ABSTRAKT Gustafsson O & Karlsson P. Äldres upplevelser av att vistas på akutmottagning. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024  Bakgrund: En växande befolkning av äldre personer kommer att öka kravet påakutmottagningar Detta eftersom patientgruppen är överrepresenterad blandbesökarna samt ofta multisjuka med komplexa åkommor. Därav är det viktigt attförstå äldres upplevelser av att besöka en akutmottagning. Syfte: Syftet var att utforska äldre patienters upplevelse av att vårdas på enakutmottagning. Metod: Litteraturstudien utfördes genom att sammanställa tio stycken vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes strukturerat enligt ett sökschema idatabaserna Cinahl och PubMed. Artiklar som bedömdes svara på litteraturstudienssyfte kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Sju kategorier framkom efter analysen: behov av tydlig information,bemötande från vårdpersonal, förminskning av egna behov, känsla av oro ochosäkerhet, organisation & miljö, tilltro till personal samt upplevelsen av att vänta. Slutsats: Äldre patienter upplever en stark tilltro till sjukvårdspersonalen ochförminskar sina egna behov i förtur till andra under vistelsen på akutmottagningar. Endel patienter känner oro för att bli sjuka, för en förändrad livssituation och ävendöden. Patienterna känner ofta en tacksamhet för den vård de får och vill få begripliginformation och uppmärksamhet under väntetiden. Detta bidrar till att minskapatienternas oro och ger ökat positivt intryck av den totala upplevelsen av vistelsen. / ABSTRACT Gustafsson O & Karlsson P. Elders experiences of visiting the emergencydepartment. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, MalmöUniversity: Faculty of Health and society, Department of Care Science, 2024. Background: A growing population of elderly individuals will increase the demandfor emergency departments. This patient group is overrepresented among visitors andoften presents with multiple illnesses and complex conditions. Therefore, it isimportant to understand the experiences of older adults when visiting an emergencydepartment. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of older patients receivingcare in an emergency department. Method:The literature review was conducted by compiling ten scientific articles witha qualitative approach. Articles were systematically searched using a search protocolin the databases Cinahl and PubMed. Articles that were deemed to address thepurpose of the literature review were quality-assessed according to the SwedishAgency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU)guidelines for qualitative studies. Results: Seven categories emerged from the analysis: need for information,interaction with healthcare staff, minimizing needs, feelings of worry and uncertainty,trust in staff, organization and environment, and the experience of waiting. Conclusion: Older patients experienced a strong trust in staff and minimized theirneeds in favor of others during their stay in the emergency departments. Somepatients worry about getting sick, a changed life situation and even death. Patientsfeel grateful for the care and want to receive understandable information and attentionduring the waiting time. This helps to reduce patients' anxiety and gives them anincreased positive impression of the overall experience of the visit.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog år 2022 emot 1 798 000 besök. För att prioritera patienters vårdbehov och därmed strukturera arbetet på akutmottagningen används triage. Triage utförs oftast av sjuksköterskor och är den initiala bedömningen av patienters medicinska allvarlighetsgrad. Syftet med triage är att de patienter med störst vårdbehov ska få företräde till vården. Triage är således av stor vikt för såväl patientsäkerheten som ett effektivt resursutnyttjande. Sjuksköterskors triagebedömningar beror på klinisk erfarenhet, intuition och andra kognitiva faktorer. Som teoretisk referensram användes Patricia Benners omvårdnadsteori ”från novis till expert”. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av 12 empiriska, vetenskapliga studier med kvalitativ ansats som analyserades enligt en trestegsmetod av Popenoe m.fl. Resultat: Tre teman samt sex subteman identifierades utifrån analys av datamaterialet; (1) Erfarenheter av triageprocessen, (2) Sjuksköterskors kompetens inom triage och (3) Arbetsmiljöns betydelse för triagearbetet. Konklusion: Sjuksköterskors triagearbete är beroende av många olika faktorer. Erfarenhet, färdigheter och utbildning underlättar arbetet med triage liksom att triagesystem, trots vissa brister, upplevs vara ett bra stöd för sjuksköterskor. Samverkan och miljön på akutmottagningen är i många avseenden utmanande då både bemanning och patientflöde har stor inverkan på triagearbetet. / Background: In 2022, emergency departments in Sweden received 1 798 000 patient visits. Triage is used to prioritize between