Personer med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är högkonsumenter av psykiatrisk akutvård. Diagnosen kännetecknas av ett ihållande mönster av instabilitet vad gäller självbild, känslor och relationer med andra, samt en hög grad av impulsivitet. Vidare förekommer ofta självskadebeteende och suicidala handlingar som ett sätt att reglera affekter. Symtombilden kan göra mötet mellan patient och vårdpersonal svårt. Syftet med denna studie var att utifrån lidandeperspektiv belysa hur personer med diagnosen Emotionellt instabilt personlighetssyndrom upplever och erfar personalens bemötande när de söker akut vård. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats.  Huvudresultatet visade att fenomenets centrala teman är att respekteras som människa med symtom, att inte bli tagen på allvar och att bli stigmatiserad. Varje tema kunde kopplas till ett lidandeperspektiv; sjukdomslidande lindras av att respekteras som människa med symtom, men att inte bli tagen på allvar orsakade vårdlidande och att bli stigmatiserad orsakade ett livslidande. Samtidigt gick lidandeformerna in i varandra, på så vis att vårdlidande lades till den levda erfarenhet som är livslidandet, och livslidandet hade betydelse för hur sjukdomslidandet hanterades och upplevdes. Slutsatsen är att personer med EIPS som söker akut psykiatrisk vård upplever vårdpersonalens bemötande som att de antingen respekteras som människa med symtom och får sitt sjukdomslidande lindrat, eller inte tas på allvar och stigmatiseras med vård- respektive livslidande, som ökar på symtombördan, som följd. / People with Borderline Personality Disorder [BPD] are among the consumers of psychiatric emergency care. BPD is characterized by a persistent pattern of impulsivity and instability with regard to self-image, emotions and relationships with others. Furthermore, self-harm and suicidal behaviour often occur as a way to regulate emotions. The symptoms can make interaction between patients and healthcare professionals difficult. The aim of this study was to gain insight into how, from a perspective of suffering, people with BPD who seek psychiatric emergency care experience and sense the approach. The method used was a qualitative interview study with a descriptive phenomenological approach. The main results consisted of three central themes: to be respected as a human being with symptoms, to not be taken seriously, and to be stigmatized. Each theme was linked to a perspective of suffering; being respected as a human being with symptoms alleviated suffering from symptoms, while not being taken seriously caused suffering related to care, and getting stigmatized added to the existential suffering. The different dimensions of suffering interacted; suffering related to care was added to the existential suffering, which in turn had implications for the ability to deal with suffering from symptoms. The conclusion is that individuals with BPD experience either a treatment with respect for being a human being with symptoms, and thus having those symptoms alleviated, or experience not being taken seriously and being stigmatized, with the consequences of suffering related to care and existential suffering, both which add on to the symptom burden.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omhändertagandet av akut sjuka barn på en akutmottagning. Bakgrund: Att ta emot akut sjuka barn är en faktor som orsakar stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning barn- och ungdom i Sverige. Enligt Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) ska alla barn tas om hand av sjuksköterskor som har erfarenhet av och utbildning i barnomhändertagande. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med omhändertagandet av akut sjuka barn kan ha betydelse i framtiden då rutiner/riktlinjer, utbildningar, arbetssätt, kompetensstegar utformas och även för att tillgodose sjuksköterskans välbefinnande. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara syftet. Metod: Tolv sjuksköterskor från en akutmottagning intervjuades under 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda akut sjuka barn på en akutmottagning beskrevs i fyra kategorier: vård av barn är annorlunda mot vård av vuxna, förberett teamarbete med god struktur underlättar, oförberedd och ovan personal försvårar och intresserad och kunnig för att arbeta med barn är fördelaktigt. Slutsats: För att arbeta med akut sjuka barn på en akutmottagning anser sjuksköterskorna att de behöver ta hand om barn regelbundet och få mer utbildning (praktisk och teoretisk) om barn. När sjuksköterskorna arbetar på ett strukturerat sätt underlättar det omhändertagandet av det akut sjuka barnet. Nyckelord: akut, akutmottagning, barn, erfarenheter, kvalitativ, omvårdnad, sjuksköterskor, utbildning

