Background: In Sweden Emergency departments are mainly staffed by registered nurses. Currently there are no requirement for specialist competence within emergency care and there are known difficulties in specialist recruitment and retention. One explanation may be that skills are not used and that job descriptions are unclear. Purpose: The purpose was to highlight experiences of applying specialist nurse’s competence in the emergency department after completing specialist training in emergency care. Method: A qualitative semi- structured interview study has been used with an inductive approach. Eleven specialist nurses in emergency care were recruited through a strategic and snowball selection. The interviews were analysed according to qualitative content analysis. Result: The specialist nurses who participated in the study agreed that a change must take place with regards to work task and development after graduation. Majority of the respondents returned to perform same tasks as before their training. The interviews resulted in several proposals in how the specialist nurse’s work area could develop. Conclusion: Without clear guidelines this may lead to conflicts and inconsistencies in care and practice. Clear guidance would improve staff engagement and increase productivity. New national guidelines could help focus on professional development. / Bakgrund: Sveriges akutmottagningar bemannas idag främst av grundutbildade sjuksköterskor. Något krav på specialistkompetens inom akutsjukvård föreligger ej. Akutmottagningar har svårt att rekrytera och bibehålla specialistsjuksköterskor. En förklaring kan vara att kompetens inte nyttjas på rätt sätt och att arbetsbeskrivningen är otydlig. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av tillvaratagande av specialistsjuksköterskans kompetens vid akutmottagningen efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats har använts där elva specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård rekryterades genom ett strategiskt- och snöbollsurval. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av informanterna återgick till samma arbetsuppgifter som de hade innan utbildningen. Specialist-sjuksköterskorna som deltog i studien var eniga om att det bör ske en förändring avseende arbetsuppgifter och kompetensutveckling efter erlagd examen. Intervjuerna resulterad i flera förslag gällande hur specialistsjuksköterskan arbetsområde skulle kunna utvecklas. Slutsats: Otydliga riktlinjer och avsaknad av arbetsrutiner skapar ofta osäkerhet och otydlighet i arbetsgruppen vilket kan leda till konflikter. Det finns en förhoppning om att de nya nationella riktlinjerna som håller på att utformas kommer att tillvarata kompetensen på ett likvärdigt sätt som för andra specialistsjuksköterskor. Det kan leda till ökad status och locka flera till att gå utbildningen.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård ska enligt gällande kompetensbeskrivning främja och utveckla former för hållbar, säker, personcentrerad och evidensbaserad vård. Risk för vårdskador som drabbar patienten är särskilt hög på akutmottagningar på grund av en oförutsägbar arbetsbelastning, komplicerade arbetsuppgifter och att snabba beslut måste tas för att tidigt inleda livräddande åtgärder. Bristande kompetens och utbildning är ytterligare bidragande orsaker. Checklistor har länge nyttjats i flygbranschen för att öka säkerheten och minska risken för olyckor. Misstag uppstår lätt i akuta situationer och checklistor har på senare år även visats gynnsamt för att öka patientsäkerheten inom operationssjukvård. Kan checklistor inom akutsjukvård påverka patientsäkerheten? Syfte: Syftet var att undersöka hur checklistor påverkar patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv inom akutsjukvård. Metod: Artikeln är en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Arton primära vetenskapliga artiklar inkluderades i studien efter genomförd kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades och ett resultat formades. Resultat: I resultatet framkom två teman som svarade på syftet: checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation och checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation delades in i tre underkategorier: I teamet, vid personcentrerad vård och vid dokumentation. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård utgjordes av medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En väl utformad evidensbaserad checklista kan inverka positivt på patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv både i det akuta skedet och i det vardagliga arbetet på akutmottagningen. Förbättringar sågs vid kommunikation både mellan vårdpersonal och med patienten. En positiv påverkan på patientsäkerheten vid vissa omvårdnads- och medicinska åtgärder observerades. En del checklistor visades inverka negativt på patientsäkerheten, det är därför viktigt att undersöka checklistors effektivitet innan implementering. / Background: According to the current description of competence, nurses in the emergency room department must encourage and develop forms of sustainable, safe, person-centered, and evidence-based care. The risk of healthcare injuries which affect the patient is particularly high in emergency departments due to an unpredictable workload, complicated tasks and fast decisions must be taken to initiate life-saving measures. Besides the workload, additional contributing factors are lack of competence and education. Checklists have long been used in the aviation industry to increase safety and reduce the risk of accidents. Mistakes easily occur in emergency