Bakgrund: Efter en särskild händelse, som till exempel barnhjärtstopp eller oväntade dödsfall, kan sjuksköterskor uppleva en negativ påverkan på sitt emotionella välbefinnande och sin yrkesmässiga förmåga. För att mildra de påfrestningar sjuksköterskan utsätts för i arbetet visar forskning att någon form av stöd är viktigt, men det saknas konsensus om vilket som är det optimala stödet efter en särskild händelse. Forskning indikerar att bristande välmående hos sjuksköterskor kan ge empatitrötthet, vilket kan ge en negativ påverkan på patientvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter en särskild händelse på akutmottagning. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och resulterade i tolv informanter. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera och sortera data i gemensamma kategorier.   Resultat: Det övergripande temat var mänsklig sårbarhet och stödets inverkan, vilket framkom i den latenta analysen. Den bygger på den manifesta analysen där tre kategorier framkom; Känslomässig påverkan; Behovet av stöd och avlastning och Utmaningen i att få adekvat stöd. Slutsats: Slutsatsen är att det är viktigt att sjuksköterskor får tillgång till direkt avlastning och stöd för att mildra de känslomässiga påfrestningar som kommer efter en särskild händelse. / Background: After a critical incident, such as pediatric cardiac arrest or unexpected death, nurses may experience a negative impact on their emotional well-being and professional ability. Research indicates that some form of support is important to mitigate the stress that nurses experience at work, but there is no consensus on what the optimal support after such an event is. Research suggests that nurses' poor well-being can lead to compassion fatigue, which can negatively affect patient care. Aim: To describe nurses' experiences after a critical incident in the emergency department. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and conducted through semi-structured interviews with nurses at an emergency department in the southern region of Sweden. A purposive sampling method was selected and resulted in twelve participants. Graneheim and Lundman's content analysis was used to analyze and sort data into common categories. Results: The overarching theme was human vulnerability and the impact of support, which emerged in the latent analysis. It is based on the manifest analysis where three categories emerged: Emotional impact; Need for support and relief; and Challenges of obtaining adequate support. Conclusion: The conclusion shows the importance of providing nurses access to immediate counseling and support to mitigate the emotional stress that follows a critical incident.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.

Abstrakt Bakgrund: Flertalet av patienterna vilka söker akuten är inte i behov av akutsjukvård. Sjuksköterskor på akutmottagningarna kan idag hänvisa patienter till annan vårdnivå så som primärvård eller till hemmet med egenvårdsråd.   Syfte: Syftet var att belysa triagesjuksköterskans erfarenhet av hänvisning till annan vårdnivå än akutmottagning.   Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie genomförd med semistrukturerade intervjuer. I studien ingick intervjuer med 12 sjuksköterskor, både med och utan specialistutbildning, vilka arbetar på akutmottagning samt har erfarenhet av hänvisning av patienter till annan vårdnivå. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att bearbeta insamlad data.   Resultat: Triagesjuksköterskans erfarenhet av att hänvisa patienter till annan vårdnivå tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans handling på en akutmottagning; faktorer som påverkar hänvisning, professionella stöd och handläggningsstrategier vid hänvisning. Resultatet visade att respondenterna upplever hänvisning som komplext och stundtals svårt där sjuksköterskan känner sig osäker, samtliga respondenter uppgav att de hade erfarenhet av patienter som uppträder agiterat samt hotfullt vid hänvisning, flertalet uttryckte därför att de kände sig otrygga på sin arbetsplats, de uttryckte även att erfarenhet samt klinisk blick var av stor betydelse vid hänvisning av patienter.   Slutsats: Författarnas kliniska slutsats är att respondenterna anser att möjligheten till att kunna hänvisa patienterna till en annan vårdnivå är av stor patientnytta. Detta då patienten får adekvat och rätt vård från början relaterat till deras sjukdomstillstånd vilket även kan leda till att väntetiden på akutmottagningen minskar. Mer utbildning liksom beslutstöd behövs för att göra sjuk sjuksköterskor tryggare med sin hänvisning. Författarna anser även att studien ger viktiga infallsvinklar inom problemområdet som kan vara användbara i en kommande yrkesroll. / Abstract Background: The majority of patients who seek emergency care, are not in need of it. Nurses at emergency departments can refer patients to other type of care, such as primary care or to the home with self-care advices. Referral are often carried out independent and therefore the nurses requires a high level of expertise as well as good communication skills.   Purpose: The aim of the study is to highlight the triage nurse's experience of referral of patients from the emergency department to other care givers such as primary healthcare and self-care.   