Bakgrund: Patientbesöken på svenska akutmottagningar har minskat men väntetider har ökat. Systemet triage används av sjuksköterskor för att prioritera patienter med utifrån deras anamnes och symtom. En god vårdmiljö, regelbunden kommunikation, information, ökad delaktighet och personcentrerad vård kan minska uppkomsten av vårdlidande för patienter som sökt vård på svenska akutmottagningar. Syftet: Syftet var att belysa hur det är att vara patient under väntetiden på svensk akutmottagning. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudkategorier mötet med sjuksköterskan, faktorer som påverkar upplevelsen, konsekvenser av bristande vård. Sex underkategorier positiva erfarenheter, negativaerfarenheter, vårdmiljöns inverkan, grundläggande behov, utsatthet och sårbarhet samt situationen accepteras. Diskussion: I diskussionen redogör författarna patientersupplevelser från akutmottagningen. Det diskuterades kring tre begrepp personcentrerad vård, vårdlidande och delaktighet. Konklusion: Det framkom att när grundläggande behov blev tillgodosedda, information gavs och när sjuksköterskan gav bekräftelse kunde delaktigheten öka och vårdlidande förhindras. / Background: Patient visits at Swedish emergency departments have decreased, but waitingtimes has increased. The triage system is used by nurses to prioritize patients based on their health background and symptoms. A good care environment, regular communication, information, increased participation and person-centered care can reduce the incidence of caregiving for patients who have sought care at Swedish emergency departments. Aim: The aim of this study was to illustrate what it is like to be a patient under waiting time at a Swedish emergency department. Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. Results: Three main categories of meeting with the nurse, factors affecting the experience, consequences of inadequate care. Six subcategories of positive experiences, negative experiences, the impact of the care environment, basic needs, exposure and vulnerability and situation is accepted. Discussion: In the discussion, the authors emphasize patients’ experiences from the emergency department. It was discussed around three concepts person-centered care, caregiving and participation. Conclusion: It emerged that when basic needs were met, information was provided and when the nurse gave confirmation, participation increased, and care sufferers could be prevented.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett växande problem både nationellt och internationellt. Mest utsatta är sjuksköterskor vilket tidigare beskrivits i aktuell forskning. Studier har även beskrivit de faktorer som ökar risken för att patienter skall uppträda våldsamt. Anhöriga återkommer i studier som kartlägger etiologin kring hot och våld på akutmottagning men har aldrig studerats i detalj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse hot och våld från anhöriga får för ett patientomhändertagande på en akutmottagning. Undersökningen försökte besvara tre specifika frågeställningar relaterat till syftet. Frågeställningarnas inriktning rörde anhörigas hot och våld som påverkan på ett patientomhändertagande, den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska samt vilka strategier sjuksköterskan använde sig av i hotfulla situationer med anhöriga. Metod. Studien genomfördes med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor på fem akutmottagningar i de två sydligaste landstingen i Sverige intervjuades med en semistrukturerad metod under en fyra veckors period under vårterminen 2020. Akutmottagningarna valdes ut för att representera både små och stora mottagningar samt både landsbygd och stadsmiljö. Data analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, både manifest och latent innehåll söktes. Resultat: Resultatet visar på att hotfulla anhöriga ger en direkt påverkan på patientomhändertagandet. Anhörigas hot och våld leder till en empatiförlust för patienten som vårdas och omvårdnadsprinciper åsidosätts. Resultatet pekar även på en stor tidsförlust i samband med att sjuksköterskorna tvingas hantera anhörigas hot och våld, tid som annars hade gått till att vårda patienten. Omprioriteringar och snabbspår av patienten som vårdas upprättas till följd av anhörigas hot och våld vilket leder till att medicinska prioriteringar får stå tillbaka. Sjuksköterskorna tvingas även utarbeta en mängd olika strategier för att hantera anhörigas hot och våld i ett led att försöka nå patienten. Ett latent tema hittades Slutsats: Hotfulla och våldsamma anhöriga leder till en avsevärd försämring av alla aspekter av omvårdnaden för patienten. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga problemets omfattning. / Background. Threats and violence in emergency rooms are a growing problem both nationally and internationally. The most vulnerable are nurses, as previously described in current research. Studies have also described the factors that increase the risk that patients will behave violently. Relatives return in studies that map the etiology of threats and violence in emergency care but have never been studied in detail. Purpose. The purpose of the study was to describe the significance of threats and violence from family members for the patient care at an emergency room. The study also attempted to answer three specific questions related to this purpose, which focused on the impact of the family's threats and violence on caregiving, the interpersonal relationship and what strategies the nurse utilize in these situations. Method. The study was conducted with a qualitative approach. Ten nurses in