Bakgrund: Akutmottagningar utgör en central del inom hälso- och sjukvårdssystemet, och är ofta en första kontakt för människor som behöver akut vård. Omvårdnaden är en aspekt i patientens möte med akutsjukvården, och är en ledande del i sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Dock upplever sjuksköterskor att omvårdnaden ofta prioriteras bort när arbetsbelastningen blir för stor. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som syftar till att sammanställa och analysera befintlig forskning. Studien inkluderade tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet bildade två teman: En fungerande kommunikation och Skillnader i vårdandet, samt fyra tillhörande subteman. Patienters upplevelse av omvårdnaden varierade, där personalens attityd och förhållningssätt var avgörande för upplevelsen. Lågprioriterade patienter beskrev ett ointresse från vårdpersonalen, och upplevde brister i vårdandet. Välinformerade patienter upplevde minskad oro och en ökad delaktighet i sin vård. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig faktor för ett personcentrerat bemötande, medan brister i kommunikationen ledde till känslor av övergivenhet, minskad delaktighet. Konklusion: Patienter upplever ett lidande vid bristande omvårdnad. God kommunikation är en förutsättning för att patienter ska känna sig informerade samt förhindra vårdlidande. Sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose patienterna som vårdnadsbehov, och behöver utveckla samarbetet med undersköterskor för att möjliggöra detta. / Background: The Emergency Departments are a central part of the healthcare system, and are often the first point of contact for people who are in need of emergency care. Nursing care is an aspect of the patient's encounter with emergency healthcare, and is a central part of the nurse's competency description. Still, nurses feel that nursing care is often deprioritized when the workload becomes too heavy. Aim: The purpose was to illustrate patients' experiences of care in an emergency department. Method: Qualitative literature study which aims to compile and analyze existing research. The study includes twelve scientific articles. Findings: Two themes emerged: A functioning communication and Differences in care, as well as four subthemes. Patients' experience of the care varied, where the staff's attitude and approach were decisive for the experience. Low-priority patients described a lack of interest from the care staff, and experienced shortcomings in the care. Well-informed patients experienced reduced anxiety and increased participation in their care. Active listening by the healthcare staff was an important factor for person-centered care, while deficiencies in communication led to feelings of abandonment and reduced involvement. Conclusion: Patients experience suffering in the absence of care. Good communication is a prerequisite for patients to feel informed and avoid suffering from care. The nurse is responsible for the nursing needs of patients, and needs to develop collaboration with assistant nurses to achieve this.

Bakgrund: På ett flertal akutmottagningar ökar belastningen och vistelsetiderna blir längre, dessutom är vistelsetiderna längre för äldre patienter. Den växande äldre befolkningen i vårt samhälle löper även större risk att drabbas av vårdskador i samband med långa vistelsetider på landets akutmottagningar.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva interventioner riktade mot äldre som söker akutmottagning och interventionernas påverkan på vistelsetiden. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL och genererade 16 artiklar till resultatet. Strukturerad kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes och resultatet presenterades efter en integrerad analys.  Resultat: Fem kategorier identifierades: Snabbspår, äldreprotokoll, omvårdnadsåtgärder, tvärprofessionellt teamsamarbete samt samverkan med externa vårdgivare. I 10 av studierna blev vistelsetiden på akutmottagningen kortare, i tre oförändrad och i tre längre. Slutsats: Det finns ett flertal interventioner riktade mot äldre som söker vård på akutmottagningar med varierande påverkan på vistelsetiden. Snabbspår kan vara effektivt och säkert för att förkorta vistelsetiden till specifika grupper av äldre patienter. Handläggningen av äldre patienter är ofta komplicerad. Införande av tvärprofessionella team med specifik geriatrisk kompetens kan bidra till ett effektivare omhändertagande och en kortare vistelsetid. Det är viktigt att identifiera de äldre personer som är sköra eller löper hög risk att drabbas av vårdskador. Omvårdnadsåtgärder riktade mot dessa personer behöver inte förlänga vistelsetiden och kan minska risken för vårdskador. Litteraturöversiktens resultat åskådliggör potentiella förbättringsområden för att förebygga att äldre personer, som söker vård på akutmottagningar, drabbas av vårdskador. / Background: In a number of emergency departments, the workload is increasing and the length