Introduktion: Sjukhusens akutmottagningar präglas av överbeläggning, hög arbetsbelastning och stress vilket ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens. Majoriteten av de klagomål som lämnas efter kontakt med hälso- och sjukvården handlar om bristande kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans bemötande är en viktig faktor gällande patienters upplevelse av kontakten med sjukvården. För att möjliggöra ett personcentrerat förhållningssätt i vården är det således av intresse att få kunskap om patienternas positiva såväl som negativa erfarenheter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet på akutmottagningar. Metod: Studien har en deskriptiv design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Litteraturöversikten baserades på tolv kvalitativa artiklar. Studien utgår ifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori som teoretisk referensram.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier: vikten av kommunikation mellan patient och vårdpersonal, vikten av information, vikten av delaktighet och vårdpersonalens agerande samt totalt åtta subkategorier. Både positiva och negativa upplevelser identifierades inom samtliga huvudkategorier.  Slutsats: Resultatet visade att kommunikation, information, delaktighet och personalens agerande var viktiga faktorer som alla påverkade upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen. De positiva upplevelserna visade på vikten av ett gott bemötande. Trots det upplevde många patienter stora brister i bemötandet. En utveckling skulle således behöva ske inom samtliga områden på akutmottagningen för att förbättra patienters upplevelse av bemötandet.  Sökord: Kommunikation, information, delaktighet, akutmottagning och patientupplevelse / Introduction: Hospital emergency departments are characterized by overcrowding, a high workload and stress, which places great demands on the nurse's competence. A majority of complaints made after contact with healthcare relate to a lack of communication and patient participation. The nurse's reception is an important factor in patients' experience of contact with healthcare. To enable a person-centered approach in healthcare, it is critical to gain knowledge about positive and negative aspects of patients' experiences. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of encounters at emergency departments.  Method: The study has a descriptive qualitative design with a literature review as the data collection method. The literature review was based on twelve qualitative articles and used Joyce Travelbee's nursing theory as a theoretical framework.  Results: The literature review resulted in four main categories: the importance of communication between patient and healthcare staff, the importance of information, the importance of participation, and the healthcare staff's actions, and a total of eight subcategories. Both positive and negative experiences were identified within all main categories. Conclusion: The results showed that communication, information, participation and the staff's actions were all important factors that influenced the experience of encounters at the emergency department. The positive experiences showed the importance of a good staff-patient relationship. Nevertheless, many patients experienced major shortcomings in how they were received. Consequently, developments across all these areas of the emergency department are necessary to improve patients' experience of encounters at the emergency department. Keywords: Communication, information, participation, emergency department, patient experience

Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.

På akutmottagningen möter akutsjuksköterskor dagligen utmaningen att bedöma och vårda patienter med tidskritiska tillstånd, en central kompetens för deras yrkesroll. Forskning pekar på flera förutsättningar som hämmar deras förmåga att göra vårdande bedömningar, där hela människans behov tillgodoses. Syftet med denna studie var att undersöka tillgänglig vetenskaplig litteratur om förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans vårdande bedömning av patienter med tidskritiska tillstånd på akutmottagning. Genom en systematisk och integrativ analys av fjorton vetenskapliga artiklar med varierande forskningsmetoder, inklusive kvantitativa, kvalitativa och mixad metod med ursprung från olika delar av världen, identifierades flera förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans förmåga att göra vårdande bedömningar. Dessa förutsättningar presenterades i två huvudkategorier: “Förutsättningar för en balanserad bedömning” och "Förutsättningar för en korrekt bedömning", med ytterligare fyra underkategorier, vars innehåll består av bland annat förutsättningar som stress, emotionella påfrestningar, vilja, engagemang, erfarenhet och vårdmiljö. Studiens resultat understryker behovet av att förhålla sig till dessa förutsättningar för att förbättra akutsjuksköterskors bedömningsförmåga. Trots vetskapen om akutmottagningens behov av förändring saknas effektiva insatser till förbättring som kan underlätta akutsjuksköterskans arbete. För att säkerställa patienternas välbefinnande och att upprätthålla hög vårdkvalitet är det avgörande att akutsjuksköterskor gör både balanserade och korrekta bedömningar. / At the emergency department, emergency nurses face the daily challenge of assessing and caring patients with time-critical conditions, a central competency for their professional role. Research indicates several conditions that inhibits their ability to make caring assessments, addressing the holistic needs of individuals. The aim of this study was to review existing scientific literature on conditions influencing emergency nurses' caring assessment of patient with time-critical conditions in emergency departments. Through a systematic and integrative analysis of fourteen scientific articles employing various research methods, including quantitative, qualitative, and mixed methods from different parts of the world, several conditions affecting emergency nurses' ability to make caring assessments were identified. These conditions were categorized into two main categories: "Prerequisites for a balanced assessment" and "Prerequisites for an accurate assessment", with an additional four subcategories, including conditions such as stress, emotional strain, will, commitment, experience, and the healthcare environment. The study's findings emphasize the need to address these conditions to improve emergency nurses' assessment capabilities. Despite awareness of the need for change in emergency departments, effective improvement interventions to facilitate emergency nurses' work are lacking. To ensure patient well-being and maintain high-quality care, it is crucial for emergency nurses to make both balanced and accurate assessments.

