Bakgrund: Interprofessionellt teamarbete blir allt vanligare i vården, i takt med att det blivit vanligare har det setts förbättringar inom bland annat patientsäkerhet och personcentrerad vård. Det finns dock lite forskning som studerat sjuksköterskorna upplever interprofessionellt på en akutmottagning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av interprofessionellt teamarbete på akutmottagningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio sjuksköterskor från två akutmottagningar. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Tio sjuksköterskor som arbetade med interprofessionellt teamarbete på akutmottagning intervjuades på två olika sjukhus. Insamlade data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, förutsättningar och hinder för interprofessionellt teamarbete, ökad möjlighet till god omvårdnad, effekter av närmare samverkan, och patienten en del av teamet. Dessa teman fick sedan olika många kategorier. Det framkommer av resultatet att många olika faktorer är inblandade vid ett väl fungerande interprofessionellt teamarbete. Både faktorer som inte går att påverka och faktorer som kan behöva uppmärksammas för att kunna ta hänsyn till eller åtgärda. Slutsats: Resultatet påvisade att sjuksköterskan hade mestadels positiva upplevelser av interprofessionellt teamarbete men också att det finns flera faktorer som kan påverka det sammanlagda resultatet av interprofessionellt teamarbete både för de olika professionerna och patienten. / Background: Interprofessional teamwork in health care is becoming more common, and improvements has been seen in areas such as, patient safety and person-cantered care. There is limited research on how registered nurses experience interprofessional teamwork in an emergency department. Aim: To describe nurses' experiences of interprofessional teamwork in emergency departments. Method: a qualitative interview study with ten registered nurses from two emergency units. The data collection took place through individual semi-structured interviews. Ten nurses who worked with interprofessional teamwork in an emergency department were interviewed at two different hospitals. Qualitative content analysis was then used to analyse the collected data. Result: The result revealed four themes, conditions and barriers to interprofessional teamwork, increased opportunities for good nursing, the effects of closer collaboration, and the patient being part of the team. These themes were divided in further categories. The result shows that many different factors were involved in a well-functioning interprofessional team work. Factors that cannot be influenced and factors that may need to be addressed and taken into account or adjusted. Conclusion: The result showed that the nurse had mostly positive experiences of interprofessional teamwork, but there are also several factors that can influence the overall result of interprofessional teamwork for the different professions and the patients.

EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare / AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med olika sjukdomstillstånd där det ställer höga krav på att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning och omhändertagande och samtidigt levererar en god omvårdnad. Dessa korta och intensiva möten kan innebära att sjuksköterskan tvingas prioritera de medicinska behoven. Uppdraget att kunna ge en kvalitativ akutsjukvård och samtidigt tillgodose omvårdnadsbehovet är komplext. En ökad förståelse för patienters erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskan att ge en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar har använts i resultatet. Resultat: Flera faktorer framkom i denna litteraturöversikt som har betydelse för patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. En huvudkategori som sammanfattade resultatet identifierades: Mötet med sjuksköterskan. I denna huvudkategori identifierades sex kategorier: Låg delaktighet och maktlöshet, Sjuksköterskans attityder och bemötande, Samverkan inom vårdteamet, Patientens individuella behov, Interaktionen mellan patient och sjuksköterska och Sjuksköterskans kroppsspråk. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att patienten upplevde en maktlöshet och låg delaktighet på akutmottagningen. När sjuksköterskan såg till patientens unika behov, gav utrymme för delaktighet och kontinuerlig information kring patientens hälsosituation och behandling skapades en positiv upplevelse. Implementering av personcentrerad vård kan vara ett viktigt redskap för att kunna förbättra omvårdnaden på en akutmottagning. / Background: At emergency departments patients with different conditions of illness requires that the nurse will make a correct assessment and care, and at the same time deliver a good nursing care. These short and intensive meetings can mean that the nurse is forced to prioritize the medical needs. The mission to provide quality emergency care while meeting the need for nursing care is complex. An increased understanding of the patient experience of nursing at an emergency department can help the nurse provide good nursing care. Aim: To describe the patients experience of nursing at an emergency department. Methods: The study has been conducted as a literature review were 15 scientific articles have been used in the results. Results: Several factors emerged in this literature review that have significance for the patient´s experience of nursing at the emergency department. One main category emerged: Meeting with the nurse and six categories were identified: Low participation and powerlessness, The nurse's attitudes, Collaboration within the healthcare team, The patient's individual needs, The interaction between the patient and the nurse and the nurse's body language. Conclusion: The results of the literature review showed that the patient experienced a powerlessness and low participation in the emergency department. When the nurse identified the patient's unique needs, opened up for participation and continuous information about the patient's health situation and treatment created a positive experience. Implementation of person-centered care may be an important tool for improving nursing care at the emergency department.