Method: The study was a qualitative interview study, conducted with semi-structured interviews. The study included interviews with 12 nurses, both with and without specialisteducation, who works in the emergency department and has experience of referring patients to other level of care. Content analysis has been used to process the collected data   Result: The triagenurse experience of referring patients to other care was interpreted based on the following themes to highlight the various factors affecting the nurse's action in an emergency; factors affecting reference, professional support and management strategies by reference. The results showed that respondents perceive reference as complex and sometimes difficult where the nurse feels insecure, all respondents stated that they had the experience of patients who appear agitated and threatening at time of referral, the majority of the respondents therefore expressed they felt insecure in their workplace, they also expressed that the experience and clinical gaze was of great importance in referring patients.   Conclusion: The authors' clinical conclusion is that the respondents believe that the ability to be able to refer patients to other level of care is of significant patient benefit. This resulting in the patient receiving adequate care from the start related to their disease severity which also can lead to that the waiting time at the emergency room is reduced. More education and decision support is needed to make nurses more secure whilst performing referrals. The authors also believe that the study provides important insights in the problem area that may be useful in a future profession.

Bakgrund: Evidensbaserad Design (EBD) är en process som har utvecklats för att säkerställa att beslut om planering och utformning av vårdmiljön bygger på trovärdig forskning med målet att skapa bästa möjliga resultat för personal, patienter och närstående. Vårdmiljöforskning visar att en välplanerad och genomtänkt fysisk vårdmiljö spelar en viktig roll för patientsäkerhet, patientnöjdhet och arbetstillfredsställelse hos personalen. Inom begreppsramen för EBD ingår den visuella miljön som en variation av den fysiska miljön. Det finns redan mycket forskning som undersöker olika aspekter av den visuella miljön inom vården, men det finns dock lite forskning som beskriver åtgärder som syftar till att förbättra vårdmiljön på en akutmottagning.   Syfte: Att beskriva personalens upplevelse av den visuella miljön på akutmottagningen.   Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes vid två akutmottagningar i södra Sverige. Femton (n = 15) intervjuer med legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och läkare utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Personalen vid akutmottagningen upplevde att en balanserad visuell miljö främjar välbefinnande. Balansen består av en integration av klinisk funktionalitet och estetiska intryck. Den visuella miljön kan distrahera på olika sätt, vilket skapar en avledning från stressiga upplevelser. Det kan också uppmuntra nyfikenhet och reflektion. Aspekter av den visuella miljön kan emellertid vara distraherande på ett provocerande sätt vilket i sin tur kan ökar stress. En balanserad visuell miljön skapar atmosfär för vårdande. Den visuella miljön har en stimulerande känslomässig inverkan som kan vara både positiv och negativ samt stimulera delaktighet och dialog.   Slutsats: Att skapa en balanserad visuell miljö på akutmottagningen kräver en helhetssyn som inkludera funktionella och personliga perspektiv. Man kan dra slutsatsen att en balanserad visuell miljö i slutändan kan förbättra atmosfären på akutmottagningen och därmed bidra till en stödjande miljö som främjar en känsla av välbefinnande hos personal, patienter och närstående. / Background: Evidence-based Design (EBD) is a process that has been developed to ensure that decisions on planning and design of the healthcare environment are based on credible research with the goal of creating the best possible outcomes for staff, patients and next-of kin. Research on health care design shows that a well-planned and thought out physical environment plays an important role in patient safety, patient satisfaction and job satisfaction for the staff.  Within the conceptual framework of EBD, the visual environment is included as a variation of the physical environment. There is a substantial amount of research that examines different aspects of the visual environment within healthcare, there is however little research describing interventions aimed at improving the healthcare environment in an emergency department (ED). Purpose: To describe the staff experiences of the visual environment at an ED. Method: A qualitative inductive interview study was conducted at two emergency departments in southern Sweden.  Fifteen (n=15) interviews including registered nurses, assistant nurses and emergency physicians were conducted. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The staff at the emergency department experienced that a balanced visual environment promotes well-being. The balance consists of an integration between clinical functionality and aesthetic impressions. The visual environment can be distracting in various ways, creating a diversion from stressful experiences. It can also encourage curiosity and reflection. Aspects of the visual environment can however be equally distracting in a provocative manner, reinforcing stress. The visual environment has a stimulating emotional impact that can be both positive and negative as well as stimulating participation and dialogue. A balanced visuell environment creates an atmosphere which supports caring. Conclusion: Creating a balanced visual environment in the emergency requires a holistic approach incorporating practical and personal perspectives. It can be concluded that providing a balanced visual environment can ultimately improve the atmosphere of the emergency department and thereby promote a sense of well-being in staff, patients and next-of kin.