five different emergency departments in the two southernmost regions in Sweden were interviewed with a semi-structured method during a four week period during the spring term of 2020. The emergency clinics were selected to represent both small and large departments as well as both rural and urban environments. Data was analyzed through content analysis according to Graneheim and Lundman´s method, both manifest and latent content were searched. Results. The result indicates that threatening and violent relatives have a direct impact on patient care. Relatives' threats and violence lead to a loss of empathy for the patient being cared for and the principles of nursing being violated. The result also points to a large loss of time in connection with the nurses being forced to deal with the relatives' threats and violence, time that would otherwise have been spent on caring for the patient. Re-prioritization and fast track of the patient being cared for are established as a result of the threats and violence of the relatives, which leads to medical priorities being left behind. The nurses are also forced to work out a variety of strategies to deal with the threats and violence of relatives in an attempt to reach the patient. One latent theme emerged Conclusion. Threatening and violent relatives in the emergency department lead to a significant deterioration of all aspects of the patient's care. Further research is needed to identify the extent of the problem.

Bakgrund: Sköra äldre definieras som en äldre person med ökad sårbarhet och därmed förhöjd risk att utsättas för vårdskador i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att känna till begreppet skörhet och att kunna identifiera skörhet hos äldre personer för att ge den äldre patienten en patientsäker vård samt minska risk för vårdskada. Var tionde äldre patienten får vänta längre än sju timmar innan de kan skrivas in på en avdelning eller lämna en akutmottagning. Sjuksköterskor anser att det är svårt att göra rätt bedömning och anpassa vården efter en skör äldre, samt att prioritera rätt utefter vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera användbarheten av bedömningsinstrument för att sjuksköterskan ska kunna identifiera sköra äldre som söker vård på en akutmottagning samt sjuksköterskors upplevelse till att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Tio bedömningsinstrumenten beskrivs i studiens resultat. Resultaten presenteras i två huvudkategorier; vilka bedömningsinstrument beskrivs och vad är sjuksköterskornas upplevelse till att använda bedömningsinstrumenten. Bedömningsinstrumenten Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] verkar vara snabba och effektiva för att bedöma skörhet hos de äldre på en akutmottagning. Sjuksköterskorna har en positiv inställning till att använda ett bedömningsinstrument, men upplever att det är tidsbrist och därmed upplever sjuksköterskor svårigheter att använda ett bedömningsinstrument. Slutsats: Ett alternativ för att avlasta sjuksköterskor på en akutmottagning och främja en patientsäkervård kan vara att ha en specialistsjuksköterska inom geriatrik som fokuserar på själva bedömningen av sköra äldre. Sköra äldre patienter bör markeras som sköra i journalsystemet för att lättare och snabbare få en mer anpassad och säkrare vård. Till följd av en snabb bedömning av skörhet kan sjuksköterskorna på en akutmottagning vidta omvårdnadsåtgärder direkt för att förebygga och förhindra att en vårdskada ska uppstå. / Background: Frail elderly are defined as older people with increased vulnerability with a higher possibility of getting injured while receiving healthcare. It is important to know the concept of frailty and to be able to identify frailty in older persons, in order to provide patients with safe care and reduce the risk of injury. One out of ten patients have to wait for 7 hours and 18 minutes before they get offered care or can leave the emergency department. Healthcare personnel admits it is hard to make an assessment, adjust healthcare and prioritize the care towards frail older people. Aim: The aim of this literature review is to study the usefulness of assessment tools for the nurse to be able to identify frailty older who seek care at an emergency department and the nurse's experience of using assessment tools. Method: The study is a literature review and the results are based upon 15 compiled scientific articles. The PubMed and Cinahl databases were used to search for articles. Results: Ten different assessment instruments are described in this study. Two main questions were asked. These were: Which assessment tool are there to help the nurses to identify frail older in an emergency department? What is the nurses experience of using these assessment tools? Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] seems to be quick and effective in assessing the frailty of the older at an emergency department. The nurses have a positive attitude towards using an assessment instrument, But they feel a shortage of time and therefore nurses experience difficulties in using an assessment instrument. Conclusion: An alternative to relieving nurses at an emergency department and promoting patient care may be to have a specialist nurse in geriatrics that focuses on the assessment of frail older people. Frail older patients should be marked as frail in the medical record system to more easily and more quickly receive a more customized and safer care. As a result of a rapid assessment of fraility, the nurses at an emergency department can take nursing measures directly to prevent and prevent a medical injury from occurring.