Bakgrund Patienter i behov av akutsjukvård söker sig oftast till akutmottagningen för omhändertagande av deras plötsliga skada eller hastigt insatta sjukdom. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska individer få komma till tals och bli lyssnad på i vårdprocessen för att främja delaktighet. Goda förutsättningar för delaktighet finns när sjuksköterskor och patienter samarbetar för att upprätta en tillitsfull relation och ömsesidigt delar med sig av information och kommunicerar på ett välfungerande sätt. Trots detta tillämpas det inte alltid på akutmottagningen. Bristande delaktighet kan medföra att patienten upplever svårigheter med att förstå vad som händer, vilket kan leda till känslan av förlorad kontroll och bristande tillit för vårdpersonalen. Syfte Att beskriva patienters delaktighet på akutmottagningen. Metod Detta arbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat I resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; Kommunikation och Bemötande, som presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visade varierande erfarenheter av delaktighet i vården, men en central aspekt var vikten av information för att möjliggöra och främja delaktighet på akutmottagningen. Att bli hörd och respekterad, förtroende och trygghet till vårdpersonal samt visad hänsyn till patientens behov av delaktighet, var andra komponenter som framkom i studiens resultat som identifierades vara viktiga för patientens delaktighet. För att kunna bedriva en god, säker och högkvalitativ vård på akutmottagningen blir det tydligt att personcentrerad vård med fokus på patientdelaktighet bör ingå i vårdprocessen. / Background Patients in need of emergency medical care usually go to the emergency department for treatment of their sudden injury or rapidly developing illness. According to the Health Care Act, individuals must be allowed to speak and be listened to in the care process in order to promote participation. Good conditions for participation occur when nurses and patients work together to establish a trusting relationship and mutually share information and communicate in a well-functioning way. Despite this, it is not always applied in the emergency department. Lack of participation can result in that the patient experiences difficulties in understanding what is happening, which can lead to the feeling of loss of control and a lack of trust for the healthcare staff. Aim To describe patients' participation in the emergency department. Method This work has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The literature review is based on eleven original scientific articles. Results In the results of this literature review, two main categories emerge; Communication and Reception, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results showed varying experiences of participation in care, but a central aspect was the importance of information to address and promote participation in the emergency department. Being heard and respected, trust and security for healthcare personnel and consideration for the patient's needs for participation, were other components that emerged in the study's results and were identified to be important for the patient's participation. In order to be able to provide good, safe and high-quality care in the emergency department, it becomes clear that person-centred care with a focus on patient participation should be part of the care process.

Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.