Background: By the year 2030 the prognosis is that one fourth of the Swedish population will be 65 years or older. An age group that today stands for 40 percent of all the daily visits in the Swedish emergency departments. Nearly half of them are 80 years or older. The frail older adults are often low prioritized due to their diffuse symptoms whereby long waiting times and healthcare-related injuries may occur. As a complement to the standard prioritizing procedure, that triage stands for, some emergency departments have introduced screening tools for detecting those individuals that are older adults and frail. Unfortunately, the introduction of new guidelines, do not always imply that the implementation comes easy because there are factors that facilitate and inhibit their intended use. Aim: To illustrate factors that affect the nurses use of the screening tool Clinical Frailty Scale (CFS) which identifies frailty in elders during triage in the emergency department. Method: A descriptive quantitative cross-sectional study where data was collected through a web-based questionnaire. The data of the study was analyzed through descriptive and analytical statistics. Results: When it came to influencing factors regarding the use of CFS in the selected emergency department, CFS as a method with its practicalities constituted as facilitators, whilst the organizational and working cultural aspects constituted as barriers. The differences in the nurses' experience and education effected the perception of CFS in different ways. Conclusion: There is a need of a working culture where responsibility is shared between stakeholders to facilitate a guideline. Advanced nurse practitioners can have a crucial role in educating, motivating and creating space for discussion relating to organizational, theoretical and practical components of the process in identifying the frail older adults. / Bakgrund: Prognosen är att år 2030 kommer en fjärdedel av den svenska populationen vara 65 år eller äldre. Åldersgruppen utgör idag cirka 40 procent av alla besök på Sveriges akutmottagningar där nästan hälften av dem är 80 år eller äldre. De sköra äldre erhåller ofta låg prioritering på grund av sina diffusa symtom, där långa väntetider och vårdrelaterade skador kan uppstå som följd. Som komplement i den vanliga prioriteringsrutinen som triagering innebär har akutmottagningar infört screeningverktyg för att upptäcka de individer som är sköra äldre. Dessvärre innebär införandet av nya rutiner att de inte alltid lätt implementeras i verksamheten eftersom det finns faktorer som främjar och hindrar dess avsedda användning. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av screeningverktyget Clinical Frailty Scale (CFS) för att identifiera sköra äldre vid triagering på akutmottagningen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbenkät. Studiens data analyserades deskriptivt samt med analytisk statistisk. Resultat: När det kom till faktorer som påverkade användningen av CFS på den valda akutmottagningen utgjorde CFS som metod med dess praktiska delar en främjande faktor, medan organisatoriska och arbetskulturella aspekter utgjorde hindrande faktorer. Skillnaderna i erfarenhet och utbildning hos sjuksköterskorna påverkade uppfattningen om CFS på olika sätt. Slutsats: Det behövs en arbetskultur med ett delat ansvar mellan organisation och medarbetare för att främja följsamheten till en rutin. Specialistsjuksköterskor kan ha en betydande roll i att utbilda, motivera och skapa forum för diskussion gällande organisatoriska, teoretiska och praktiska delar i processen av att identifiera sköra äldre.