Bakgrund: Redan 1824 rapporterades det om hot och våld på akutmottagningen. Sjuksköterskor bedriver omvårdnadsarbete i en utsatt arbetsmiljö där hot och våld är vanligt förekommande och arbetet på akutmottagning står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att identifiera relevanta artiklar som kunde besvara studiens syfte. 12 artiklar återstod efter kvalitetsgranskningen som genomfördes utefter Polit och Beck (2017) granskningsmallar, dessa artiklar användes för utformning av litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra olika kategorier: Att känna sig utsatt, att känna sig hindrad i att kunna utföra god omvårdnad, negativ emotionell påverkan som försämrar hälsan och att känna behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskorna kände sig utsatta, sårbara och utlämnade och patientsäkerheten äventyrades då utförandet av god omvårdnad försvårades. Emotionell påverkan ledde till försämrad hälsa för sjuksköterskan och betydelsen av stöd blev påtagligt speciellt då stödet från organisationen upplevdes bristande.

Bakgrund: Akutmottagningen innebär för många patienter den första kontakten i vårdkedjan. Underbemanning, stigande patientantal och färre vårdplatser innebär ofta längre väntetider och ökad press på vårdpersonalen. Hur patienten blir bemött av vårdpersonalen på akutmottagningen kan påverka den framtida tilliten för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever besök på akutmottagningar. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med beskrivande design och systematisk ansats. Tolv originalartiklar, varav fyra kvantitativa och åtta kvalitativa, inkluderades i granskningen. Resultat: Sex teman identifierades: bemötande, kommunikation, information, makt, miljö och väntetider. Vårdpersonalens bemötande kan påverka patientupplevelsen både negativt och positivt. Patienter värdesätter god kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Patienter anser att dem skulle dra nytta av att tillhandahållas mer information. Majoriteten av patienterna vill vara involverade i beslutsfattandet om sin vård men enbart en mindre del känner sig bekväma med att vara oense eller att ta initiativ till en diskussion. Hur patienterna upplevde akutmottagningens miljö påverkades av både lokalens utformning och de andra människorna som befann sig där. Att få en beräknad väntetid skulle få patienterna att bättre acceptera väntetiden. Slutsats: Resultatet visar att flertalet faktorer, både mänskliga handlingar och materiella ting, påverkar patientupplevelsen. Sjuksköterskan, vars bemötande och handlingar kan komma att prägla patientens syn på hela hälso- och sjukvården, måste vara medveten om sin maktposition över patienten och sträva efter att se patienten som en jämlike. / Background: For many patients, the emergency department means the first contact in the care chain. Understaffing, rising patient numbers and fewer care places often mean longer waiting times and increased pressure on care staff. How the patient is treated by the staff in the emergency department can affect future trust in the health care system. Aim: The aim of this literature study is to investigate how patients experience visits to emergency rooms. Method: To answer the purpose, a literature study was performed with a descriptive design and a systematic approach. Twelve original articles, four of which were quantitative and eight qualitative, were included in the review. Results: Six themes were identified: professional-patient relations, communication, information, power, environment and waiting times. The professional-patient relations can affect the patient experience both negatively and positively. Patients value good communication skills among healthcare professionals. Patients believe that they would benefit from being provided more information. Most patients want to be involved in decision-making about their care, but only a small proportion feel comfortable with disagreeing or initiating a discussion. How the patients experienced the emergency room's environment was affected by both the design of the room and the other people who were there. Getting an estimated waiting time would make patients more accepting of the waiting time. Conclusion: The results show that most factors, both human actions and material things, affect the patient experience. The nurse, whose treatment and actions may shape the patient's view of the entire health care system, must be aware of her position of power over the patient and strive to see the patient as an equal partner.

