Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

<p> </p><p><strong>Aim.</strong> To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations.</p><p><strong>Methods.</strong> Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation.<strong></strong></p><p><strong>Results.</strong> 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion.</strong> The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well.<strong> </strong></p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Syfte. </strong>Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation.</p><p><strong>Metod. </strong>Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen.</p><p><strong>Resultat. </strong>Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta.</p><p><strong>Slutsats.</strong> Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.</p><p> </p>

Aim. To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations. Methods. Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation. Results. 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it. Conclusion. The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well. / Syfte. Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation. Metod. Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen. Resultat. Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta. Slutsats. Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat. Sjuksköterskors beteende, attityder och kroppsspråk är andra faktorer. Medicinska och psykiska sjukdomar kan göra att patienter blir våldsamma, liksom användande av droger eller andra substanser. Slutsats: Genom att uppmärksamma faktorer som kan ge upphov till våld kan preventiva åtgärder vidtas vilket kan göra att sjuksköterskor på akutmottagningar får en säker arbetsplats och kan utföra en säker vård till patienter. / Background: Violence is a problem within the care and there is a risk for violence incidents at emergency departments. Violence can bring physical and psychological consequences, cause an unsafe work environment and impair the care. Aim: The aim was to describe nurses’ perceptions about which factors that can generate violence in emergency departments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative scientific articles. Result: The result revealed different factors which can generate violence, such as waiting times and a stressful work. Nurses´ behaviours, attitudes and body language are other factors. Medical and psychological diseases can make the patient violent, as well as drug use or other substance abuse. Conclusion: By paying attention to factors which can give rise to violence can preventive actions be taken which can lead to that nurses in emergency departments get a safe workplace and can perform a safe health care to patients.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell “vakuum-skop” genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att “skopa upp” en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen. I och med detta var det under uppdraget mer önskvärt att få fram många idéer, gärna innovativa, än att få en fullt fungerande lösning i slutändan och därför genomfördes uppdraget enligt produktutvecklingsmetodiken set based concurrent engineering. Ett arbete med metodiken innebar att lösningarna undersöktes och utvecklades parallellt och eliminerades efter hand om de av någon anledning påvisar brister. Detta för att besvara Germas önskan om fler sånär färdiga lösningar. Uppdraget inleds med en förstudie och empiriinsamling där bland annat litteraturstudie, intervjuer och studiebesök genomfördes för att få djupare kunskap inom ämnet. Med hjälp av detta samt funktionsanalyser och standarden EN-1865 specificerades arbetet och en kravspecifikation togs fram som låg nära till hands under hela arbetet. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder och komplement. Förslagen från idégenereringen var av olika karaktär och kvalitet. I en urvalssession användes en mängd metoder för att se vilka lösningar som inte höll måttet för att således vidareutveckla dessa. Detta ledde till att lösningar valdes bort eller grupperades med avseende på likhet eller kombineringsmöjlighet. Slutligen återstod tre fungerande koncept och författarna valde att gå ifrån produktutvecklingsmetodiken för att, ur presentationssyfte, vidareutveckla och detaljdesigna ett koncept – konceptet som kom att kallas vakuumskop. / During the spring of 2014, Aldin Sumic and Andrea Slaattelia Larsson, two product design engineer students at University of Skövde carried out a product development project in cooperation with the company AB Germa. The aim of the project was to develop solutions to a conceptual "vacuum-scoop" by using Germas existing vacuum technology that is used to immobilize a patient with suspected spinal injury and integrate it into the existing scoop stretcher with its function to "scoop" a patient from the accident site. The aim of the project was also to reduce the number of patient transfers and to improve safety and quality in the rescue. One of Germas strategies, to compete on the market, is to launch two new products annually. Therefore, it was more desirable that, during the mission, bring out many ideas, gladly innovative ones, than get a fully functional solution in the end. The mission was carried out according to the product development methodology set based concurrent engineering to achieve this. Working with the methodology resulted that solutions were investigated and developed in parallel and were eliminated gradually if they, for some reason established deficiencies. The mission begins with a preliminary study and empirical data gathering, which included literature review, interviews and site visits to gain deeper knowledge of the subject. Using this, the functional analyzes and the standard EN-1865 the work was detailed and a set of requirements were made. Then an idea generation session started using various creative methods and complement. The drafts from the idea generation were of different character and quality. A selection session was used on a variety of ideas for distinguishing concepts which resulted in that the concept was excluded, grouped in terms of similarity or combine. Finally, there remained three working concept. The authors chose ignore the product development methodology to develop and detail design one of the three concepts for the final presentation - the concept that became known as the vacuumskop (vakuum scoop).

