Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen. / Background: The emergency department can be perceived as a chaotic and hectic place due to the high patient flow and the high work pace. Patients come to the emergency department for various reasons and are often in a vulnerable and exposed situation. The nursing staff has an important role in the nursing duties while also dealing with the patients. Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of the nursing staff's treatment in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design and a thematic data analysis method. The result is based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Result: The results showed the patients had different experiences of the nursing staff’s treatment in the emergency department. The most significant result was the patients found the communication and information from the nursing staff to be important. Patients felt abandoned when information was lacking and when nursing staff did not listen to them. Respectful care was also shown to be a central part of the treatment. Conclusion: The patients testified that the nursing staff had an important role in both their positive and negative experiences at the emergency department. An essential factor which characterized the positive experiences was when the nursing staff informed the patients and were present. The negative experiences were linked to disrespectful treatment and insufficient information between the patient and the nursing staff. Further knowledge in the field is crucial for the nursing staff's treatment and with the results of this study, nursing work can be promoted and contribute to a better experience for the patient in the emergency department.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är mångsidig och relevanta bedömningsverktyg saknas i sjukvården. Vård på akutmottagning ses av en del patienter med psykisk ohälsa som ett sista alternativ. Patienter erfar att sjukvårdspersonal på akutmottagning är dömande. Patienter erfar brister i vård och kommunikation på grund av vårdmiljön och tidsbrist hos sjukvårdpersonal. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio artiklar analyserades, varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskors yrkeserfarenhet påverkade tryggheten i att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Sjuksköterskor erfor svårigheter i att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kompetens. Utbildning inom psykisk ohälsa önskades således av sjuksköterskor på akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor brister i kompetens och utbildning inom området psykisk ohälsa, vilket begränsade sjuksköterskor att ge en adekvat vård till patienter med psykisk ohälsa. Mer utbildning inom ämnet behövs, vilket kan öka sjuksköterskors trygghet i vård av patienter med psykisk ohälsa.

Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning. / The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.

Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Världen över är hot och våld vanligt förekommande gentemot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Hot och våld kan innebära allt från verbala trakasserier till fysiska övergrepp. Dess omfattning innebär en hälsorisk och säkerhetsrisk för sjuksköterskor och patienter och kan antas ge konsekvenser på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: De vetenskapliga studierna belyste sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar från flertalet olika länder världen över. Resultatet bildade två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var Hot och våld som en del av arbetet och bestod av två underkategorier Det nya normala och En ond cirkel. Dessa beskriver sjuksköterskornas upplevelser kring närvaron och normaliseringen av hot och våld på akutmottagningar. Den andra huvudkategorin var Påverkad av hot och våld som bestod av tre underkategorier En upplevelse av svek, En tappad gnista och En känsla av otrygghet. Dessa beskriver sjuksköterskors upplevelser och känslor av arbetsplatsvåld. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar upplevs ske ofta och påverkar sjuksköterskors hälsa fysiskt och psykiskt samt påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Framgent behöver hot och våld uppmärksammas mer och sjuksköterskor utbildas och förebyggande strategier införas. / Background: Workplace violence is common worldwide towards emergency department nurses. Workplace violence can mean anything from verbal harassment to physical abuse. The prevalence magnitude implies a health and safety risk for nurses and patients and can be assumed to affect nursing. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses' experiences of workplace violence in the emergency departments. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using a qualitative method. The articles were obtained from the nursing focused databases Cinahl and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed. Results: The scientific studies highlighted nurses' experiences of threats and violence in emergency departments from several different countries around the world. The results formed two main categories. The first main category was Threats and violence as part of the work and consisted of two subcategories The New Normal and A Vicious Circle. These describe the nurses' experiences of the presence and normalization of threats and violence in emergency departments. The second main category was Affected by threats and violence which consisted of three subcategories A feeling of betrayal, A lost spark and A feeling of insecurity. These describe nurses' experiences and feelings of workplace violence. Conclusion: Threats and violence against nurses in the emergency departments is often experienced and affect nurses' well-being physically and mentally and negatively affects the nursing work. Onwards, threats and violence need more attention and nurses need to be trained and preventive strategies implemented.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog emot 1,7 miljoner patienter under år 2021. Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras. Triage är det första steget i omhändertagande av patienter och utgår från kontaktorsak, bedömning av symtom samt vitalparametrar. Metoden säkerställer att patienter ska få rätt hjälp i rätt tid. På akutmottagningar tar sjuksköterskor emot patienter och utför triagebedömning. Sjuksköterskors triagebeslutsförmåga utvecklas genom klinisk erfarenhet. Patricia Benners teori ”från novis till expert” användes som teoretisk referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats, 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Sjuksköterskor uppskattade att använda triagesystem och subjektiva observationer påverkade deras triagebedömning. Sjuksköterskornas färdigheter och kompetens var av betydelse i deras triagearbete. Det framkom att patientkontakten, akutmottagningens arbetsmiljö och samarbetet mellan andra professioner hade inverkan på deras triage. Slutsats: Triage på akutmottagningar är komplext trots att det utförs med hjälp av arbetsverktyget triagesystem. Sjuksköterskors arbetsbelastning utgjorde hinder för sjuksköterskors triage. Klinisk erfarenhet, kompetens, utbildning och praktisk övning ansågs värdefullt för att utföra korrekta triagebeslut. Sjuksköterskors färdigheter och förmågor att triagera utvecklas genom de olika stegen från novis till expert. / Background: Sweden's emergency departments received 1,7 million patients in the year 2021. All patients who enter emergency departments are triaged. Triage is the first step in the care of patients and is based on the cause of contact, assessment of symptoms and vital signs. The method ensures that patients get the right help at the right time. In emergency departments, nurses receive patients and perform triage assessment. Nurses' triage skills develop through clinical experience. Patricia Benner's theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference in the literature review. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach, 12 articles were included and was analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Nurses appreciated using triage systems and subjective observations influenced their triage assessment. Nurses' skills and competence were important in their triage work. It emerged that patient contact, the working environment of the emergency department and the collaboration between other professions had an impact on their triage. Conclusion: Triage in the emergency department is complex, even though it is performed with the help of the triage system work tool. Nurses' workload was a barrier to their triage. Clinical experience, competence, education and practical training were considered valuable in making correct triage decisions. Nurses' skills and abilities to triage develop through the different stages from novice to expert.