Sammanfattning Bakgrund: Hot och våld mot vårdpersonal är ett aktuellt ämne och ett globalt växande problem i dagens samhälle. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar anses vara en av professionerna som är i störst risk för att utsättas för hot och våld.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga tio artiklar är av kvalitativ karaktär. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet, är publicerade mellan åren 2009–2018. För artikelsökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet gav sammanlagt tre huvudteman och fem subteman. Huvudtemat ”Upplevelser av olika riskfaktorer” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskan som en sårbar profession”, ”Patienters beteende” och ”Arbetsgivarens begränsade möjligheter”. Huvudtemat ”Upplevelser av negativa effekter på arbetsplatsen” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskans arbetsmiljö” och ”Sjuksköterskans yrkesutövande”. Resultatets sista huvudtema blev ”Upplevelser av påverkan på den egna hälsan”. Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i en slutsats att sjuksköterskor som drabbats av hot och våld i sitt arbete på akutmottagningarna påverkas privat, men även i sitt arbetsliv. Att hot och våld har en påverkan på sjuksköterskors psykiska- och fysiska mående, samt att det även kan framkalla många olika känslor. / Summary Background: Threats and violence against healthcare professionals is a global issue and a growing problem in today’s society. Nurses who work in the emergency department are considered to be one of the professionals that is at most risk of being exposed to threats and violence. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experience of threats and violence at the emergency department. Method: The literature review  was compiled of ten scientific articles that were conducted using a qualitative method. The scientific articles that were included in the result were published between the years of 2009 – 2018. For the article search, the databases CINAHL and PubMed were used. Results: The data analysis resulted in three main categories and five sub-themes. The main theme “Experiences of different risk factors” resulted in subthemes; “The nurse as a vulnerable profession”, “Patient behavior” and “Employer’s limited opportunities”. The main theme “Experiences of negative effects in the workplace” resulted in subthemes; “Nurse’s working environment” and “The nurse’s professional practice”. The final main theme of the result was “Experiences of impact on one’s own health”. Conclusion: The conclusion is that nurses affected by threats and violence in their work at emergency department affected the nurses privately, but also in their working lives. That threats and violence have an impact on the nurses mentally and physically, and that it also evokes many different emotions.

Bakgrund: Besöken på akutmottagningar för barn i Sverige ökar hela tiden. För att möta detta har allt fler sjukhus börjat använda sig av sjuksköterskebesök. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt bedöma och behandla sjuka barn på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av sjuksköterskebesök. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskans erfarenhet av sjuksköterskebesök visade sig vara positiva. Hen ansåg att sjuksköterskebesök innebar att arbetet blev mer stimulerande och utvecklande. Barnsjuksköterskan hade en betydande uppgift i att barnen kom till rätt vårdnivå både för barnets bästa och för att verksamheten skulle fungera på ett bra sätt. Det fanns potential och vilja att utveckla sjuksköterskebesök på akutmottagning för barn. Slutsats: Sjuksköterskebesök är positivt för barnsjuksköterskan, för att det bidrar till att barnsjuksköterskan utvecklas i sin profession vilket i sin tur skapar arbetsglädje. På grund av sjuksköterskebesök kan barnen som inte är i behov av en läkarbedömning få hjälp snabbare vilket leder till kortare väntetider på akutmottagningarna. / Background: Visits in the Swedish emergency units for children are increasing. In order to meet this, more and more hospitals are using nurse-led consultations. Aim: The purpose of this study was to describe the pediatric nurse´s experience of independently assess and treat children in the emergency department for children. Method: A qualitative interview study with inductive approach. The sample consisted of eleven pediatric nurses with experience of nursing visits. The material was analyzed with manifest content analysis. Results: The pediatric nurse´s experience of nurse-led consultation turned out to be positive. He/she considered that nurse-led consultations meant that the work became more stimulating, interesting and developing. The pediatric nurse had a significant task in that the children reached the right level of care both for the child's best interests and the activities. There was potential and willingness to develop nurse-led consultations to the emergency department for children. Conclusion: Nursing visits are positive for the pediatric nurse, because they contribute to the pediatric nurse developing in her profession, which in turn creates job satisfaction. Due to nurse visits, children who do not need a medical assessment can get help more quickly, which leads to shorter waiting times in the emergency department. In addition, the business benefits as nurse visits are more cost-effective.