Healthcare systems play a critical role in ensuring people's health. Establishing accurate diagnoses is a vital element of this process. As sources highlight misdiagnoses and missed diagnoses as a common issue, a solution must be sought. Diagnostic errors are common in the emergency departments, which has been recognized as a stressful work environment. Today's industries are forced to deal with rapidly changing technological advances that result in reshaped systems, products, and services. Artificial Intelligence (AI) is one of such technologies that can work as a solution to diagnosis issues but comes with technical, ethical and legal challenges. Hence, the thesis intends to investigate how AI can affect the accuracy of diagnosis as well as how its integration in healthcare relates to the technical, ethical and legal aspects. The thesis begins with a literature review, which serves as a theoretical foundation and allows for a conceptual framework to be formed. The conceptual framework is used to select interviewees, which results in 12 interviews with professors, researchers, doctors and politicians. In addition, a survey is conducted to obtain the general public’s opinion on the matter. The findings present that AI is already mature enough to make more accurate diagnoses than doctors as well as release burden from medical practitioners in the form of administrative tasks. One obstacle is the incomplete data available since laws hinder sharing of patient data. Furthermore, the AI algorithms must be fit for all social minorities and not demonstrate racial discrimination. The European AI Alliance was established in 2018 with the aim to keep the technology in check. Similar initiatives can be created on a national- and regional level to maintain some form of control over its proper use. / Sjukvårdssystem utgör en avgörande roll för att säkerställa människors välmående och hälsa. Att fastställa korrekta diagnoser är en viktig del av denna process. Enligt källor är feldiagnoser och uteblivna diagnoser ett vanligt problem och bör därför lösas. Diagnostiska fel är vanligt förekommande på akutmottagningar, vilka karaktäriseras som en stressig arbetsmiljö. Dagens industrier tvingas hantera snabbt föränderliga tekniska framsteg som resulterar i omformade system, produkter och tjänster. Artificiell Intelligens (AI) är en av sådana tekniker som kan fungera som en lösning på diagnosfrågor. Dock kommer den med tekniska, etiska och legala utmaningar. Examensarbetet avser därför att undersöka hur AI kan påverka diagnosens precision samt hur integrationen i vården relaterar till de tekniska, etiska och legala aspekterna. Rapporten inleds med en litteraturstudie, vilket fungerar som en teoretisk grund och bidrar till att skapa ett konceptuellt ramverk. Det konceptuella ramverket används för att välja intervjupersoner, vilket resulterar i 12 intervjuer med professorer, forskare, läkare och politiker. Dessutom genomförs en enkätundersökning för att få allmänhetens åsikt i frågan. Rapportens resultat visar att AI redan är tillräckligt utvecklad för att göra en mer precisionssäker diagnos än en läkare samt kan avlasta läkare i form av administrativa uppgifter. Ett hinder är att den data som finns tillgänglig är ofullständig på grund av lagar som hindrar delning av patientdata. AI-algoritmerna måste dessutom vara lämpliga för alla sociala minoriteter och inte leda till rasdiskriminering. European AI Alliance grundades 2018 med målet att hålla tekniken i schack i förhållande till de etiska och legala aspekterna. Liknande initiativ kan skapas på nationell och regional nivå för att bibehålla någon form av kontroll över dess korrekta användning.

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.

År 2024 upplevde Sverige längre väntetider och sämre tillgänglighet inom både primär- och specialiserad vård jämfört med andra länder. Detta ledde till ökat tryck på akutmottagningar då många patienter sökte sig dit för vård som annars kunde hanterats på ordinära mottagningar om tillräcklig personal funnits tillgänglig. Denna studie fokuserar på att undersöka patientflöden vid Danderyds sjukhus genom att identifiera flaskhalsar inom akutmottagningen. Studiens syfte var att hitta flaskhalsar som kan åtgärdas för att minska väntetiderna och förbättra resursanvändningen genom att använda matematiska modeller och diskret händelsesimulering. Analysen baseras på data insamlad under det första kvartalet för åren 2022, 2023 och 2024. Resultaten från simuleringarna visar kritiska statistiska mått som är avgörande för att förstå systemets kapacitet och prestanda under varierande belastningar. Dessa resultat belyser även nödvändigheten av resursallokering och förväntade väntetider för patienter. Studien bidrar inte bara till en bra förståelse av de nuvarande processerna utan presenterar även strategier för att effektivt hantera de utmaningar akutmottagningarna står inför. Slutsatserna diskuterar de teoretiska och praktiska implikationerna med betoning på hur simuleringarna kan användas för att utforska nya arbetsmetoder för akutmottagningar framöver. Denna forskning lägger grunden för framtida innovationer inom sjukvårdens arbetsflöden och resursallokering, vilket kan leda till förbättrad patientvård och effektivare sjukhusdrift. / In 2024, Sweden experienced longer wait times and reduced accessibility in both primary and specialized care compared to other countries. This led to increased pressure on emergency departments, as many patients sought care there that could have been managed at regular clinics if sufficient staff were available. This study focuses on examining patient flows at Danderyd Hospital by identifying bottlenecks within the emergency department. The aim of the study was to find bottlenecks that can be addressed to reduce wait times and improve resource utilization through the use of mathematical models and discrete event simulation. The analysis is based on data collected during the first quarter of the years 2022, 2023, and 2024. The results from the simulations reveal critical statistical measures that are essential for understanding the system's capacity and performance under varying loads. These results also highlight the need for resource allocation and expected wait times for patients. The study not only contributes to a better understanding of the current processes but also presents strategies for effectively addressing the challenges faced by emergency departments. The conclusions discuss the theoretical and practical implications, emphasizing how the simulations can be used to explore new working methods for emergency departments in the future. This research lays the foundation for future innovations in healthcare workflows and resource allocation, which can lead to improved patient care and more efficient hospital operations.