Sjuksköterskeyrket, i synnerhet arbetet på akutmottagning, är ett yrke vars arbetsmiljö kantas av en mängd olika stressorer. Svenska sjuksköterskors arbete på akutmottagning i relation till stress är inte ett välstuderat ämne. Syftet i studien är att beskriva variationer i hur en grupp sjuksköterskor, verksamma vid akutmottagningar, uppfattar fenomenet stress i arbetsmiljön. Frågeställningarna i studien är: Vad erfar svenska sjuksköterskor som stressorer i arbetsmiljön? Hur påverkas sjuksköterskorna av arbetsrelaterad stress och hur hanteras den? Forskningsansatsen är av induktiv, kvalitativ och fenomenografisk karaktär. Datainsamlingen består av intervjuer med nio sjuksköterskor. Resultatet visade att de främsta stressorerna utlöses av bristande teamarbete, organisatoriska orsaker, ständiga avbrott i arbetet och en känsla av otillräcklighet. Informanterna upplevde flera aspekter av stress i arbetet och att de i olika grad påverkades av den arbetsrelaterade stressen på arbetet. Alla informanter, utom en, uppgav någon slags påverkan från arbetsrelaterad stress på fritiden. Vad gäller stressens påverkan identifierades följande kategorier; Påverkan på kropp och själ, stress som drivkraft, att de egna behoven blir sekundära samt påverkan i förmågan att kommunicera. Den vanligaste copingstrategin i denna studie var av problemlösande karaktär. Resultatet visade vissa likheter med internationella studier i ämnet tex att bristande teamarbete, avbrott i arbetet, konflikter i teamet, hög arbetsbelastning och krävande patienter och anhöriga är stressorer i arbetsmiljön. En slutsats i studien är att sjuksköterskorna sällan stressas av själva patientarbetet, det är andra faktorer i arbetsmiljön som uppfattas som stressorer. Detta underlättar förutsättningarna för ett förbättringsarbete. Studien visade att stressorer, stresspåverkan och stresshantering är av en mångfacetterad karaktär och att upplevelsen är högst personlig. Med en ökad kunskap om stress kan konstruktiva lösningar på problemet leda fram till en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna kan då ägna energi till att uppnå en patientvård i världsklass! / The nursing profession, in particular the work in the emergency department, is a work that is lined a with a variety of stressors. Swedish nurses working in the emergency department in relation to stress is not a well-studied subject. The purpose of the study is to describe variations in how a group of nurses, working in emergency departments, perceive the phenomenon of stress in their work environment. The questions in the study are: What does Swedish nurses experience as stressors in the work environment? How are the nurses affectetd by work-related stress and how is it handled? The research approach is inductive, qualitative and phenomenographic. Data collection consists of interviews with nine nurses. The results showed that the main stressors is triggered by a lack of teamwork, organizational reasons, constant interruptions at work and a feeling of inadequacy. The informants experienced several aspects of stress at work and that they in varying degrees were affected by work-related stress at work. All informants, except one, indicated some sort of impact of work-related stress at leisure. As to the impact of stress the following categories were identified; The effect on body and soul, stress as a driving force, the own needs become secondary and the effect of the ability to communicate. The most common coping strategy in this study were of the problem-solving nature. The results showed some similarities with the international studies on the subject such as the lack of team work, work interruptions, conflicts in the team, heavy workloads and demanding patients and families as stressors in the work environment. One conclusion of the study is that taking care of the patient rarely stresses nurses, there are other factors in the work environment that is perceived as stressors. This facilitates the conditions for improvement projects. The study showed that stressors and the impact of stress are of diverse nature. The experience is highly personal. With greater knowledge of stress constructive solutions can lead to a good working environment. The nurses can then devote energy to achieve a world class patient care!

Bakgrund: Akutmottagningen är en arbetsplats som ställer höga krav på sjuksköterskan som arbetar där då vården som bedrivs är mångfacetterad och snabbt skiftande i intensitet. Detta ställer krav på sjuksköterskans förmåga att sortera intrycken för att hantera situationerna som uppkommer på en akutmottagning. Som nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning är detta en stor utmaning vilket ställer höga krav på det introduktionsprogram som erbjuds. Syfte: Syftet var att belysa och beskriva nyanställda sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av introduktionsprogrammet samt hur detta förberedde dem inför arbetsuppgifterna på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes med 11 informanter som var allmänsjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på manifest och latent nivå. Resultat: Resultatet presenterades i temat att vara oförberedd på det oförutsedda i vilket det ingick fyra kategorier som beskrev informanternas upplevelse av introduktionen. Dessa var; yttre påverkansfaktorer, inre upplevelser, hantering av situationen samt förslag till förbättringar. Slutsatser: De nyanställda sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde introduktionen för kort i förhållande till informationsmängden och den informationen som gavs upplevdes bristfällig. Studiens resultat bör kunna ses som ett bidrag vid en förändring av introduktionsprogrammet på akutmottagningen. Vidare forskning behövs inom området för att möjliggöra en bra introduktion för sjuksköterskor samt i slutänden kunna leda till ett bra omhändertagande av patienter.

