´s experience of nurse’s treatment can be improved. / Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter med olika omvårdnadsbehov och diagnoser för att få hjälp. Antalet patienter som söker akut sjukvård ökar årligen, detta leder till att väntetiden på akutmottagningen blir lång och upplevelsen omtumlande. På akutmottagningen har sjuksköterskan en ledande roll i bemötande och omvårdnad av patienten. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt sammanställd utifrån vetenskapliga artiklar sökta från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Relevanta sökord har använts för att hitta artiklar som svarar på litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet har baserats på 16 vetenskapliga artiklar, 7 kvantitativa och 9 kvalitativa. Det var viktigt med noggrannhet av bemötande vid bedömning av triage. Patientens uppfattning är att information och bra bemötande är viktigt för att få en positiv upplevelse. Att bli sedd, bekräftad och göras delaktig i omvårdnaden leder till minskad ångest och osäkerhet hos patienten. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation med patienten under väntetiden hade stor betydelse för patientens upplevelse. Patienter som har anhöriga med sig till akutmottagningen upplever en ökad säkerhet under väntetiden och vid sjuksköterskans bemötande. Patienterna ansåg att anhöriga fanns till som hjälp med att komma ihåg information och hålla kontakten med sjuksköterskan. Slutsats: Genom att göra små förändringar i omvårdnadsarbetet som tätare tillsyn och ökad information kan patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande förbättras.

Bakgrund: Av alla besök på en akutmottagning utgörs 40 % av personer som är ≥65 år. Mötet med sjuksköterskan är en central del av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskans bemötande och informationsdelning till patienten får således en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans informationsdelning kring diagnos och behandling, frekvensen av sjuksköterskans tillsyn samt generella bemötanden på en akutmottagning. Ett delsyfte var att jämföra om patientens ålder påverkade upplevelsen av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning.  Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. En studiespecifik enkät utformades av författarna och delades ut till medicinskt färdigbehandlade patienter på en akutmottagning. Totalt samlades 60 enkäter in, 30 enkäter i åldersgruppen 18–50 år och 30 i åldersgruppen ≥65 år. Den insamlade datan analyserades med deskriptiv statistik och med ett Mann-Whitney U test.  Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de instämde helt på frågorna om de är nöjda med sjuksköterskans frekvens av tillsyn (n=44), information om diagnos (n=32), information om behandling (n=45) och generella bemötande (n=54). Mann-Whitney U testet visade ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna, förutom på frågan gällande hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans tillsyn. Patienter ≥65 år uppgav sig vara mer nöjd med sjuksköterskans tillsyn än patienter 18–50 år, p=0,017.  Slutsats: Trots att majoriteten av respondenterna var nöjda med sjuksköterskans bemötande och informationsdelning, fanns det några respondenter som inte instämde alls. Det är viktigt att personalen inom akutsjukvården inte glömmer bort dessa patienter utan försöker möta alla på deras villkor. Mer forskning behövs för att förstå varför respondenterna svarat som de gjort.