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

Bakgrund; Hot och våld förekommer dagligen inom verksamheter där vårdpersonal har nära kontakt med människor. Akutmottagningar tillhör en av de mest utsatta vårdmiljöer för hot och våld mot sjuksköterskor. Livsvärldsteori och viktimologi användes som teoretiska referensramar för att få en uppfattning om hur sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning upplever samt påverkas av hot och våld från patienter. Få studier granskar sjuksköterskors egna upplevelser av hot och våld. Syfte; Att belysa hur sjuksköterskor på akutmottagningar upplever hot och våld. Metod; En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av 12 yrkesverksamma sjuksköterskor, nio kvinnor och tre män med minst ett års erfarenhet av att arbeta på akutmottagning i Sveriges södra sjukvårdsregion (Skåne, Blekinge, södra Halland och Småland). Resultat; Resultatet presenteras i fem kategorier; definitionen av hot och våld, utsatthet, riskfaktorer, genus samt åtgärder vid hot och våld. Riskfaktorer som ansågs ligga till grund för sjuksköterskors utsatthet var b.la. bristande utbildning och bemanning, otillräckliga säkerhetsåtgärder, ensamarbete samt patientens psykiska eller fysiska tillstånd. Slutsats; Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever hot och våld som ett obehag eller rädsla, vilket ger en negativ påverkan i omvårdnadsarbetet och på det psykiska välmåendet. Känslan att ej kunna skydda sig vid hotfulla och våldsamma situationer ger en känsla av maktlöshet både på och utanför arbetsplatsen. För att förbättra arbetsmiljön behövs omfattande internutbildningar i hantering av hot och våld. / Background: Threats and violence are common daily occurrences in any setting where a health care professional comes into contact with people, be it patients or their associates. Emergency departments (EDs) belong to one of the most exposed health care environments in terms of threats and violence against nurses. Lifeworld theory and victimology were used as theoretical frames of reference in order to establish a perception of how nurses working in EDs are exposed to, and affected by threats and violence. Only a handful of published studies examine nurses’ own experiences of threats and violence. Purpose: Was to examine how nurses working within EDs are affected by threats and violence. Method: A qualitative study was conducted based on an analysis of 12 semi-structured interviews with nurses, nine women and three men working in EDs at the time of the interview. For inclusion in the study the nurse needed at least one year experience working in an ED situated in the southern healthcare region of Sweden (including the counties of Skåne, Blekinge, southern Halland and Småland). Results: The results of the study are presented in five main categories: Definition of threats and violence, Exposure, Risk factors, Genus, and Measures taken when faced with threats and violence. Risk factors that may be the origin of their exposure to these experiences are, among others, lack of education and staffing, insufficient safety precautions, working alone and the patient’s physical and/or mental condition. Conclusion: ED nurses experience threats and violence as uncomfortable and fear-eliciting. This has a negative impact on their mental well-being as well as their overall work performance. The sensation of not being able to protect oneself in threatening and violent situations gives a sense of hopelessness and lack of control, both inside and outside of the workplace. To improve the working environment, extensive internal educational efforts are needed to educate ED nurses to cope with threats and violence.