Emergency departments are fundamental for providing high-quality care, and their operations directly impact the logistics of the hospitals in their entirety. Poor emergency department performance leads to delays, prolonged hospitalization, and improper allocation of resources, reducing the quality of the provided care and increasing costs. Describing the variability embedded in real clinical data in a useful way is essential for improving the organization of hospitals in the near future. However, it is a challenging task due to clinical complexity and the lack of an established bridge between logistic systems and the clinical insights of the hospital. Therefore, this work aims to design and implement a simplified process model describing patient flow within an emergency department, which could allow the evaluation of the clinical impact of complex patient characteristics on the system's logistics. To achieve this, a novel nonlinear mixed-effects approach with hospital medical records was applied to design patient flow within the emergency department in the form of a multi-state Markov process. Four independent training data samples were extracted from the main dataset. For each of them, the set of covariates that could lead to the most significant improvement in the values of the employed likelihood indicators was selected. Through statistical tests, analysis of the outputs, and a validation process carried out on a fifth and independent dataset, it was possible to obtain a final model containing the most relevant and significant covariates for describing each of the modeled state transitions and confirming their clinical meaningfulness and relevance. The results achieved in this thesis can lead to future improvement of the healthcare logistics systems by extending the use of nonlinear mixed-effects approaches to the estimation of the covariate impact on emergency department flows. / Akutmottagningar är centrala för att tillhandahålla högkvalitativ vård. Deras verksamhet har en direkt inverkan på sjukhusens logistik i helhet. Undermålig prestation i en akutmottagning leder till förseningar, förlängd sjukhusvistelse för patienter och olämpliga resursfördelningar, som i sin tur försämrar kvaliteten på den erbjudna vården, samt ökar kostnader. Därför är det viktigt att beskriva den variabilitet som är inbäddad i kliniskt data för att kunna förbättra strukturen av sjukhus i den närmaste framtiden. Emellertid är det ett utmanande uppdrag på grund av den kliniska komplexiteten och bristen på en etablerad bro mellan logistiska system och insikter om den kliniska situationen på sjukhuset. Detta examensarbete ämnar därför designa och implementera en förenklad processmodel som beskriver patientflödet inom en akutmottagning, vilket skulle kunna tillåta evaluering av vad för klinisk inverkan patienters komplexa egenskaper har på systemets logistik. För att uppnå detta tillämpades ett nytt icke-linjärt tillvägagångssätt för blandade effekter med patientjournaler, med syfte att designa patientflöde inom akutmottagningen i form av en Markovprocess i flera tillstånd. Fyra oberoende urvalsgrupper med övningsdata extraherades från huvuddatasetet och för var och en av dem valdes den uppsättning kovariat som hade möjlighet att leda till den största förbättringen i de applicerade sannolikhetsindikatorerna. Genom statistiska test, analys av uteffekten och en valideringsprocess utförd på en femte oberoende urvalsgrupp, möjliggjordes framtagandet av en slutgiltig modell innehållande de mest relevanta och signifikanta kovariat för att beskriva var och en av de modellerade tillståndsövergångarna, och bekräfta dess kliniska betydelse och relevans. De resultat som uppnåddes i det här examensarbetet har potential att i framtiden leda till förbättring av sjukvårdens logistiksystem, genom att utvidga användningen av icke-linjära blandade effektmodeller för att uppskatta kovariatinverkan på akutmottagningsflöden.