Titel: Vi vill men orkar inte: Sjuksköterskors beskrivningar av varför de slutar på akutmottagning – en kvalitativ studie Bakgrund: På akutmottagningen utförs avancerad akutsjukvård som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Under de senaste åren har dock många sjuksköterskor valt att lämna akutsjukvården för att påbörja arbete på annan arbetsplats inom vården. Detta leder till att kompetensen hos kvarvarande personalgrupp sjunker och arbetsbelastningen på akutmottagningarna ökar relaterat till personalbristen. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsmiljörelaterade anledningar som leder till att sjuksköterskor på akuten slutar sin anställning. Metod: Studien utfördes genom kvalitativ design där tio sjuksköterskor beskrev sina erfarenheter genom semistrukturerade individuella intervjuer. Deltagarna var alla kvinnor verksamma vid olika akutmottagningar i södra halvan av Sverige. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat pekade tydligt på att sjuksköterskorna upplevde arbetet på akutmottagningen som givande samtidigt som det fanns allt för många negativa aspekter i form av exempelvis bristande stöd från ledningen, känslan av maktlöshet och upplevelse av påverkad hälsa på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Resultatet presenteras i tre kategorier: Stimulerande, Frustrerande och Motiverande, där den sista kategorien behandlar sjuksköterskornas egna förbättringsförslag för att orka stanna kvar på akutmottagningen. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskorna tyckte om arbetet på akutmottagning men att arbetsmiljörelaterade faktorer som stress, påverkan på den egna hälsan och bristande stöd från arbetsledningen påverkade deras vilja att stanna på arbetsplatsen. Arbetsmiljön på akutmottagningen måste således förbättras och till största delen är det arbetsledningen som behöver utveckla sitt ledarskap för att få sjuksköterskorna att känna sig uppskattade, delaktiga och sist men inte minst respekterade. / Title: We want to, but do not have the strength: Nurses descriptions of why they quit their jobs in the emergency department – a qualitative study Background: In the emergency department advanced emergency care is performed which place high demands on nurses’ skills. In recent years, however, many nurses have chosen to leave the emergency medical care to begin work at another workplace in health care. This leads to the a decrease in the skills of remaining staff and the workload on emergency departments increases related to staff shortages. Aim: The aim of the study was to highlight working environment related reasons that makes nurses in the emergency department want to terminate their employment. Method: The study was conducted with a qualitative design with ten nurses that described their experiences through semi-structured individual interviews. The participants were all women active in different emergency departments in the southern half of Sweden. To analyze the data a qualitative content analysis was carried out. Results: Our results clearly indicated that nurses experienced the work in the emergency department as rewarding, whilst there were too many negative aspects in the form of, for example, lack of management support, the feeling of powerlessness and experience of affected health due to working environment related factors. The results are presented in three categories: Stimulating, Frustrating and Motivating, where the last category covers nurses own suggestions for improvement to help them have the strength to remain at work in the emergency department Conclusion: This study demonstrates that nurses enjoy working in the emergency department but working environmental factors affected their ability to remain in the workplace like stress, impact on their own health and the lack of support from the management affected their willingness to stay in the workplace. The work in the emergency department must be improved, for the most part it is the workplace management that need to develop their leadership to help the nurses achieve the feeling of being valued, involved and last but not least respected.