Bakgrund: Triage är numera en viktig del i den moderna sjukvården och innebär prioritering och sortering av patienter. Triagebedömningen utförs oftast av en triagesjuksköterska och då med hjälp av en triageskala som till stor del är avgörande för hur länge patienten bedöms kunna vänta på läkarbedömning. I Sverige är den mest frekvent använda triageskalan RETTS. Dock har studier visat på olikheter i triagenivåer och att triagebedömningen skulle påverkas av triagesjuksköterskans erfarenhet. Syfte: Syftet var att undersöka om det i triagebedömningar på akutmottagning fanns skillnader som berodde på triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet sett utifrån triagenivå och ESS-algoritm vid användandet av triageskalan RETTS. Metod: Studien hade en kvantitativ metod och en sekundäranalys av rådata från 2014 genomfördes. Rådatan bestod av enkäter utformade som patientfall vilka hade fyllts i av triagesjuksköterskor från två akutmottagningar i södra Sverige. Dataanalysen gjordes med deskriptiv analys samt med jämförande statistik, Chi2-test. Resultat: Resultaten redovisades utifrån triagenivå, ESS-algoritm samt kommentarer. Skillnaderna mellan de olika erfarenheterna presenterades i tre olika erfarenhetskategorier. I resultatet framkom att det fanns skillnader i triagenivå, ESS-algoritm samt antal kommentarer. Enbart i en analys förekom en signifikant skillnad mellan de olika erfarenhetsgrupperna.   Slutsats: Resultatet visade på skillnader i triagenivåer och ESS-algoritmer men däremot visade inte resultatet i tillräckligt hög utsträckning vad dessa berodde på. Då skillnader i triagebedömningen utgör en patientsäkerhetsrisk samt ökar kostnaden för vården behövs vidare forskning för att försöka ta reda på anledningen till skillnaderna. / Background: Triage has now become an important part of modern health care and involves prioritizing and sorting of patients. It is usually performed by a nurse and with the help of a triage scale. The triage scale is critical for how long the patient can wait to see the doctor. In Sweden the most common triage scale is RETTS. However, studies have shown differences in the triage level and that the triage assessment could be affected by the experience of the triage nurse. Aim: The aim of the study was to investigate if there were any differences in the triage assessment at emergency departments depending on the clinical experience of the triage nurse in reference to the triage level and ESS-algorithm when using the triage scale RETTS. Method: A quantitative study and a secondary analysis was carried out based on data from 2014. The collection of the data has been carried out in two different emergency departments in the South of Sweden through written patient scenarios. Data were analyzed with descriptive statistics and The Chi-square Test. Result: The results was shown in the categories triage level, ESS-algorithm and comments. The differences between experiences was displayed in three different categories. The result showed differences in triage levels, ESS-algorithms and in the number of comments. However, only in one analysis was there a significant difference between the different groups of experiences. Conclusion: The result has shown that there were differences in the triage levels and ESS-algorithms but the result has not sufficiently given an explanation as to why these differences occur. As the differences in the triage assessments constitutes a risk for the patients and increases costs for the health care further research need to be done to try to find out the reason for the differences.

Bakgrund: Antalet besökare på akutmottagningarna i Sverige ökar årligen enligt Socialstyrelsen. Detta leder ofta till överfulla akutmottagningar med långa väntetider, ökad belastning, försämrad arbetsmiljö och försämrad patientsäkerhet. Sjuksköterskan har en betydande roll gällande vårdandet av patienten och upprätthållandet av patientsäkerheten. Tidigare forskning visar oftast på hur sjuksköterskan påverkas av arbetsmiljön och inte vilken inverkan arbetsmiljön har på vårdandet. Det är därför av vikt att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inverkar på vårdandet. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljöns inverkan på det vårdandet som utförs på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med elva sjuksköterskor som arbetade på två olika akutmottagningar. Analysen gjordes med hjälp av en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån temat "Arbetsmiljöns betydelse för det uteblivna vårdandet" och därefter i de två kategorierna "Arbetsbelastningens inverkan på patienten" samt "Resursernas inverkan på patienten". I dessa två kategorier återfinns totalt åtta underkategorier som redovisar att när arbetsbelastningen är hög påverkas patienten negativt och risken för vårdskador ökar. Faktorer som lokaler och bemanning var även något som sjuksköterskorna upplevde påverkade patienten och därmed patientsäkerheten i form av bristande integritet och möjlighet att bedriva god vård. Slutsats: En hög arbetsbelastning leder att vårdandet av patienten försämras, vilket kan resultera i ökad risk för vårdskada och onödigt lidande för patienten. Vårdskador kan leda till längre vårdtider som bland annat påverkar samhället negativt i form av ökade vårdkostnader. / Background: The number of patients at emergency departments in Sweden are annually increasing. This often leads to overcrowded emergency departments with long waiting times, an increased working load, impaired working environment and patient safety. The nurse has an important role in the nursing care and maintaining the patient safety. Earlier research has usually shown how nurses are affected by the working environment and not the working environment’s impact on the caring. Therefore it is important to examine the nurses experience of the working environment’s impact on the nursing caring. Purpose: Illustrate the nurses’ experience of the working environment’s impact on the nursing caring at the emergency department. Method: A qualitative semi-structured interview study was performed with eleven nurses at two different emergency departments. The analysis was made using a latent content analysis. Results: The results are based on the theme "The working environment’s impact on the missing care", two categories "The workload impact on the patient" and "The resources’ impact on patient safety", and eight subcategories showing that a high workload affects the patient safety and increases the risk of health care injuries. According to the nurses, factors like facilities and staffing were also affecting the patients’ integrity and the nurses’ ability to perform good care. Conclusion: High workload leads to an impaired nursing care, which may result in increased risk of health care injuries and unnecessary suffering for the patient. Health care injuries can lead to longer hospital stays which for example affects the society negatively in increased costs.

Evidensbaserade riktlinjer är en del i vårdkontexten vilka tillsammans med strukturer inom utbildning, ekonomi och ledarskap finns för att stärka sjuksköterskans omvårdnadsutförande och patientens möjlighet att få god vård. Patientgruppen som vårdas på akutmottagningen till följd av drogpåverkan har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Kompetensen vad gäller vården till dessa individer är dock bristfällig och patientgruppen möts ofta av stigmatiserande attityder från vårdpersonal. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvaliteten till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av kliniska omvårdnadsriktlinjer specifika för patienter som söker vård till följd av drogpåverkan, samt bedöma dess evidensgrad. Studien utfördes enligt kvantitativ metod med explorativ ansats. En postenkät med 15 frågor utskickades till de (N = 72) svenska sjukhusbundna akutmottagningarna, och svarsfrekvensen uppgick till 62,5%. Studieresultatet redovisades med hjälp av deskriptiv statistik och förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE II. Resultatet visade att fem av de sjukhusbundna akutmottagningarna svarade att de hade riktlinjer för omvårdnaden av drogpåverkade patienter. AGREE II evidensgranskning av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng, där det lägsta poängresultatet återfanns i domänen Stringens i framställningen, det vill säga avseende riktlinjernas kunskapsbasering. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av evidensbedömningen tydliggjorde att ingen av riktlinjerna kunde rekommenderas som stöd för patientkategorins omvårdnad. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

No description available.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta. Professionell smärtbehandling: Användandet av smärtskattningsinstrument förkortade tiden till smärtbehandling samtidigt som fler blev smärtbehandlade. Upplevd kontra tolkad smärta: Sjuksköterskor underskattade ofta patienters akuta smärtintensitet. Kontinuerligt dokumenterade smärtanalyser: För att tillgodose att patienter får en så bra smärtbehandling som möjligt krävs att smärtanalyser utförs och dokumenteras vid inskrivning och kontinuerligt till utskrivning. Med regelbunden smärtskattning och dokumentation kan patienters smärtutveckling och eventuella behandlingsresultat följas. Slutsats: Förutsättningen för en adekvat smärtbehandling är att en smärtanalys utförts med ett smärtskattningsinstrument. Användandet av smärtskattningsinstrument leder till att patienter får adekvat smärtbehandling fortare. Smärtskattningsskalor är goda redskap för att bedöma smärta. En metod för att förbättra smärtbehandlingen kan vara att ha tydliga