Palliativa patienter har ett komplext vårdbehov och för närstående kan det vara en givande men påfrestande tid. Det är därför viktigt att den palliativa vården bedrivs på ett värdigt och respektfullt sätt. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten både för patienterna och dess närstående vid fortskridande, obotlig sjukdom eller skada genom att förebygga och lindra lidande. Det är därför viktigt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Palliativ vård ska kunna bedrivas i hemmet, på vårdavdelningar, inom primärvården och på akutmottagningar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården på akutmottagningar. Den metod som användes var en litteraturöversikt med en integrerad analys. De artiklar som inkluderades i denna studie framkom via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vid artikelsökningen i databaserna valdes lämpliga sökord utifrån MESH-termer som kunde kopplas till studiens syfte. Databassökningarna och kvalitetsgranskningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var kunskap och erfarenhet, kommunikation och organisatoriska förutsättningar. Det framkom att resursbrister, vårdmiljön och den kurativa inriktning som vårdpersonalen arbetar utifrån på en akutmottagning är inte optimal för de palliativa patienterna och dess närstående. Informationsdelgivning, samverkan, bemötande, kunskap hos vårdpersonal och närståendes tidigare erfarenheter kunde även påverka upplevelsen. Slutsatsen är att vårdpersonal på akutmottagningar bör bemöta såväl patienter som närstående på ett värdigt och respektfullt sätt så de trots omständigheterna kan få en positiv upplevelse av den palliativa omvårdnaden. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt oavsett situation och arbetsplats. Det framkom dock i denna studie att det behövs mer forskning inom området. Det är även viktigt att forska mer på hur vårdpersonal, närstående och patienter upplever den palliativa vården på akutmottagningarna för att få en ökad förståelse och upptäcka förbättringsområden. / Patients in palliative care have a complex need of care which means for relatives it can serve as both a stressful but also a rewarding period. All palliative care needs to be conducted in a manner of dignity and respect. The purpose of palliative care is to improve the quality of life both for the patient but also for relatives in case of progressive, incurable illness or injury by preventing and alleviating suffering. It is therefore important to work based on a person- centered approach. Palliative care must be able to be carried out at home, in care wards, in primary care and in emergency departments. The aim of the study was to shed light on relatives' experiences of palliative care in emergency departments. The method used was a literature review with an integrated analysis. The articles included in this study were obtained via database searches in CINAHL, PubMed and PsycInfo. When searching for articles in the databases, suitable keywords were chosen based on MESH terms that could be linked to the purpose of the study. The database searches and quality reviews resulted in 15 scientific articles with a qualitative approach that were included in the results of the literature review. The results were divided into three main categories and eight subcategories. It emerged that resource shortages, care environment and the curative focus that the care staff work on emergency departments are not optimal for the palliative patients and their relatives. Sharing of information, collaboration, treatment, knowledge of healthcare staff and previous experiences of relatives could also influence the experience. The conclusion is that nursing staff in emergency departments should treat both patients and relatives in a dignified and respectful manner so that despite the circumstances they can have a positive experience of palliative care. It is important that the care staff work based on a person-centered approach regardless of the situation and workplace. It emerged in this study that more research is needed on how healthcare staff, relatives and patients experience palliative care in emergency departments in order to gain an increased understanding and discover areas for improvement.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig oftast först till akutmottagningen där sjuksköterskor har ett ansvar att fånga upp och ge dem vård. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöttning och önskar bli bemötta med förståelse och empati från sjukvården. Studier visar att sjuksköterskor känner oro och osäkerhet inför uppgiften att möta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en allmän design där arbetsprocessen utgår från niostegsmodellen. Resultatet består av nio kvalitativa originalartiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklarna och dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; 1) en utmanande arbetssituation med underkategorierna tidsbrist upplevs hindra god kommunikation och kunskapens betydelse i mötet samt 2) ett mångfacetterat möte med underkategorierna emotionell påverkan och osäkerhet i yrkesrollen. Slutsats: Utbildning och organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att möta våldsutsatta kvinnor och ge dem god omvårdnad. / Background: Women who are victims of violence usually first go to the emergency department, where nurses have a responsibility to intercept and provide them care. Moreover, women exposed to violence need support and wish to be met with understanding and empathy