situations and checklists have in recent years also shown to be useful in surgical care. Can checklists influence patient safety in emergency care? Aim: The aim was to investigate how checklists for healthcare professionals influence patient safety from a nursing perspective within emergency care. Method: The article is a literature review. The CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Eighteen primary scientific articles were included in the study after assessment of the article’s quality. The articles were analyzed, and a result was formed. Results: The results revealed two themes who responded to the aim; the checklists effect on patient safety in communication and the checklists effect on patient safety in care. The checklists effect on patient safety in communication was divided into three subcategories: in the team, in person-centered care, and in documentation. The checklists effect on patient safety in care consisted of medical interventions and nursing interventions. Conclusion: A well-designed evidence-based checklist may positively influence patient safety from a nursing perspective both in the acute situation and in everyday work at the emergency department. Improvements were seen in communication both between staff and with the patient. A positive impact on patient safety was observed during certain nursing interventions and medical interventions. Some checklists were shown to have a negative effect on patient safety, therefore it’s important to thoroughly examine if a checklist is effective before implementation.

Mångbesökare är en heterogen grupp med stora komplexa vårdbehov som kräver personcentrerad vård med skräddarsydda lösningar av personal med tvärvetenskaplig kunskap för att ge rätt interventioner. Sjukdomsproblematik som inte anses vara av somatiskt slag kräver stor kunskap om psykosociala symtom och orsaker som troligtvis kräver en omfattande utredning och samverkan för att tillgodose patientens psykosociala behov. En del av dessa behov kan anses vara förebyggande insatser genom att skapa ett tryggt säkerhetsnät där individer med samsjuklighet inte hamnar mellan stolarna samt tryggare boendeformer. Detta kräver ett stort fokus på de sociala aspekterna av mångbesökares liv och villkor där kuratorer anses ha en nyckelroll för att bistå med rätt hjälp och vägledning. Bristande vård- och kommunikationskompetens samt erfarenhet tycks påverka möjligheterna till att diagnostisera rätt. Ett behov av underkategorier för denna heterogena grupp har uppmärksammats. Även behovet av ett stort handlingsutrymme för vårdsamordnaren betonas, någon som anses ha en nyckelroll i det omfattande interventionsarbetet som ofta inkluderar att ansvara för samordning med fokus på social omsorg. På det stora hela krävs vidare forskning angående många aspekter av mångbesökare och deras psykosociala miljö men det är tydligt att vård- och omsorgsvillkor påverkar denna grupp och att långsiktiga lösningar troligen kräver ett omfattande förändringsarbete inom social omsorg. Framför allt tryggt boende för äldre med samsjuklighet men även stöd för att skapa stabila ekonomiska och psykiska förhållanden.

Bakgrund: Triagering har en väsentlig roll vid bedömning av patienter på akutmottagningar. Triagerbedömningar görs genom att följa en triageskala enligt RETTS och utförs i de flesta fall av en sjuksköterska som är utbildad inom triage. Det finns olika triagesystem i olika delar av världen. En korrekt triagebedömning är grunden för tiden till att patienten får träffa en läkare på akutmottagningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva triagering på akutmottagningen, och eventuell betydelse för patientsäkerheten. Metod: För att besvara syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Totalt elva kvantitativa artiklar inkluderades och data valdes ut med validerat undersökningsinstrument och mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier som täcker in artiklarnas innehåll. System och Nivåer, Faktorer vid triagering och Förmåga vid triagering. Slutsats: Studien visade på att triagering på akutmottagning påverkar patientsäkerheten. Klinisk erfarenhet av triagering, utbildning och följsamhet till triagesystem är viktiga faktorer för att kunna triagera korrekt. Patientsäkerheten är hotad vid felaktig triagering. / Background: Triage has a key role in assessing patients in the emergency departments. Triage assessment is done by following the triage scale RETTS and is conducted in most of the cases by a nurse who is educated within triage. There are several different triage systems in the world. A correct triage assessment is the base for how long a patient will wait before seeing a doctor in the emergency department.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe triage assessment at emergency departments, and what that means for patient safety.    Method: To answer the purpose for the study a systematic literature study was chosen. Searches were carried out with the databases CINAHL and PubMed. A total of eleven quantitative studies were included. And data was selected with a validated search instrument and a template of quality review. Result: The result was sorted in three main categories that cover the contents of the articles. System and Level, Factors in triage and Ability in triage..  Conclusion: The Study showed that triaging in the emergency department affects patient safety. Clinic experience of triaging, education and adherence to the triage system are important factors to be able to correctly triage patients. Patient Safety is threatened when patients are wrongly triaged.