patients' needs of care and to structure the work at the emergency department. Triage is usually performed by nurses and is the initial assessment of patients' medical acuity. The purpose of triage is that patients with the greatest acuity should be given priority for care. Thereby, triage is of great importance for both patient safety and an efficient use of resources. Nurses' triage assessments depend on clinical experience, intuition, and other cognitive factors. Patricia Benner's nursing theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference. Aim: To highlight nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative and inductive approach. The data material consisted of 12 empirical, scientific studies with a qualitative approach that were analyzed according to a three-step method by Popenoe et al. Results: Three themes and six sub themes were identified from the analysis of the data material; (1) Experiences of the triage process, (2) Nurses' competence in triage and (3) The impact of work environment in triage. Conclusion: Nurses' triage work is dependent on many different factors. Experience, skills, and education facilitate the work with triage. Triage systems, despite some shortcomings, are perceived to be a good support for the nurses. Collaboration and the environment at the emergency department are in many aspects challenging, as both staffing and patient flow have a major impact on the triage work.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i den svenska befolkningen, där 14% i åldrarna 16–84 år upplevde detta under 2020. Dock förekommer negativa attityder vid möte med sjukvården för denna patientgrupp. Akutmottagningen är en miljö där möten sker extra snabbt det är därför intressant att ta reda på hur sjuksköteterskor erfar dessa möten i just den miljön för att se om det går att hitta förbättringsområden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som har sökts fram via PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: I föreliggande litteraturstudie framkom att det fanns faktorer som påverkade hur mötet med dessa patienter erfors utifrån områdena kontext och kompetens. Inom kompetensområdet syntes förbättringsområden vad gäller kunskap, värderingar, normer och stigma, samt omvårdnad, medan kontextområdet beskrev utmaningar i miljö, arbetsbelastning och samarbete. Slutsats: I denna litteraturstudie har det blivit tydligt att möten mellan sjuksköterskor och patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning upplevs utmanande på grund av akutmottagningens fysiska miljö, sjuksköterskornas arbetsmiljö, ett behov av kunskap och stigmatisering av patientgruppen. I föreliggande resultat ses flera studier föreslå exempelvis ökad kunskap – gärna i form av patientfall och erfarenhetsutbyte. Studier och referenslitteratur föreslår även att använda reflektion för normgranskning vilket i sin tur kan ge attitydförbättring. Att arbeta aktivt med kunskapshöjande åtgärder och granskning av värderingar kan resultera i förbättrade vårdmöten mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor, och i sin tur leda till förbättrad omvårdnad. / Background: Mental illness is common in the Swedish population, where 14% of people aged 16–84 experienced this in 2020. However, negative attitudes sometimes occur in meetings with healthcare providers for this patient group. Meetings are fast in the emergency department, it is therefore interesting to examine how nurses experience these meetings, in that environment particularly, to see if there is room for improvement. Aim: To describe nurses' experiences of meetings with patients with mental illness in emergency departments. Method: A descriptive literature review based on eleven scientific articles with a qualitative and quantitative approach that have been searched via PubMed and PsychINFO. Main results: This literature study showed factors of context and competence affecting patient meetings. Within the competence area, improvements were apparent regarding knowledge, values, norms and stigma, as well as nursing, while the area of context described challenges in the environment, workload and collaboration. Conclusion: In this literature review, it is apparent that meetings between nurses and patients with mental illness in the emergency department are described as challenging due to the emergency department's physical environment, the nurses' work environment, a need for knowledge and the stigmatization of the patient group. Several studies in the result suggested, for example, increased knowledge – particularly in the form of patient cases and exchange of experience. Studies and reference literature also suggested using reflection for norm evaluation, which can provide improved attitudes. Working actively by raising knowledge and evaluation of values can result in improved meetings between patients with mental illness and nurses in, and by that, result in improved care.

Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen.Metoden var en enkätstudie med tvärsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys. Resultat visar att anhöriga på akutmottagningen var överlag tillfreds med den omsorg sjuksköterskan gav dem. Den undervisning de erhöll från sjuksköterskan var de dock inte lika tillfreds med. Långa väntetider och bristen på uppdatering av dessa, är den faktorn som har mest negativt inverkat på de anhörigas tillfredställelse. För att höja anhörigas tillfredställelse av vården på akutmottagningen är det nödvändigt att arbeta för att patient/anhörig undervisning ska förbättras och upprätta ett system som möjliggör kortare väntetider. / Research on the satisfaction of emergency care has been most focused on the basis of patients’ perspective. Patients seeking emergency care are usually not alone and are often escorted by an accompanying person who may be a family member, a friend, or a carer. The accompanying person’s experience of care is likely to affect the patient’s experience, and thus whether the care, and reception, seems satisfactory. The aim of the study is to explore factors which influence satisfaction with the care in the accompanying person in the emergency department. The method was a survey with crossectional design. The collected data was analyzed by statistical analysis. The result shows that the accompanying person was generally satisfied with the nurse’s care in the emergency department. However, they were not as satisfied with teaching provided by the nurse. Long waiting time, and lack of updating was the factor that had most negative impact on the accompanying persons’ satisfaction. In order to increase the accompanying persons’ satisfaction of care in the emergency department, it is necessary to work for improvement of the patient/ accompanying person teaching and develop and establish a system to enable shorter waiting times.

Bakgrund: Akutmottagningar är avsedda för personer med akut sjukdom ellerskada och en sjuksköterska som arbetar på akutmottagningen är grund- eller specialistutbildad. En akutsjuksköterska har en specialistutbildning inom akutsjukvård och förväntas självständigt kunna göra korrekta medicinskabedömningar. På akutmottagningar utförs triage som är en process där patientens medicinska angelägenhetsgrad bedöms utifrån anamnes, subjektiva symtom samt objektiva tecken och detta är centralt för att patienten ska få adekvat vård i rätt tid. Stress, osäkerhet och att vara under press är känslor som triagerande sjuksköterskor ofta upplever. Syfte: Syftet var att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av triage på enakutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där tolv deltagare intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: medvetenhet om sina styrkor och svagheter, arbetsklimatet hindrar och främjar samt komplexitet i patientmötet. Kategorierna resulterade i det övergripande temat: Triage - en mångfacetterad utmaning i ständigt lärande, som innebär att triage upplevs vara en utmaning som kräver expertis samt flexibilitet och genom rätt förutsättningar, medkänsla och ständigt lärande kan patientens behov mötas. Slutsats: Resultatet visar att erfarenhet och utbildning är viktigt inom triage, för säkrare och tryggare bedömningar. Även som akutsjuksköterska är det viktigt med kontinuerlig utbildning för fortsatt personlig utveckling. Arbetsmiljön och samspelet med kollegor upplevs också påverka kvaliteten på triage där vissa faktorer hindrar och andra främjar. För att öka arbetsglädjen behöver tryggheten i bedömningar stärkas och hindrande faktorer ses över för att skapa en ännu bättre miljö kring triage. / Background: Emergency departments are intended for individuals with acute illness or injury, and a nurse working in the emergency department has a bachelor’s or master’s degree. An emergency nurse has a master’s degree in emergency care and is expected to independently make accurate medical assessments. Triage, performed in emergency departments, is a process where the patient's medical urgency is assessed based on medical history taking, subjective symptoms, and objective signs, and this is essential for the patient to receive timely care. Stress, uncertainty, and feeling under pressure are emotions frequently experienced by triaging nurses. Objective: The aim was to describe emergency nurses' experiences of triage in an emergency department. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, where twelve participants were interviewed. The interviews were analyzed using Graneheim and Lundman’s content analysis. Results: Three categories emerged: awareness of strengths and weaknesses, the work environment hinders and promotes, and complexity in patient encounters. The categories resulted in the overarching theme: Triage - a multifaceted challenge in continuous learning, indicating that triage is perceived as a challenge requiring expertise and flexibility, and through the right conditions, compassion, and continuous learning, patient needs can be met. Conclusion: The results show that experience and education are important in triage for safer and more confident assessments. Even as an emergency nurse, continuous education is crucial for personal development. The work environment and interaction with colleagues are also perceived to affect the quality of triage, with certain factors hindering and others promoting. To enhance job satisfaction, the confidence in assessments needs to be reinforced, and hindering factors need to be addressed to create an even better triage environment.