of stay is longer, and the length of stay is also longer for older patients. The growing elderly population in our society is also at greater risk of suffering injuries in connection with long stays in the emergency departments. Purpose: The purpose of this study was to describe interventions aimed at elderly people who seek emergency care and the intervention's impact on length of stay. Method: The method chosen was a literature review with a systematic approach. Database search was conducted in PubMed and CINAHL and generated 16 articles as a result. Structured quality review of the articles was carried out and the results were presented after an integrated analysis. Results: Five categories were identified: Fast track, elderly protocols, nursing care, interprofessional team collaboration and collaboration with external care providers. In 10 of the studies, the length of stay at the emergency department was shorter, in three it was unchanged and in three it was longer. Conclusion: There are several interventions aimed at elderly people who seek care inemergency departments with varying effects on the length of stay. Fast-track can be effectiveand safe in shortening length of stay for specific groups of elderly patients. The managementof elderly patients is often complicated. Introduction of interprofessional teams with specificgeriatric competence can contribute to more efficient care and a shorter length of stay. It isimportant to identify the elderly people who are frail or are at high risk of suffering injuriesfrom care. Nursing measures aimed at these people do not need to extend the length of stayand can reduce the risk of nursing injuries. Results of the literature review illustrate potentialareas for improvement to prevent elderly people who seek care in emergency departmentsfrom suffering care-related injuries.

Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid crowding på akutmottagningar. Designen som använts är en allmän litteraturöversikt med systematisk metod där data har samlats in genom sökningar i vetenskapliga databaser. Artiklar som har inkluderats har varit publicerade mellan år 2017–2022, skrivna på engelska och granskade av oberoende forskare. Resultatet visade att crowding på akutmottagningar får konsekvenser på flera plan och att orsakerna till crowding är flera. Dödligheten, vårdskador och missnöjdheten hos patienterna ökade. Orsaken till detta var blanda annat att inflödet av patienter var större än utflödet. Lokalerna var inte dimensionerade och anpassade för den ökad mängd patienter som vistades samtidigt på akutmottagningarna, vilket fick konsekvensen att korridorer och tillfälliga utrymmen användes till patientvård. Sjuksköterskorna som arbetade på akutmottagningarna hade då inte möjlighet att bedöma och reevaluera alla patienter de ansvarar för vilket ledde till att försämringar missas och orsakar lidande. Slutsatsen var att patientsäkerheten är hotad av crowding på akutmottagningar. Sjukvårdspersonal gavs inte möjligheten att bedriva patientsäker och personcentrerad vård när akutmottagningarna var högt belastade vilket kunde leda till att sjukvårdpersonalen upplevde stress och en negativinställning till sin arbetsplats. Genom att belysa riskerna kan sjukvårdspersonal och arbetsledningar arbeta proaktivt för att förebygga crowding och minska riskerna för vårdskada. / The aim was to describe factors that can affect patient safety in crowded emergency departments. The design used was a general literature review with a systematic method where data has been collected through searches in scientific databases. Articles that have been included was published between year 2017–2022, written in English and reviewed by independent researchers. The results showed that overcrowding in emergency departments had consequences on numerous levels and that the causes of overcrowding was various. Mortality, healthcare injuries, and patient dissatisfaction was increasing. The reason for this was, among other things, that the inflow of patients was greater than the outflow. The premises was not dimensioned and adapted to the increased number of patients staying at the same time in the emergency departments, which had the consequence that corridors and temporary spaces was used for patient care. The nurses who worked in the emergency departments did not have the possibility to assess and re-evaluate all the patients they were responsible for, which leads to deterioration being missed and causing suffering. The conclusion was that patient safety was jeopardized by crowding in the emergency departments. Healthcare staff were not given the opportunity to provide patient-safe and person-centred care when the emergency departments was crowded, which could lead to the healthcare staff experiencing stress and a negative attitude towards their workplace. By emphasising the risks, healthcare staff and work management can work proactively to prevent crowding and reduce the risks of healthcare injury.