Bakgrund: Antalet våldsbrott ökar i samhället. Även inom sjukvården har hot och våld blivit alltmer förekommande. På akutmottagningar utsätts sjuksköterskor för hot och våld i hög grad, anhöriga och patienter utför majoriteten av dessa incidenter. Långa väntetider och brist på omvårdnad medför ett lidande för patienter på akutmottagning. Sjuksköterskan kan minska patientens lidande genom att tillhandahålla en god omvårdnad och minska risken för hot och våld. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Studiens syfte besvarades genom en litteraturstudie med en deskriptiv kvalitativ ansats och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Efter genomförd analys framkom två kategorier: ”Utsatthet under arbetet”, ”Normalisering av våldet” samt fyra subkategorier: ”Gav negativa konsekvenser i sjuksköterskors vardag”, ”Negativ inverkan på sjuksköterskans yrkesutövning”, ”Inga åtgärder sker för att stoppa våldet” och ”Betraktas som en del av arbetet”. Slutsats: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är vanligt förekommande och ett globalt problem. Omvårdnadsarbetet störs och påverkas negativt av hot och våld.  Sjuksköterskor upplever rädsla för att bli utsatta för hot och våld och det kan leda till upplevelse av ohälsa. Denna studie beskriver sjuksköterskors upplevelse av hot och våld och kan bidra till ökad förståelse kring detta fenomen. / Background: The number of violent crimes is increasing in society. Threats and violence have also become increasingly common in healthcare. At the emergency department [ED], nurses are exposed to threats and violence to a great extent, relatives and patients carry out most of these incidents. Long waiting and lack of care cause suffering for patients in the ED. The nurse can reduce the patient's suffering by providing good care and reducing the risk of threats and violence. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of threats and violence in the ED. The nurses can reduce the suffering by providing good nursing care. Method: The purpose of the study was answered through a literature study with a descriptive qualitative approach based on eleven articles with qualitative approach. The data was collected from CINAHL and PubMed. Result: After the analysis, two categories were generated: "Vulnerability at work", "Normalization of the violence" and four subcategories: "Negative consequences in the daily work”, “A negative impact on the nurses’ profession”, “No action is taken to stop the violence” and “Considered a part of their work”. Conclusion: Threats and violence against nurses in the ED are common and a global problem. Nursing work is disrupted and negatively affected by threats and violence. Nurses experience fear of being exposed to threats and violence and this can have a negative effect on their mental and physical health. This literature study describes nurses' experience of threats and violence and can contribute to increased understanding of this phenomenon.