Akutmottagningen är den verksamhet inom hälso- och sjukvården som har öppet dygnet runt, årets alla dagar och som behandlar patienter som söker vård då de upplever akut ohälsa vilket kan bero på symtom, skador eller andra besvär. Akutsjuksköterskan ska identifiera akuta hälsotillstånd, prioritera vårdinsatser och sträva efter att snabbt inleda behandling. Det är flera olika moment, vid olika tidpunkter under besöket på akutmottagningen, som påverkar patienters vistelsetid. Eftersom det saknas kunskap om patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen och hur den kan bli en vårdande tid var syftet med litteraturstudien att utforska tillgänglig litteratur gällande patienters upplevelser av vårdande tid under deras vistelse på akutmottagningen. En systematisk och integrativ litteraturstudie har genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats enligt Braun och Clarkes dataanalys. Ett huvudtema identifierades: Väntans tider följt av tre subteman: Tid att mötas, Tid till att förstå vad som händer, Tid av otillfredsställelse. Resultatet visar olika faktorer som tillsammans påverkar patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen. Dessa faktorer inkluderade att akutsjuksköterskan tog sig tid till att etablera en god vårdrelation och ge uppdateringar samt information om vad patienten väntade på. Miljön, dess atmosfär och långa väntetider är exempel på andra faktorer som förstärkte upplevelsen av en otillfredsställande vistelsetid. Tillfredsställelsen ökade när akutsjuksköterskan tog sig tid att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov. Genom att akutsjuksköterskan tillägnar tid till patienten, ges utrymme för vårdande tid vilket tillför en värdefull vistelsetid för patienter på akutmottagningen.

Bakgrund: Mötet mellan föräldrar och vårdpersonal spelar en stor roll vid omvårdnad av barn. För att säkerställa att detta sker på ett bra sätt tillämpas metoder som familjecentrerad omvårdnad. När sjuksköterskor tillfrågas om vikten av familjecentrerad omvårdnad och hur det appliceras framgår det att familjecentrerad omvårdnad inte tillämpas på ett bra sätt trots att det anses viktigt. Genom att bättre förstå hur föräldrar upplever mötet kan förbättringsområden identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonal vid pediatriska besök på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie enligt niostegsmodellen av Polit och Beck (2021) med sökningar i CINAHL och PubMed samt reflexiv tematisk analys enligt Braun och Clarke (2021). Resultat: Fyra teman och tolv subteman identifierades. Dessa teman var Kommunikation och bemötande, Känslor och upplevelser, Effektiv hälso- och sjukvård och resurser samt Miljö och närhet på mottagningen. Slutsats: Föräldrar beskrev överväldigande känslor i samband med besök på akutmottagningen. Vikten av stöd och bemötande ansågs vara viktiga för föräldrarna samt att de blir bemötta med respekt och empati från vårdpersonal. De önskar att möten ska ske på ett barnanpassat sätt. Föräldrarna upplever även att vårdpersonalen har tidsbrist vilket hindrar den familjecentrerade omvårdnaden. / Background: Parents’ encounter with healthcare workers plays a big part in the care of children. To promote good care and treatment methods like family-centred care are used. However, nurses asked about family-centred care explained it is not used well despite being considered important. By improving our understanding of parents’ perceptions, we can identify areas of improvement. Purpose: This study aimed to describe parents’ experiences of encounters with healthcare workers during paediatric visits to the emergency department. Method: Literature study following the nine-step model by Polit and Beck (2021), searching CINAHL and PubMed, and using reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2021). Results: Four themes and twelve subthemes were identified. The themes were Communication and treatment,Emotions and experiences, Effective healthcare and resources, and Environment and proximity. Conclusions: Parents described overwhelming feelings when visiting the emergency department. They emphasised the importance of support and treatment from healthcare workers and to be greeted with respect and empathy. They wish for encounters to be child-appropriate. Parents noted that healthcare workers seemed to experience a lack of time, preventing them from applying family-centred care.