Akutsjuksköterskan möter patienter med en rad olika upplevda symtom och uppvisade tecken på sjukdom eller skada. I det första vårdmötet utför akutsjuksköterskan en systematisk första bedömning av allvarlighetsgraden. Det första vårdmötet är avgörande för patientens fortsatta vård, därav finns betydelse att belysa det som hämmar och stärker akutsjuksköterskan i det första vårdmötet. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka faktorer som påverkar akutsjuksköterskans arbete i samband med det första vårdmötet med patient på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie valdes som metod där åtta vetenskapliga artiklar ingick. Två teman framträdde; "Egna begränsningar inverkar på bedömning och fortsatt vård" och "Utrymme för en fungerande vårdmiljö inverkar på vårdmötet". Resultatet påvisade att det första vårdmötet anses som svårt och komplicerat, där erfarenhet och kunskap hos akutsjuksköterskan bidrog till en säkrare första bedömning. Vidare påverkades även akutsjuksköterskan av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och en brist på samsyn mellan akutsjuksköterska och verksamhet.

Dagligen sker flera vårdmöten mellan patient och akutsjuksköterska. Det åligger akutsjuksköterskan att bedöma och prioritera patienterna som söker vård på akutmottagningen. Det sker vanligtvis i triage och de patienter som bedöms som icke akuta kan i många fall hänvisas och få vård på annan vårdinstans. Denna studie ämnar undersöka hur vårdmötet påverkas av att akutsjuksköterskan hänvisar patienter ifrån triage. Syftet var att utforska tillgänglig evidens om hur hänvisningar av patienter påverkar vårdmötet med akutsjuksköterskan i triage på akutmottagningen och hänvisningens konsekvenser. Metoden som användes för att besvara syftet är en integrativ litteraturstudie. Tillgänglig forskning som svarade mot syftet inhämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Efter urval kvalitetsgranskades 11 artiklar som inkluderades i studien. Data analyserades och resulterade i fyra subteman och två teman. Temat Närvaro i vårdmötet med två subteman Utmaning för akutsjuksköterskan att hjälpa patienten till rätt vård och Patientsäkerhet samt temat Tillgänglig vård med två subteman Förväntningar vid vårdmötet och Förutsättningar att få tillgång till vård. Vårdmötet har en stor betydelse för både patienten och akutsjuksköterskan och påverkar både fortsatt vård och akutsjuksköterskans möjlighet att ge vård. Det är viktigt att möta varje enskild patient och utgå ifrån en personcentrerad vård för att möjliggöra bra vård för patienten men även för att hänvisa patienter på ett bra sätt där vårdmötet inte blir påverkat negativt. Akutsjuksköterskan behöver ha tid för att kunna genomföra ett bra patientmöte. Genom att hänvisa icke akuta patienter så kan tid och resurser frigöras vilket kan resultera i mer resurser för varje patient, minskad belastning för personalen, säkrare vård och kortare väntetider för patienterna.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post – traumatic stress disorder (PTSD). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det vetenskapliga underlaget gällande orsaker till stress hos akutsjuksköterskor.. Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk ansats enligt SBU:s sju steg och resulterade i en analys av 15 vetenskapliga artiklar. För granskning av kvantitativa studier användes granskningsprotokoll hämtat från SBU (1999) och för granskning av kvalitativa studier samt för att sammanställa bevisvärden användes protokoll hämtade från Willman m fl (2006). Resultat: Analysen resulterade i fem teman; Akutmottagningens natur, Hot, våld och aggressivitet, Traumatiska händelser, Samarbete/konflikter och Organisatoriska faktorer och ledarskap. Slutsats: Att handla och bli behandlad med respekt är av stor vikt. Det är viktigt att uppleva socialt stöd från kollegor och chefer vid speciella situationer t ex vid traumatiska händelser (speciellt då barn och unga är inblandade) eller vid hot och våldssituationer. Mindre erfarna sjuksköterskor är extra utsatta och kan behöva extra stöttning. Sjuksköterskan måste ha utbildning för de uppgifter som utförs. / Background: Stress has an effect on the person, the patient and on the whole organization. The work in an emergency department is characterized by