Bakgrund: Vårdpersonal på akutmottagning besitter en högre autonomi, bredare kompetens samt högre nivå av teamarbete och kommunikation vilket har visat en lindrande effekt på arbetsrelaterad stress. Trots detta har tidigare studier rapporterat att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning i större utsträckning upplever arbetsrelaterad stress till skillnad från sjuksköterskor som arbetar inom andra vårdinstanser.  Motiv: Kvalitativ forskning inom det valda ämnet arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är limiterat och det föreligger brist på vetenskapliga studier som utförts på akutmottagning i Sverige. De besparings- och effektiviseringskrav vården står inför har resulterat i ökad arbetsbörda och arbetsrelaterad stress hos akutsjukvårdspersonalen. Motivet till studien var att bidra med en djupare kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning i norra delen av Sverige.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.  Metod: Studien utfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade tre teman och dessa var; Att känna sig belastad och otillräcklig, Strävar efter kontroll samt Hinder inom verksamheten.  Konklusion: Sjuksköterskor på akutmottagning blir ofta utsatta för tidspress, hög arbetsbörda och prestationskrav vilket ökar risken för arbetsrelaterad stress. Stöd från arbetsgruppen i form av reflekterande samtal  är av stor vikt och det finns ett behov av reflekterande gruppsamtal för att förbättra det sociala stödet och teamkänslan på akutmottagningen.

BACKGROUND: Pain is the most common cause of visit in the emergency department. Pain is an individual and subjective experience, which makes it hard and complex to measure and evaluate. Pain assessment and pain management are of the utmost importance for both patients with acute and long-term pain. AIM: The aim of this study was to highlight challenges that nurses are facing with pain management in the emergency department. METHOD: A general literature study based on 14 scientific articles with qualitative and quantitative data, from searches in CINAHL and PubMed Central databases. RESULTS: Three categories were identified that could pose a challenge for nurses working in the emergency department, work environment related factors, patient related factors and nurse related factors. CONCLUSIONS: This study shows a lack of knowledge about pain, pain assessment and nursing care, among nurses. Lack of time, high workload, correct pain assessment and communication are part of the challenges that lead to inadequate pain management and leads to unnecessary suffering among patients. Increased knowledge of pain has shown to minimize the risk of patient suffering. / BAKGRUND: Smärta är den främsta besöksorsaken på akutmottagningen. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse vilket för den komplex att mäta samt utvärdera. Smärtskattning och smärtbedömning är av yttersta vikt för både patienter med akut smärta samt långvarig smärta. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför vid smärtlindringsåtgärder på akutmottagningen. METOD: En allmän litteraturstudie som baseras på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, från databaserna CINAHL samt PubMed Central. RESULTAT: Tre kategorier identifierades som kunde utgöra en utmaning för sjuksköterskans arbete, arbetsmiljörelaterande utmaningar, patientrelaterade utmaningar och sjuksköterskerelaterade utmaningar. SLUTSATSER: Denna studie påvisar en förekomst av att sjuksköterskor har en bristfällig kunskap om smärta, smärtbedömning och dess omvårdnadsåtgärder. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, korrekta smärtbedömningar och kommunikation är en del av utmaningarna som leder till en bristfällig adekvat smärtlindring och ett onödigt patientlidande. En ökad kunskap om smärta påvisas minimera risken för patientlidande.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att det finns stress hos vårdpersonal på akutmottagningar på grund av höga krav och begränsade resurser vilket gör att vårdpersonal prioriterar de medicinska behoven framför patienters och anhörigas mentala hälsa. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av mötet med vårdpersonal på en akutmottagning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman och fem subteman framkom i analysen. Det första temat var ”Tas på allvar” som medförde två subteman ”Vara prioriterad” och ”Vara respekterad”. Det andra temat var ”Vara ignorerad” som medförde tre subteman ”Inte få vara delaktig”, ”Inte vara uppmärksammad” och ”Bristande information”. Slutsats: När vårdpersonal tog patienterna på allvar genom att de aktivt lyssnade och fanns där för patienterna, skapades erfarenheter av att bli respekterade och prioriterade. Däremot när vårdpersonal ignorerade patienterna genom att inte lyssna eller bekräfta dem, skapades erfarenheter av att inte få uppmärksamhet, inte få vara delaktig och inte få tillräcklig information. En slutsats som drogs var att vårdpersonal behövde öka kompetensen i att bekräfta patienterna. Det innebar att ge relevant information, ta patienternas åsikter på allvar och uppmärksamma patienterna.