Bakgrund: Akut smärta är en av det vanligaste orsakerna till besök på akutmottagningar nationellt och internationellt. Det är viktigt att patienter erhåller en adekvat smärtlindring då de annars kan riskera akuta och kroniska besvär, behöva utstå onödigt lidande både på kort och lång sikt samt även utveckla en misstro till vården. Syfte: Att utifrån litteraturen undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården.Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 14 studier inkluderades i arbetet samtliga hämtades från Pubmed eller CINAHL. Resultatet skapades genom en tematisk analys av de inkluderade studiernas resultat. Resultat: Tre teman identifierades efter analys av inkluderade studier. Dessa var faktorer som påverkar tillfredställelsen, faktorer som effektiviserar behandling och påverkar tillfredställelsen samt upplevelser av behandling som påverkar tillfredställelsen. Vårdpersonalens bemötande, att patienter får smärtlindring i tid samt att patienter faktiskt erbjuds smärtlindring var faktorer som påverkar tillfredsställelsen av smärtlindringen. Smärtprotokoll samt rädslor/oro som patienter hade kunde också vara faktorer som påverkade tillfredsställelsen av handläggningen av deras akuta smärta inom akutsjukvården. Slutsats: För att patienter ska känna tillfredställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården bör patienter erhålla smärtlindring, erhålla den i tid samt att en vårdrelation baserad på tillit etableras mellan vårdgivare och patient. / Background: One of the most common reasons for patients visiting emergency care units are due to acute pain of some sort both nationally and internationally. It’s therefore of great importance that these patients are offered an adequate treatment for their pain, if not this could lead to acute and chronic discomfort, unnecessary suffering both in a short and a long time perspective and ultimately even to distrust in the emergency healthcare system. Aim: To investigate the literature on patients’ satisfaction with pain management provided by emergency care.Method: A literature review with an inductive approach. A total of 14 articles from the PubMed and CINAHL databases are included and are presented through a thematic analysis. Results: Three themes were identified after the analysis of the included articles. These consist of factors that affect satisfaction, factors that increase the effectiveness of management and affect satisfaction and experiences towards treatment that affect satisfaction. The compassion from caregivers, the fact that patients received analgesics and in good time are all factors that contributed to increased satisfaction among patients. Different pain protocols and fears/worries that patients may have were also factors that contributed to how satisfied the patients felt about the management of their acute pain in the emergency care setting. Conclusion: Key factors when it comes to satisfactory treatment of patients in acute pain are: receiving analgesia, receiving analgesia on time and the establishment of a relationship based on trust between patient and caregiver.