Bakgrund: Hot och våld är något som är ett globalt problem för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. I Sverige finns det lagar och föreskrifter för hur arbetsgivaren ska arbeta för att åstadkomma en säkrare arbetsplats. Sjuksköterskor har i sin kompetensbeskrivning att de ska förbättra vården och sin arbetsplats samt att de ska jobba personcentrerat för att hjälpa patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våldssituationer på akutmottagningen.  Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Databaserna som använts för att inhämta artiklarna är Cinahl och PubMed. Avgränsningen för området gjordes med hjälp av en POR modell. Analysen av de vetenskapliga artiklarnas resultat gjordes genom att dela in ämnena i teman och subteman. Resultat: Många sjuksköterskor hade erfarenheter av hot och våld på arbetsplatsen. De hade även tankar kring hur det hade kunnat förebyggas, vad som utgjorde riskfaktorer samt hur deras mående och privatliv påverkats av hot och våld på arbetsplatsen.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det fanns utrymme för förbättring samt flera åtgärder att vidta för att sjuksköterskor skulle kunna känna sig säkra på sin arbetsplats. Åtgärder som framkom var till exempel större närvaro av väktare samt utbildning i bemötande av hotfulla och våldsamma patienter. / Background: Threat and violence is a global problem that nurses in the emergency department experiences. There are laws and regulations in Sweden of how the employer should work for a safer environment. According to the nurses’ work description, they should continuously improve the care for patients and make sure of having a person-centered focus.  Aim: The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of threat and violence in the emergency department.  Method: This study is a literature review where ten qualitative scientific articles results were reviewed and analyzed. The databases that were used were Cinahl and PubMed. Limitations for the aim were made using a POR model. The scientific articles were analyzed through dividing the subjects into themes and subthemes.  Results: Many nurses had experienced threat and violence at their workplace. They had thoughts about how it could be prevented, which the risk factors were and how their wellbeing was affected by the threat and violence.  Conclusion: Nurses experienced that there were possibilities for improvement and workarounds to make sure the nurses felt safe at their workplace. Improvements that were suggested were for example presence of security guards and education in handling patients that are violent.

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod  Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat  Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats  För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. / Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim  To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method  The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results  Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions  To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

Bakgrund: Att som sjuksköterska uppleva stress är vanligt förekommande och i akutsjukvården är det än mer påtagligt. Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar upplever ofta arbetsrelaterad stress, mycket på grund av olika stressorer. Då många patienter med svåra tillstånd årligen inkommer på olika akutmottagningar ökar belastningen på sjuksköterskorna med en risk för negativ stresspåverkan som kan få negativa konsekvenser för omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien är baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed gjordes och artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla inkluderade studier tar upp att arbetsrelaterad stress är en del av vardagen för sjuksköterskorna på akutmottagningarna och är i sig en faktor som genererar ohälsa hos sjuksköterskorna. Tre teman kring sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress identifierades och varje tema har delats upp i kategorier som redogörs i resultatdelen. Konklusion: Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar är frekvent förekommande och för att inte hamna i ohälsa är det viktigt med återhämtning och olika typer av hanteringsstrategier. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM), till exempel kollegial samhörighet, skulle kunna innebära en viktig del för sjuksköterskorna att behålla en bra hälsa och kunna erbjuda en god och säker vård. / Background: Feelings of stress for nurses are common and even more so for nurses in acute care settings. Nurses working in these kinds of environments often experience occupational stress, much due to different kind of stressors. The workload for the nurses in emergency departments are higher much because of the high number of patients coming in every year. This load is a risk factor for their health which can constitute a negative stress impact and to have a good recovery is of importance. Aim: The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of occupational stress in emergency departments. Methods: The literature study is based on ten (n=10) articles with a qualitative approach and a qualitative method was used. Searches were conducted through the databases CINAHL and PubMed. A quality review was made through SBU template and analysed through content analysis. Results: The number of patients in combination with often severe conditions are high in numbers at the emergency department and a stressor for nurses. This contributes to a high workload and could lead to negative consequences for the care given. Three themes were identified, sorted with categories, and located in the result. Conclusions: Occupational stress is a part of the everyday life for nurses working in emergency departments and to stay in health the nurses need to find strategies for coping and recovery. If the nurses could remain in a Sense of coherence (SOC), for example through collegial solidarity, it could be a resource for maintaining good health and the ability to provide good and safe care.

Bakgrund: Akutmottagningar finns tillgängliga för hela befolkningen dygnet runt. Det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna bekräfta och se det unika hos människor, trots de korta möten som ofta infinner sig. Problem: Tidsbrist och högt patientflöde är två av flera faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter, där förtroende och tillit blir mer utmanande att upprätthålla. Syfte: Att skapa en överblick över existerande kunskap om patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöverikt där sju kvalitativa och fyra kvantitativa studier har analyserats. Resultat: Majoriteten av patieterna upplevde att sjuksköterskor visade intresse och var närvarande i mötet. När sjuksköterskor var vänliga och visade respekt i mötet, blev patieterna generellt mer nöjda med besöken på akutmottagningar. Tydlig kommunikation upplevdes som en viktig del under vistelsen på akutmottagningar. Brist på kommunikation och intresse från sjuksköterskor resulterade i frustration och besvikelse hos patienterna, vilket påverkade patienternas totala upplevelser av besöken. Slutsatser: Flertal patienter var nöjda med sjuksköterskors bemötande. När kommunikationen var bristfällig upplevde sig patienterna ignorerade, bortglömda och en känsla av maktlöshet uppstod. Vad som påverkar patienters upplevelser kan ge sjuksköterkestudenter och legitimerade sjuksköterskor en ökad insikt i hur patienter önskar bli bemötta.