Bakgrund: Ett omhändertagande på en akutmottagning karaktäriseras oftast av höga krav på en snabb och effektiv behandling där mötet mellan personal och patienter är kort. Att se bortom patientens sjukdom och belysa patientens individuella behov, resurser och förväntningar är vad som kännetecknar ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt av vuxna patienter inom omhändertagandet på en akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, vilken baserades på nio resultatartiklar som har bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Både patienter och sjuksköterskor upplevde brister relaterat till det personcentrerade omhändertagandet på akutmottagningen. Resultatet delades in i två huvudkategorier; Patientens perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt och Sjuksköterskans perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt. Konklusion: Patienterna upplevde att informationen och kommunikationen var en väsentlig del i omvårdnaden. När kommunikationen var närvarande och patienterna välinformerade ökade delaktigheten hos patienterna. Sjuksköterskan upplevde att tidsbristen var en stor faktor till en bristande kommunikation och information på akutmottagningen. / Background: Care in the emergency department is usually characterized by high demands for a fast and efficient treatment, where the meeting between nurse and patient is short. Looking beyond the patient´s illness and highlighting the patient's individual needs, resources and expectations is what characterizes a person- centered approach. Purpose: To highlight nurses' person-centered approach in care of adult patients in the emergency department. Method: The study was conducted as a general literature study based on nine result articles. Content analyses were used as an analyzing method. Results: Both patients and nurses experienced shortcomings related to person-centered care in an emergency department. The results were divided into two main categories: Patient’s perspective of a person-centered approach and Nurse’s perspective of a person-centered approach. Conclusion: Patients felt that the information and communication was a very important part in nursing care. When communication was present and patients well informed, the patient´s participation increased. The nurses experienced of lack of time was a major factor to the lack of communication in the emergency department.

Bakgrund: Personer som drabbats av en akut skada eller sjukdom söker vård på akutmottagningen, detta är en central verksamhet i hälso- och sjukvården. När patienter upplever brister i bemötandet från sjuksköterskan kan detta leda till hotfulla situationer. Hot och våld på akutmottagningen är en stor utmaning globalt sett, många länder har idag prioriterat problemet. Patientsäkerheten är en pågående process och sjuksköterskans arbete efter kärnkompetenserna, personcentrerad vård och säker vård är något som hela tiden återupptas i arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans förebyggande åtgärder vid hot och våld på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på 13 vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar sjuksköterskans förebyggande åtgärder i hotfulla situationer presenterade i sex kategorier. Konklusion: Nyckeln till att förebygga hot och våld visas vara att besitta relevant utbildning, kommunikation, bemötande och rapportera incidenter. / Background: The emergency department is a central part of the health care system, this is where people come to when they have suffered an acute injury or illness.  When patients experience inadequate treatment from the nurse, it can lead to threatening situations. Threats and violence in the emergency department is a great challenge globally, many countries have prioritized the problem. Patient safety is an ongoing process and the nurse’s work according to the core competencies, person-centred care and safe care is constantly resumed in the work. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive measures in the event of threats and violence in the emergency department. Method: A general literature study was conducted with inductive approach. Result: The study is based on 13 articles and the result reflect the nurse’s preventive measures in threatening situations presented in six categories. Conclusion: The key to preventing threats and violence was considered to possess relevant education, communication, treatment and report incidents.