a fast pace and the nurse meets a lot of co - workers, patients and relatives during one day. Stress effects the nurse physically, psychologically and socially. Stress also has an effect on the cognitive ability which influences the patient safety.Long term or severe stress could lead to compassion fatigue or post – traumatic stress disorder (PTSD).Purpose: The purpose of the study was to investigate the scientific support regarding the causes for stress in emergency care nurses.Method: A literature study with a systematic approach according to the SBU: s seven steps (Willman m fl, 2006) was conducted which resulted in an analyses of 15 research studies. To review the quantitative studies a validation protocol was used according to SBU (1999). To review the qualitative studies and to weigh the evidence, protocols from Willman m fl (2006) was used.Result: The analyses resulted in five themes; The nature of an emergency department, Threats, violence and aggression, Traumatic events, Cooperation/ conflicts and Organizational factors and leadership. Conclusion; To act and to be treated with respect is vital. It is important to experience social support from colleagues and leaders during difficult situations for example traumatic events (especially when children and young people are involved) or during verbal and physical abuse. Less experienced nurses are vulnerable and might need extra support. The nurse must have proper education for the tasks performed.

Bakgrund: Akutens unika miljö präglas av snabba beslut kring svårt sjuka och skadade patienter. Trots att det finns evidens att omvårdnad är bärande för patientsäkerheten hamnar det ändå ofta i skuggan av den medicinska behandlingen på akuten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljöfaktorer kan påverka omvårdnaden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skapades. Datainsamlingen utgjordes av strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 16 empiriska kvalitativa artiklar granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativ forskning. Därefter gjordes en tematisk kategorisering och analys av de 10 artiklar som framkom av datainsamlingen efter urval. Resultat: Två huvudteman och sex underkategorier framkom. Det första huvudtemat var: den fysiska arbetsmiljön med underkategorierna arbetsmiljön på akutmottagningen, när omvårdnaden brister och patientsäkerhetsarbetet. Det andra huvudtemat var: den organisatoriska & den sociala arbetsmiljön med underkategorierna äldre och anhöriga på akuten, bilden av sjuksköterskan och samverkan i team. Slutsats: Genomgående i resultatet finns bevis för att arbetsmiljön och brist på resurser leder till att omvårdnadsarbetet prioriteras bort. För att främja det viktiga omvårdnadsarbetet på akuten krävs förbättringar i sjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The unique environment of the emergency department is characterized by quick decisions regarding critically ill and injured patients. Despite the fact that there is evidence that nursing is essential for patient safety, it is still often overshadowed by medical treatment. Aim: To highlight nurses’ experiences of how factors related to the work environment can affect care in an emergency department. Method: A literature study with a qualitative approach was created. The data collection consisted of structured searches in the databases CINAHL and PubMed. 16 empirical qualitative articles were reviewed using a review template designed for qualitative research. Lastly, a thematic categorization and analysis of the 10 articles that emerged from the data collection after selection was made. Result: Two main themes and six subcategories emerged. The first main theme was: the physical work environment with the subcategories: the work environment in the emergency department, lack of nursing care and patient safety work. The second main theme was: the organizational & social work environment with the subcategories elderly and relatives in the emergency department, the nursing image and cooperation in teams. Conclusion: Throughout the results there is evidence that the work environment and lack of resources lead to nursing care being deprioritized. In order to promote the important nursing care in the emergency department, improvements are required.