Tiden patienter får vänta och vistas på landets akutmottagningar ökar årligen. Detta i kombination med ett ökat antal vårdsökande och bristen på vårdplatser orsakar fenomenet crowding på akutmottagningen. Ibland uppstår en obalans mellan vårdbehovet och de tillgängliga resurser som finns att tillgå och arbetsbelastningen blir ohållbar. Att det leder till en ökad risk för vårdskada har tidigare forskning visat och det utgår ett hot mot patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har till uppgift att säkerställa en säker vård och ansvarar för patientens omvårdnads- och medicinska behov under vistelsen på akutmottagningen. Kan akutsjuksköterskan uppfylla detta krav och inte låta patientsäkerheten påverkas av hög belastning, så kallad crowding?  Syftet med denna studie var att beskriva om och i så fall hur crowding på en akutmottagning kan påverka patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en integrerad innehållsanalys. Databassökningar genomfördes i PubMed, CINAHL och SwePub med sökorden “emergency department”, “emergency nursing”, “nursing”, “crowding”, “patient safety”, “caring” och “consequences”. Det resulterade i 19 artiklar, ytterligare två artiklar hittades efter manuell sökning. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och klassificerades sedan enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom en integrerad innehållsanalys, vilket ledde till två huvudkategorier där organisatoriska brister och risk för vårdskador blev huvudfynden. Crowding orsakade en stressig arbetsmiljö, förlorad kontroll och ökade väntetider. Sjuksköterskorna upplevde en brist på resurser och en negativ inverkan på omvårdnadsarbetet som följd. Slutsatsen är att crowding påverkar patientsäkerheten ur flera olika perspektiv och utgör ett hinder för akutsjuksköterskan att kunna säkerställa en säker vård. Akutsjuksköterskan får svårigheter att uppfylla de krav som ställs vid crowding, då hon ständigt måste prioritera bort arbetsuppgifter. Detta belyser behovet av en förbättring av patientflödet på akutmottagningarna runt om i världen. / The time patients have to wait and stay in the country's emergency rooms is increasing annually. This in combination with an increased number of care seekers and the lack of care places causes the phenomenon of crowding in the emergency department. Sometimes there is an imbalance between the need for care and the available resources that are available and the workload becomes unsustainable. Previous research has shown that this leads to an increased risk of healthcare injuries, and there is a threat to patient safety. The emergency nurse has the task of ensuring safe care and is responsible for the patient's nursing and medical needs during the stay in the emergency department. Can the emergency nurse meet this requirement and not allow patient safety to be affected by high loads, so-called crowding? The aim of this study was to describe whether and, if so, how crowding in an emergency department can affect patient safety. The method used was a literature review with an integrated content analysis. Database searches were performed in PubMed, CINAHL and SwePub with the keywords "emergency department", "emergency nursing", "nursing", "crowding", "patient safety", "caring" and "consequences". This resulted in 19 items, two more items were found after manual search. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were quality reviewed and then classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The results were compiled through an integrated content analysis, which led to two main categories where organizational shortcomings and the risk of healthcare injuries became the main findings. Crowding caused a stressful work environment, loss of control and increased waiting times. The nurses experienced a lack of resources and a negative impact on the nursing work as a result. The conclusion is that crowding affects patient safety from several different perspectives and constitutes an obstacle for the emergency nurse to be able to ensure safe care. The emergency nurse has difficulty meeting the requirements for crowding, as she constantly has to prioritize tasks. This highlights the need for an improvement in patient flow in the emergency departments around the world.