from healthcare. Studies show that nurses are concerned and uncertain about meeting these women. Aim: This study aims to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence who come to the emergency department. Method: The literature study has a general design where the work process is based on a nine-step model. The resultconsists of nine original qualitative articles found in databases CINAHL and PubMed. These articles were then analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; 1) A challenging work situation with the subcategories time constraints is perceived to hinder good communication and the importance of knowledge in the meeting, and 2) a multifaceted meeting with subcategories emotional impact and uncertainty in the professional role. Conclusion: Education and organizational changes are vital to providing nurses with adequate skills and resources to meet women exposed to violence and ensure them good care.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.  Resultat  Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.  Slutsats  Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet. / ABSTRACT  Background  The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.  Aim  The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.  Method  A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.  Results  The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach. Conclusions The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED.

Bakgrund: Nedskärningar inom sjukvården har lett till att antalet akutmottagningar i Sverige minskat drastiskt. Vistelse- och väntetider ökar årligen. Fler patienter som väntar längre på akutsjukvård orsakar overcrowding på akutmottagningen. De resurser som finns tillgängliga räcker då inte till för antalet patienter i behov av akutsjukvård och arbetsbelastningen blir överväldigande. Att patienter drabbas av vårdskada när de söker vård har statistik och forskning visat. Däremot saknas forskning kring hur overcrowding påverkar omvårdnaden på akutmottagningen och hur overcrowding i förlängningen orsakar vårdskador relaterat till utebliven omvårdnad. Syfte: Att belysa vilken betydelse overcrowding har för omvårdnad på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt med integrerad analys. Databassökning i Cinahl, Medline och Swepub på sökorden “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” och “emergency department” gav 15 kvalitativa artiklar. Efter att dessa kvalitetsgranskats inkluderades samtliga 15. Resultat: Två huvudkategorier identifierades. Den första huvudkategorin patientsäkerhet innefattar sju underkategorier; materiel räcker inte till, lokaler räcker inte till, svårigheter att följa rutiner och behandlingsmål, påverkan på prioritering av patienter och deras behov, påverkan på informationsöverföring och dokumentering, förlorad kontroll samt ökad vårdskada. Den andra huvudkategorin vårdkvalitet innefattar tre underkategorier; utebliven omvårdnad, svårigheter att upprätthålla värdighet samt påverkan på sjuksköterskan. Slutsats: Resultatet visar att overcrowding på akutmottagning har en negativ inverkan på omvårdnaden. Vid overcrowding påverkas flera faktorer på akutmottagningen och dessa utövar samtliga en effekt på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad till patienten. Detta fenomen inte är något unikt för den enskilda akutmottagningen, utan att brister i omvårdnaden på grund av overcrowding är ett problem världen över. / Background: Cuts in healthcare have led to a drastic reduction in the number of emergency departments in Sweden. Residence and waiting times increase annually. The increased number of patients who wait an extended amount of time for emergency care causes overcrowding in the emergency department. The resources available are then insufficient for the number of patients in need of emergency care and the workload becomes overwhelming. Statistics and research have shown that seeking care can cause the patient to suffer from patient harm. But there is a lack of research on how overcrowding affects nursing in the emergency department and how overcrowding in the long run causes patient harm related to missed nursing care. Aim: To shed light on overcrowding and its meaning for nursing in the emergency department. Methods: Literature overview with integrated analysis. Searches in the databases Cinahl, Medline and Swepub for the keywords “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” and “emergency department” yielded 15 qualitative articles. After these had been run through quality audits, all 15 were included. Results: Two main categories were identified. The first main category patient safety includes seven subcategories; equipment is not enough, premises are not enough, difficulties in following routines and treatment goals, impact on prioritization of patients and their needs, impact on information transfer and documentation, lost control and increased patient harm. The second main category quality of care includes three subcategories; lack of care, difficulties in maintaining dignity and the impact on the nurse. Conclusion: The results show that overcrowding in the emergency department has a negative impact on nursing. In case of overcrowding, several factors are affected in the emergency department and these all have an effect on the nurse's ability to provide good care to the patient. This phenomenon is not unique to the individual emergency department, shortcomings in nursing due to overcrowding are a worldwide problem.