Bakgrund: Globalt blir var tredje kvinna utsatt för våld under sin livstid. Agenda 2030 är en handlingsplan för FN:s medlemsstater, ett av målen belyser att jämställdhet ska uppnås, delvis genom att avskaffa diskriminering av kvinnor. Våldet kan visa sig på olika sätt och för med sig stora konsekvenser. Stressen som sjuksköterskor kan arbeta under på akutmottagningen skapar svårigheter att hinna se patienten bortom de medicinska behoven. Däremot möter akutmottagningens sjuksköterskor många patienter vilket skapar möjlighet att identifiera fler våldsutsatta kvinnor.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relation på akutmottagningar.  Metod: Litteraturstudie med integrativ analys av åtta artiklar.   Resultat: Studiens resultat har fem huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet tyder på flertal utmaningar som sjuksköterskan stöter på och måste hantera i mötet med en våldsutsatt kvinna. Dels ses utmaningarna i de egna känslorna som kan uppkomma, dels den svårighet som uppstår vid att koppla ihop diffusa symtom med eventuell våldsutsatthet. Den manliga sjuksköterskan upplever ytterligare en dimension i form av skam över att vara man. Sjuksköterskorna beskriver barriärer som akutmottagningens arbetsmiljö och utformning har i form av brist på privata rum, hög arbetsbelastning som förhindrar tid för varje patient men även avsaknad av utbildning. Sjuksköterskorna eftersöker mer kunskap och en standardiserad arbetsrutin för att identifiera fler våldsutsatta kvinnor.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar flertal utmaningar och känslor kring identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Mer utbildning och standardiserade arbetsrutiner efterfrågas och behövs för att främja identifieringen.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

Bakgrund: Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta evidensbaserat för att ge säker vård utifrån patientens behov. Utmärkande för en god vård är ett vårdande som möter varje patient så öppet och följsamt som möjligt. Att skapa ett vårdande möte till barn när de är patienten kräver att sjuksköterskan skapar tillit och en god relation till barnet för att ge god och säker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes som metod för det här examensarbetet. En allmän strukturerad sammanställning över de omvårdnadsområden som kan vara relevanta för sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som inkommer till akutmottagning. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hur de arbetade och hanterade situationer med barn hade betydelse för vad mötena resulterade i. Att vårda barn på akutmottagningar kan hos sjuksköterskor skapa känslor av otillräcklighet och osäkerhet i pressade situationer. Tidsbrist och underbemanning är faktorer som kan leda till minskat förtroende samt minskad möjlighet att skapa trygghet i möten med barn. Konklusion: Att möta och vårda barn på akutmottagning innebär för sjuksköterskan att arbeta med ett vårdande förhållningssätt. Personcentrerad vård är grundläggande ochinkludering av föräldrar bidrar till ökad trygghet för barnet. / Background: Nurses are obliged to work based on evidence to provide safe care based on the patient's needs. Care that meets each patient as openly and compliantly as possible is the hallmark of good care. Creating trust and a good relationship with the child is a prerequisite for being able to give the child good support and good help. Aim: The purpose is to investigate nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Method: A general literature review was chosen as the method for this thesis. A general structured summary of the nursing areas that may be relevant to nurses' experiences of caring for children who come to the emergency department. Findings: The nurses experienced that how they worked and handled situations with children was important for what the meetings resulted in. Caring for children in emergency departments is experienced by nurses as feelings of inadequacy and insecurity in stressful situations. Lack of time and understaffing are factors that can lead to reduced trust and a reduced opportunity to create security in meetings with children. Conclusion: Meeting and caring for children in the emergency department means for the nurse to work with a nurturing approach. Family-centred care is fundamental as the inclusion of parents contributes to increased security for the child.