År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige att vara 65 år eller äldre. Akutsjukvården är i dagsläget dåligt anpassad för att tillgodose de sköra äldres specifika behov. För att tillmötesgå de ökande behoven krävs nytänkande i omhändertagandet. Detta ställer stora krav på sjukvårdens kunskap om åldrandet och dess sjukdomar. Sjuksköterskan har en nyckelroll vid omhändertagandet av sköra äldre patienter genom att bedöma vårdbehov, utföra omvårdnadsåtgärder samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö. Syftet med denna studie var att identifiera förbättringsområden i omhändertagandet av den sköra äldre patienten på akutmottagningen. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och fokusgruppsintervjuer. För att analysera datamaterialet har en kvalitativ innehållsanalys använts. I resultatet framkom en huvudkategori; ”För att tillmötesgå de ökade sköra äldres omvårdnadsbehov krävs av dagens akutvårdspersonal ökad förståelse och kunskap. Detta uppnås lämpligast på välbemannade akutmottagningar med god struktur”. Följande tre kategorier stöttar upp huvudkategorin; ”Tid och prioritering”, ”Förståelse och kunskap” samt ”Struktur”. Slutsatsen är att det finns förbättringsområden på akutmottagningen vid omhändertagandet av de sköra äldre patienterna. Studien visar behov av erfaren och intresserad personal som arbetar på personaltäta och strukturerade akutmottagningar där det finns möjlighet till fortbildning. / In 2030, every fourth person in Sweden is estimated to be 65 or older. Emergency care is currently poorly adapted to meet the specific needs of frail older people. In order to meet the increasing needs, new thinking is needed in the care. This places great demands on the healthcare knowledge about aging and its diseases. The nurse has a key role in the care of frail older patients by assessing care needs, performing nursing and contributing to a safe and secure caring environment. The aim of this study is to identify areas of improvement in the care of the frail older patient at the emergency department. This study was carried out with a qualitative method with inductive approach and focus group interviews. To analyze the data material, a qualitative content analysis has been used. In the result, a main category emerged; “To meet the increased frail older nursing needs, todays emergency care staff require increased understanding and knowledge. This is best achieved on well-manned emergency departments with a good structure”. The following three generic categories support the main category; “Time and priority”, “Understanding and knowledge” and “Structure”. The conclusion is that there are areas of improvement in the emergency department when handling the frail older patients. The study shows needs of experienced and interested staff who work on staff-tight and structured emergency department where there is the possibility of continuing education.

Bakgrund: Äldre människor är en återkommande patientgrupp på akutmottagningen. Vid sjukdom har den äldre ofta nedsatt förmåga och är sårbar. Det finns då en risk att autonomin inte tillgodoses och att värdigheten kränks. Forskning i ämnet visar att det finns en stor kunskapsbrist där ny forskning skulle kunna bidra till att förebygga orättvis behandling av äldre som drabbas av akut sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt till den äldre patientens autonomi när denne vårdas på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter. Metod: Studien genomfördes med en reflekterande livsvärldsansats grundat i den fenomenologiska kunskapsteorin. Fenomenet i studien är “hantera autonomi”. Data samlades via intervjuer från två akutmottagningar. Resultat: Essensen av fenomenet att hantera den äldre patientens autonomi på akutmottagning är att brista i kunskap om autonomi, brista i förmåga till kritiska reflektioner avseende etiska problem och brista i förståelse av hur patientdelaktighet kan främjas i en otillåtande vårdmiljö. Förhållningssätt som främjar den äldre patientens autonomi och delaktighet är sköra och hindras av den försvårande vårdmiljön vilket skapar känslor av otillräcklighet. Resultatet beskrivs med innebördstema: Att prioritera i en stressig vårdmiljö, Att sträva att bevara autonomin, Att bedriva övertalning för patientens bästa, Att i akuta situationer tvingas bortse från patientens autonomi, Att ta beslut utifrån egna värderingar, Att ta beslut utan tillgång till patientens samtycke, Att utesluta och kränka patienten. Slutsats:  Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver kunskapsutveckling i ett etiskt förhållningssätt samt förutsättningar i vårdmiljön för att kunna utföra god och rättvis vård. / Background: Older people is a recurrent group of patients at the emergency department. The older patient often has impaired abilities during illness and is vulnerable. There is a risk that their autonomy isn’t satisfied and their dignity breached. Research shows that there is a gap in knowledge and new studies could contribute to prevent non equitable treatment of older people with acute illness. Aim: The aim of the study is to describe the approach to the autonomy of the older patient when cared for in the emergency department from the perspective of  lived experience of nurses. Methods: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on a phenomenological knowledge theory. The phenomenon in this study is “handling of  autonomy”. Data was collected through interviews from two emergency departments Findings: The essence of the phenomenon to deal with the older patients autonomy in the emergency department is lack of knowledge of autonomy, lack of ability of critical reflection regarding ethical problems and lack of understanding how patient participation can be encouraged in an non permissive care environment. Approaches that encourages the older patient’s autonomy and participation are fragile and are prevented by the aggrevating environment which creates feelings of inadequacy. The results are described by content themes: To prioritise in an stressful care environment, To strive to retain autonomy, To conduct persuasion for the patient’s best, To disregard patient autonomy due to emergent situations, To make decisions based on personal values, To make decisions without access to patient consent, To exclude and violate the patient. Conclusions: Based on the result of the study the conclusion is that nurses in the emergency department need knowledge development with an ethical approach as well as proper preconditions in the care environment to be able to perform good and equitable care.