riktlinjer och rutiner som förespråkar användandet av smärtskattningsinstrument. / Background: Pain is one of the most common reasons for seeking emergency care. Adequate pain assessment is a prerequisite for good pain management. Aim: To illustrate the results of the nurse's use of pain assessment tools for the assessment of acute pain in adult patients in the emergency department. Method: Literature study with a systematic approach. Results: Choice of pain assessment tool: VAS and NRS are reliable tools for the measurement of acute pain. Professional pain management: The use of pain assessment tools shortened the time to pain relief, while more patients received analgesics. Experienced versus interpreted pain: Nurses often underestimated the patients' pain intensity. Continuously documented pain assessments: To assure that patients get the best pain management possible, documented pain assessments at enrollment and continuously to discharge are required. With regular pain assessment and documentation patients' pain development and possible treatment outcomes can be followed. Conclusion: The prerequisite for adequate pain management is a pain analysis performed with a pain assessment tool. The use of pain assessment tools leads to more patients getting adequate pain relief more rapidly. Pain rating scales are excellent tools to assess pain. A method to improve pain treatment may be to have policies and guidelines that advocate the use of pain rating scales.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen valdes ut genom ändamålsenligt urval och bestod av fyra sjuksköterskor inom psykiatri samt fyra inom akutmottagning, vid ett sjukhus i norra Sverige och ett i mellersta Sverige. I resultatet framkom att ett motiv för de manliga sjuksköterskornas arbetsval var att det inom akutmottagning samt sluten psykiatri fanns bra möjligheter att göra skillnad för patienten, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de verkligen kunde göra nytta för patienten och fick känna sig behövda. Sjuksköterskorna ansåg att de hade bra utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke och många karriärvägar. Arbetsmiljön upplevdes som tillfredsställande i förhållande till självständighet, variation och arbetstempo. Deltagarna ansåg att deras arbete var ett intressant område med roliga arbetsuppgifter. Slutsatsen var att det bland manliga sjuksköterskor inom psykiatri och akutmottagning fanns en attraktion till arbete som upplevs som intressant, självständigt, varierande, bra med utvecklingsmöjligheter och där sjuksköterskan får känna att han gör ett bra arbete. Sjuksköterskorna hade en negativ föreställning om att arbetet på somatisk vårdavdelning inte motsvarade dessa viktiga faktorer. / Gender roles in society influence the choices of men and women regarding working area in healthcare. According to statistics from the Health and Human Services Department of Sweden, (Socialstyrelsen) men tend to mainly specialize in emergency care and psychiatry, while some other specialization areas have a shortage of men. Patients who wish to be tended to by a male nurse can not get this fulfilled everywhere. The aim of this study was to describe why male nurses most commonly choose to work in psychiatric wards and emergency rooms. The method, which has been used, is a qualitative interview study using a descriptive design, which later was analyzed through qualitative content analysis. The informants were chosen using purpose selection and consisted of four nurses within the field of psychiatry, and an additional four that worked in emergency rooms, distributed on one hospital in northern Sweden, and one in the central part of the country. In the result the reasons for the choice regarding work place of the male nurses were that at the emergency rooms and psychiatric wards, the possibility of making a difference for the patient and also having time for him/her was great, which made the nurses feel that they could be of good use for the patient, and also felt needed. In the work place it was considered that the nurses had good potential for professional development. The working environment was perceived as satisfactory in relation to independence, variation and working place. The participants considered that their field of work offered an interesting work place and providing enjoyable work tasks. The conclusion drawn in this study, showed that among male nurses within the fields of psychiatry and emergency care, found an attraction to their work because the work is perceived as interesting, independent, varying, providing good opportunities for further professional development, and where the nurse gets to feel as if he is doing a good job. The nurses had a negatory conception regarding somatic care, since they thought that it did not meet these important key factors.