Bakgrund: Det arbetsrelaterade våldet på akutmottagningar har ökat och sjuksköterskor riskerar i större utsträckning jämfört med andra professioner inom vården att utsättas för detta. Samtidigt förväntas sjuksköterskan arbeta utifrån vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och tyst kunskap samt ha ett personcentrerat förhållningssätt i interaktionen med patienter.Syfte: Litteraturstudien syftade till att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskningen följde SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Innehållsanalys tillämpades som analysmetod.Resultat: Tolv vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet bestod av tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var följande; Konsekvenser av våldet, Adaption till våldet: En del av arbetet och Upplevelser av brist på stöd i våldssituationer.Konklusion: Sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på arbetet och upplever detta på flera olika vis. Konsekvenser av våldet påverkar sjuksköterskor psykiskt och fysisk. Dessutom upplevdes våldet som en del av arbetet och brist på stöd kunde bidra till att våldsituationerna uppkom. / Background: There has been a rise in the workplace violence in emergency departments. Nurses are more likely to be exposed to violence compared to other professions in the health sector. Simultaneously, the nurse is expected to work out of proven experiences, based in science, and have intangible knowledge moreover to do this with a person-centered perspective in the interaction with patients.Aim: The aim of the literature review was to compile the nurses’ experiences of workplace violence at emergency departments.Method: Literature review with a qualitative approach. The article search was performed in the two databases CINAHL and PubMed and the articles quality was reviewed using SBU:s template for qualitative studies. Content analysis was chosen as method for the review.Results: Twelve articles formed the basis for the result. Three main themes and six sub themes were found as part of the result. The main themes were the following: Consequences of the violence, Adapting to the violence: part of the job and Experiencing lack of support in situations of violence.Conclusion: Nurses experiencing workplace violence and do this this in many ways. Consequences of the violence is both physical and psychological. The violence was experienced as part of the job and a lack of knowledge and deficiencies in the organization was apparent, which worsened the feeling of support and aggravated the circumstances in the emergency department making creating further opportunities for workplace violence to arise.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

Bakgrund: Akutmottagningars syfte är att bedriva sjukvård för personer som drabbas av akut sjukdom eller skada, dygnet runt. Arbetet sker utefter sjukdomarnas och skadornas prioriteringsgrader och inriktningen är främst kurativ. Karakteristiskt är också korta och effektiva undersökningar och vårdmöten, innan beslut tas om patienterna ska till vårdavdelning, annan vårdinrättning eller hem. Patientflödet kan emellanåt vara högt och miljön ofta hektisk och stressig, vilket är ogynnsamt för patienter i sen palliativ fas som vistas på akutmottagningen. Akutmottagningens kurativa inriktning kolliderar med palliationens och den palliativa vårdens hörnstenar riskerar att inte respekteras. Trots detta hamnar så många personer i denna patientgrupp på akutmottagningar, ibland utan andra alternativ.  Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med systematisk metod, med integrerad analys som dataanalysmetod. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Manuella sökningar har även genomförts. Totalt 22 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning av författarna. Resultat: Fynden visade att brist på utbildning och erfarenhet inom palliativ vård föreligger på flertalet akutmottagningar i världen. En generell uppfattning bland vårdpersonal, patienter och närstående var att akutmottagningar inte är optimala för att bedriva palliativ vård i livets slutskede. Utöver detta var tidsbrist, hög arbetsbelastning, resursbrist, närstående och bemötande olika faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede.  Slutsats: Patienter i livets slutskede skulle gynnas av direktinläggning på palliativt inriktad avdelning, alternativt erhålla utökade palliativa insatser i hemmen eller på boenden. Patienterna förtjänar en värdig vård och eller en värdig död, i en anpassad och trygg miljö. Om inte omorganisation sker kommer sannolikt fler och fler sent palliativa personer hamna på akutmottagningar som resultat av längre livslängd och mer avancerad vård. / Background: The purpose of emergency departments is to provide care for those who suffer from acute illness and injuries, at any time of day. The patients’ conditions are prioritized by the level of severity. The emergency room is characterized by short and effective examinations and meetings, with an unfavourable busy environment and high patient flow. The traditionally curative approach of emergency rooms may collide with the palliative approach, which can aggravate the provision of a good and worthy palliative care and or death. Despite this, many palliative patients visit emergency departments, for various reasons. Aim: To highlight factors that can affect the provision of nursing care at the end of life, in the emergency department. Methods: Literature overview with a systematic method. Data analysis according to integrated method. Manual searches and searches conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo yielded 22 qualitative articles, who had been quality reviewed by the authors. Results: The findings showed that there is a lack of education and experience regarding palliative care in several emergency departments around the world. There is a general perception among health staff, relatives and patients that emergency rooms are not an optimal place to provide palliative care at the end of life. Despite this, high workload, time restraints and lack of resources are factors that can affect care at the end of life. Conclusion: Palliative patients would benefit from a direct hospitalization in a palliative care ward, alternatively extended palliative care in their homes or care residents. These patients deserve a worthy care and or death, in a beneficial environment. If no reorganization happens, there will probably be more palliative care patients visiting emergency rooms due to longer life spans and more advanced care.