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

Bakgrund: Sjuksköterskan på en akutmottagning arbetar under ständig tidspress med en bristande arbetsmiljö. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser avseende arbetsrelaterad stress, kan medvetenheten öka kring problematiken och eventuellt leda till potentiella framtida lösningar.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka samt belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Denna litteraturstudie bestod av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen genomfördes i Pubmed och Cinahl. Resultat: Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga studier och delades in i två kategorier och fem subkategorier. Organisatorisk arbetsmiljö, belyste arbetsbördor samt resursbrister som råder på akutmottagningar. Sjuksköterskorna upplevde en bristande arbetsmiljö i form av överbelastning som bidrog till stress i arbetet. I den andra kategorin, konsekvenser av stress, belystes konsekvenser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar som visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskornas psykiska hälsa, privatliv samt patientsäkerheten . Sjuksköterskorna upplevde att stress till följd av resursbrist medförde en ökad risk för vårdskador. Slutsats: Den upplevda arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor på Akutmottagningar har en negativ påverkan på sjuksköterskors hälsa, bidrar till en bristande omvårdnad, samt hotad patientsäkerhet. Förbättring av arbetsmiljön är av ytterst vikt för att uppnå en säkrare och effektivare vård samt för att främja sjuksköterskors hälsa.

Bakgrund: Arbetet för sjuksköterskor på akutmottagningen har beskrivits som emotionellt påfrestande och fyllt av stress. Detta leder till att sjuksköterskor behöver utveckla strategier för att hantera stressen. De som inte utvecklar effektiva åtgärder riskerar att drabbas av utbrändhet eller lämnar yrket. En av de faktorer som rapporterats orsaka stress är patienters dödsfall. Syfte: Den här litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av dödsfall på akutmottagningen.  Metod: För den här litteraturöversikten användes en induktiv ansats och inkluderade artiklar av kvalitativ metod. Totalt analyserades 12 artiklar med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i två teman och sju subteman. Det framgick att sjuksköterskor upplevde dödsfall som emotionellt påfrestande speciellt när yngre patienter oväntat gick bort och att de saknade stöd för att hantera den påfrestningen. De upplevde också otillräcklighet i mötet med döende patienter och deras anhöriga, samt att akutmottagningen inte var en bra plats att dö på. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde en brist på utbildning och kunskap kring att bemöta döende personer och deras anhöriga, och att miljön på akutmottagningen hindrade dem från att ge den omvårdnad som behövdes. På grund av den emotionella påverkan som dödsfall har på sjuksköterskor behöver de strukturerade sätt för att hantera den stress de upplever. / Background: The work of emergency department nurses has been described as emotionally demanding and stressful. As a result, nurses need to develop strategies to cope with stress. Those who do not develop effective measures are at risk of burnout or leaving the profession. One of the factors reported to cause stress is death of patients. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of death in the emergency department. Method: For this literature review, an inductive approach was used and included articles of qualitative method. A total of 12 articles were analysed using Friberg's analysis model. Results: The results were described in two themes and seven sub-themes. It appeared that nurses experienced death as emotionally stressful, especially when younger patients died unexpectedly and that they lacked support to deal with this stress. They also experienced inadequacy in the meeting with dying patients and their relatives and that the emergency department was not a good place to die in. Conclusion: Nurses experienced a lack of training and knowledge in dealing with dying people and their families, felt that the environment in the ED prevented them from providing the necessary care. Because of the emotional impact that death has on nurses, they need structured ways to deal with the stress they experience.