Bakgrund: Året runt söker sig människor till akutmottagningen på grund av problem med sin hälsa. Vissa besöker akutmottagningen oftare än andra. Av det totala besöksantalet inom akutsjukvården utgör mångbesökare ca 10 %. Ur ett internationellt perspektiv har personal på akutmottagningen en tendens att ifrågasätta mångbesökarnas behov av akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva mångbesökarnas upplevelser av att upprepade gånger återkomma till akutmottagningen samt orsakerna till dessa oplanerade återbesök. Metod: vald metod var systematisk litteraturöversikt, där totalt 15 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Denna magisteruppsats har utgått ifrån de grundläggande begreppen i Katie Erikssons vårdteori; hälsa, människa, vård och lidande. Resultat: Nyckelorden och meningarna kategoriserades i följande huvudteman; relationer, tid och resurser. Orsaker till att människor ofta besökte akutmottagningen var relaterade till deras relationer till primärvården. Det fanns även en rädsla för att dö eftersom symtomen blev så pass allvarliga att patienterna inte kunde vänta på en tid på vårdcentralen. För dem som hade en kronisk sjukdom var exacerbationen alltför svår att hantera i hemmet, vilket ledde till att de besökte akutmottagningen. Slutsats: Mångbesökarnas upplevelser av att återkomma till akutmottagningen skiljde sig. Vissa kände sig nöjda med besöket medan andra hade en negativ erfarenhet, präglad av respektlöshet, diskriminering och maktlöshet. Mångbesökare visar sig ofta ha komplex problematik vilken är svår att få in i akutmottagningens patientflöde. Människor med ett komplext vård- och hälsobehov ska inte mötas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv utan också som individer med kropp, själ och ande - även i en hektisk akutsjukvårdsmiljö. / Background: Throughout the year people visit the emergency room because of health issues. Some people visit the emergency room more frequent than others. Frequent attenders stand for 10 % of the total visits to the emergency room. Internationally, emergency department staff tend to question these patients’ need of emergency care. Aim: the aim was to describe frequent attenders’ experiences of repeatedly returning to the emergency room and the causes of these unplanned returns. Method: systematic literature review was chosen as method, where a total of 15 articles were included in the results. This study emanated from the elementary concepts of Katie Eriksson’s theory of caritative caring: health, human being, nursing and suffering. Results: the key components were categorised into the following main themes; relationships, time and resources. The reasons for frequently visiting the emergency room were related to the outpatient clinic. There was also a fear of dying because the symptoms became too severe and patients couldn’t wait for an appointment at the outpatient clinic. For those who were diagnosed with a chronic disease the exacerbation was too difficult to manage at home which lead them to the emergency room. Conclusion: the experiences of being a frequent attender differed. Some were satisfied with the visit, whereas some had a negative experience shaped by disrespect, discrimination and powerlessness. Frequent attenders often show a complex of problems which are difficult to fit into the patient flow in the emergency room. Humans with a complex health and wellbeing need should not be met only from a medical perspective but also as individuals with body, mind and spirit - even in a hectic emergency care environment.

Bakgrund: På akutmottagningen prioriteras patienten efter somatiska tecken och symtom. Patienten behandlas för att skickas hem eller för inläggning. Sjuksköterskans huvudsakliga kompetensområde är omvårdnaden och det är viktigt att patienten behandlas med respekt och värdighet. Högt patienttryck och långa väntetider gör att det är många patienter som ligger på akutmottagningen och väntar. Detta leder till stress och anses negativt för omvårdnaden. Syfte: Syftet är att beskriva vad sjuksköterskor upplever påverkar omvårdnaden av patienter på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt utfördes som inkluderade 10 kvalitativa artiklar, en induktiv analysmetod utfördes. Resultat: Fem teman identifierades och är baserade på beskrivna påverkansfaktorer och är: Organisationens prioriteringar som handlar om hur organisationen är prioriterad; Miljön på akutmottagnigen som tar upp arbetsmiljön; Kunskap kring omvårdnad som behandlar sjuksköterskors kunskaper kring praktisk omvårdnad och sjuksköterskors attityder till omvårdnad samt förväntningar på omvårdnaden; Kommunikation relaterat till språk och kulturella skillnader samt mellan personal och vårdinstanser och Tid relaterat till tid till patienten och till personalbrist. Konklusion: Den somatiska vården tar fokus från omvårdnadsinsatser; attityden till och kunskapen om omvårdnad prioriteras ned; kommunikation påverkar hos många patientgrupper och blir svår; slutligen är tiden en faktor som är genomgående i alla teman och härleds till patienttryck och personalbrist. / Bakground: The emergency department priorities patients after somatic signs and symptoms. Patients are treated to be sent home or be admitted. Nurses’ main area of competency is nursing care and it’s important the patients are treated with respect and dignity. Overcrowding and long wait times leads to many patients lying there just waiting. This leads to stress and is viewed as negative for the nursing care. Objective: To describe what nurses’ experience influences the nursing care of the patient at the emergency department Method: A literature overview was conducted and included 10 studies that were analyzed by inductive analysis. Result: Five themes were identified and were based on described influences; The organizations priorities that includes what the organizational prioritieses; The Environment at the Emergency Department that includes how the environment effects nursing care; Knowledge about nursing care that includes nurses’ practical skill and attitude towards nursing care; Communication related to language and cultural differences and communication between staff and organizations; Time related to time for the patient and to lack of staff. Conclusions: The focus on somatic care distracts from nursing care; the knowledge and attitude about nursing care are down prioritized; the communication is affected for different groups of patient and becomes difficult; finally time is a factor that goes through all the themes and is related to overcrowding and lack of personal.

Bakgrund: En förekommande patientgrupp på akutmottagningar är patienter som befinner sig i livets slutskede. En akutmottagning förknippas med ett högt arbetstempo som präglas av en medicinteknisk miljö med mycket övervakning och kontroller. Att bedriva vård i livets slutskede är därmed en svår uppgift att utföra. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att bedriva vård i livets slutskede på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultatdel. Resultat: Omfattar två huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjukvårdspersonalens erfarenheter involverade upplevda hinder som bidrog till att vård i livets slutskede ej var optimalt på en akutmottagning. Vidare upplevde sjukvårdspersonalen trygghet i sin roll och såg arbetet med vård i livets slutskede som givande. Diskussion: Liknande erfarenheter upplevs inom andra vårdformer. Akutmottagningens miljö och utformning var ett stort hinder för att ge vård i livets slutskede och oklarhet råder huruvida patientens omvårdnadsbehov blir tillgodosett på akutmottagningen. Slutsats: Erfarenheterna innefattade såväl förutsättningar som upplevda hinder. Ytterligare forskning inom ämnet efterlyses, samt diskussioner huruvida konkreta åtgärder kan underlätta sjukvårdspersonalen arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-03-22</p>

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

En akutmottagning är avsedd för individer med akut sjukdom eller skada. När patienten kommer till akutmottagningen får de träffa vårdpersonal som bedömer vilken prioritering de ska ha och därmed hur snabbt de behöver vård. Därefter får patienten vänta på sin tur att träffa läkaren. Ett förändrat sökmönster där fler patienter söker akutsjukvård genererar i att väntetiderna kan vara långa. På akutmottagningen blir patienten bemött av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Många av de anmälningar som kommer in till patientnämnden handlar om att patienten upplever dålig bemötande från vårdpersonalen. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av bemötande av vårdpersonal på akutmottagning. Författarna har genomfört en litteraturstudie som har sin grund i sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Totalt tio artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat. Resultatet presenteras i två huvudteman; Patientens upplevelse av omhändertagande på akutmottagningen samt Patientens upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Ur de två huvudteman framkom totalt fem olika subteman; Patientens upplevelse av: Triage, väntetider, kommunikation och information, delaktighet och vårdpersonalens kompetens. Resultatet visade att god kommunikation och information mellan patient och vårdpersonal är viktigt, speciellt information kring förväntade väntetider eftersom patienterna kände sig ensamma och övergivna av vårdpersonalen. Patienten uttryckte att de behövde känna sig delaktig i sin vård för att kunna uppleva tillfredsställelse på akutmottagningen. Författarna lyfter bland annat patientens upplevelse av kommunikation, information, delaktighet och väntetider i diskussionen.

Bakgrund: Arbetsmiljön på akutmottagningen är komplex och ständigt föränderlig. Sjuksköterskan förväntas hantera ett högt inflöde av patienter med varierande omvårdnadsbehov och allvarlighetsgrad. I takt med en allt högre arbetsbelastning, överbelagda sjukhus, långa väntetider och sjuksköterskebrist är det angeläget att tydliggöra hur sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen ser ut och vad det har betydelse för patientsäkerheten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskning om sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen med särskilt fokus på patientsäkerhet. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i Pubmed och Cinahl samt via sekundär sökning. Resultatet: Genom att identifiera och kategorisera mönster och centrala teman i artiklarna kunde bärande aspekter passande syftet sammanställas. Analysen resulterade i två huvudområden: ”Sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen” och ”Arbetsmiljöns betydelse för patientsäkerheten”. I sjuksköterskans arbetsmiljö framträdde sex faktorer som presenteras med underrubrikerna: arbetsbelastning, erfarenhet/kompetens, teamarbete, kommunikation, avbrott/störningar och ledning/organisation. Slutsats: Flera faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen har betydelse för patientsäkerheten. Faktorer som hög arbetsbelastning kan ses som både positivt och negativt beroende på sjuksköterskans kompetens, erfarenhet och personlighet. Vidare är tydlig organisatorisk ansvarsfördelning, ett välfungerande teamarbete med rak och riktad kommunikation av betydelse för arbetsmiljön och patientsäkerheten. När patientsäkerheten äventyras är det ofta brister i en eller flera arbetsmiljöfaktorer. Om nämnda faktorer är välfungerande finns förutsättningar för en god arbetsmiljö vilket gynnar vårdkvaliteten samt personalens arbetsglädje. / Abstract: The working environment within emergency care is complex and constantly changing. The nurse is expected to handle high inflows of patients with variety of severity and care needs. In keeping with increasing workload, overcrowded hospitals, long waiting times and lack of nurses it is important to clarify the nurse´s work environment in emergency care and its influence on patients’ safety. Purpose: The purpose of the study was to compile nurse´s working environment research within the emergency department with a particular focus on patient’s safety. Method: The study was conducted as a descriptive literature study based on 14 scientific articles. The articles referenced were searched in Pubmed and Cinahl, as well as via a secondary search. Results: By identifying and categorizing patterns and key themes in the articles, fundamental aspects could be compiled. The analysis resulted in two main areas: “Nurse´s working environment within emergency departments” and “the work environments influence on patients’ safety”. In the nurses working environment, six different influencing factors are described; workload, experience, teamwork, communication, interruptions and organization. Conclusion: Several factors in the nurse's work environment within emergency care are important for patient safety. Factors like high workload can be both positive and negative depending on the nurse's skills, experience and personality. Furthermore, clear organizational allocation of responsibilities, well-functioning teamwork and objective, direct communication is of importance to the work environment and patient safety. There are often shortcomings in one or more work environments where the patient’s safety is compromised. The presence of well - functioning factors in the work environment provide beneficial conditions for quality of patient care and staff satisfaction.

Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar. / The work environment of the emergency department is stressful and dynamic. It had a constant high flow of patient, who need an urgent multiple care and nurse care. The most common transition of information between nurse´s is the patient handover, where the information is used for the care and the nursing care. Patient safety is jeopardized in case of lack of communication, where essential information is unfulfilled in the case of handover, both within and between different professions in health care. Lack of communication causes frequently health injuries and the emergency department is the section at the hospital where handover is most common. The purpose was to investigate which factors are important for the nurse's handover at the emergency department to occur safe for the patient. A literature study was conducted which was based on 10 articles of quantitative and qualitative methods. The results revealed two main categories with five associated subcategories: Handover within the emergency department; The importance of a structure, The work environment´s importance and The teamwork´s importance. Handover to and from the emergency department; The importance of creating an overall picture and The importance of cooperation between units within health organizations. Factors which affected the handover and accordingly the patient safety was unstructured clinical handover model, shift changes, interruptions, the environment for handoffs, interruptions, clarity, collaboration in team and between organizations, working experience, working relationships, health cultures, and ethical issues. Further research needs to highlight the factors of importance in the handover for the nurse on emergency departments.

Bakgrund: Alla människor kommer någon gång att behöva besöka en akutmottagning, vare sig det är för sin egen skull eller som anhörig. Ett besök på akutmottagningen kan präglas av oro, ängslan och rädsla då väntetiderna kan vara långa och personalen otillräcklig i form av en för liten mängd personal. Vården på en akutmottagning är unik, då det oftast är plötsliga beslut, snabba åtgärder och hög omsättning på patienter som prioriteras olika. För att patienternas upplevelse ska betraktas som positiv för patienterna värdesätts kommunikation och information, vilket även är de parametrar som är mest eftertraktade av patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur patienterna upplevde sitt omhändertagande av sjuksköterskan på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. De tio utvalda artiklarna hämtades ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: De tio inkluderade artiklarna genererade tre huvudtema: Kommunikation, väntetider och triagering. Därefter identifierades åtta subteman som också presenterats i resultatet. Konklusion: Kommunikation är den övergripande parametern som identifierats genom arbetets gång. Patientens rädsla, oro och frustration minskar avsevärt om de erhåller tydlig och kontinuerlig information. Det är därför av vikt att sjuksköterskan prioriterar kommunikationen på samma sätt som medicinska åtgärder. Det hade varit bra att arbeta fram ett kommunikationsverktyg som sjuksköterskan kan använda som underlag vid kommunikation i akuta situationer. / Background: Most will at some point experience an emergency department (“ED”), whether it’s in the role of a relative or self care. A visit to the ED can be characterized by anxiety, worry and apprehension as waiting times can be long and staff insufficient. The care in an ED is unique, as it usually involves sudden decisions, quick measures and high turnover of patients with different priorities. For the patient's experience to be regarded as positive, communication and information are the key, which also is the most important quality parameter to patients.  Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experience of reception and care while attending the emergency department.  Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. The ten selected articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. These articles underwent a quality review based on SBU's template for quality review of qualitative articles and were then analyzed using qualitative latent content analysis. Results: The ten included articles generated three main themes: Communication, waiting times and triage. Subsequently, eight subcategories were identified which were then presented in the results. Conclusion: Communication is the overarching parameter throughout the study. The patient's fears, anxiety and frustration while being in an emergency department can be significantly reduced if they receive clear and continuous information. As a result, it’s imperative that the nurse prioritizes communication in the same way as medical measures. In addition to that, developing a communication tool, which can be used as a basis for communication in emergency situations, would enhance the patient’s experience even further.