The number of persons with problems of abuse or addiction seeking care has increased during the last years in Sweden. Recent international studies show stigmatizing attitudes among nursing staff, which affect the treatment and care negatively. The purpose of this study was to describe experiences among nursing staff of treating persons with problems of abuse or addiction at an emergency department. The participants were six nurses and one assistant nurse who worked at an emergency department. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result presented circumstances that complicated or facilitated the treatment of persons with problems of abuse or addiction. Challenging behavior among patients, stigmatizing attitudes and lack of knowledge among staff complicated the treatment while good security routines and a person-centered approach facilitated the treatment. Improved cooperation with the psychiatric clinic was requested to increase the competence of addiction treatment and to make the workflow more effective. The conclusion is that nursing staff at the emergency department lacks the time and knowledge that it takes to give the best treatment to these patients. This contributes to increased stigmatizing attitudes and conscience-related stress. Education, reflection and improved cooperation with the psychiatric ward were seen as important aspects of nursing development.

Bakgrund: Belastningen på Sveriges akutmottagningar har ökat och antalet sjuksköterskor har minskat. Personalomsättningen är större och fler sjuksköterskor med mindre erfarenhet av yrket anställs. På akutmottagningen möter sjuksköterskan ett brett patientklientel som drabbats av många olika sjukdomar och skador som kan vara livshotande. Bristande erfarenhet kan vara en patientsäkerhetsrisk. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på akutmottagningen, samt undersöka om bristen på erfarenhet kan påverka patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor som arbetat i max ett år på en akutmottagning i Region Jönköpings län. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på en latent nivå. Resultat: Kategorierna som bildar studiens resultat är vikten av en god introduktion, osäkerhet kring den egna kompetensen, patienten kan påverkas, erfaren personal gav trygghet samt fördelar med att vara ny. Det framkom att stöd var en nyckelfaktor för ett lyckat arbete. Sjuksköterskan ansåg sig inte redo efter introduktionen att arbeta helt självständigt och det efterfrågades mer praktisk träning. Sjuksköterskan hade skapat strategier för att hantera osäkerheten. Bristen på erfarenhet skulle kunna påverka patienten. Slutsats: Det som anses som en mycket viktig faktor för ett väl fungerande arbete är att de mindre erfarna sjuksköterskorna har erfarna kollegor som kan stötta och hjälpa vid behov. Den regiongemensamma introduktionen för sjuksköterskor skulle kunna utvecklas för att även inrikta sig mer specifikt mot akutsjukvård. För att kunna ge det stöd som de mindre erfarna är i behov av krävs en säkrad kompetens hos kollegorna på akutmottagningen. / Background: The burden on Sweden's emergency departments has increased and the number of nurses has decreased. Staff turnover is greater and more nurses with less experience in the profession are employed. At the emergency room, the nurse meets a wide patient clientele who can be affected by many diseases and injuries which can be life threatening. Lack of experience may be a patient safety risk. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse's experiences of being new to emergency care and to examine whether the lack of experience can affect the patient. Method: A qualitative interview study with descriptive design was chosen based on the purpose of the study. Semistructured interviews were conducted with ten nurses who have worked for a maximum of one year at an emergency department in the county of Jönköping. A qualitative content analysis was conducted on a latent level. Results: The categories which form the result of the study are the importance of a good introduction, uncertainty about their own skills, the patient may be affected, experienced staff gave safety and benefits of being new. It emerged that support was a key factor for a successful work. The nurse was not always ready after the introduction to work independently and demanded more practical training. The nurses had created strategies to deal with uncertainty. The lack of experience can affect patient safety. Conclusion: What is considered as a very important factor for well-functioning work is that less experienced nurses have experienced colleagues who can support and assist when needed. The regional community introduction for nurses could be developed to focus more specifically on emergency care. In order to provide the support that the less experienced are in need of, a secured competence is required from the colleagues at the emergency department.

Bakgrund: Besöksantalet på akutmottagningar i Sverige har senaste åren ökat och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande. Stort patientantal, för få vårdplatser och långa väntetider leder till stress hos sjuksköterskor och att patientsäkerheten minskar. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de är överansträngda och att de ej klarar av att ge den vård de önskar.   Syfte: Belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning.   Metod: En kvalitativ studie med 12 sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema “Arbetsmiljön skapar brister i vården” med två kategorier “Risk för skada hos patienten” och “Negativ upplevelse för patienten”. När arbetsbelastningen är hög blir det brister i omvårdnad, kommunikation och triagering. Resurserna räcker inte till och patienterna får vänta på läkemedel. Patienterna känner sig inte sedda och upplevs vara till besvär. Integriteten blir bristande när arbetsbelastningen är hög och patienterna upplevs få utstå stress och oro av miljön.   Slutsats: Det finns risker för patienterna som söker hjälp på akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, glömmer och ger bristfällig vård och behandling. Arbetsmiljön behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att ge den vård de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta från sjuksköterskornas perspektiv och fortsatt forskning behöver utgå från patienters egna upplevelser. Fortsatt forskning behövs kring rutiner för hur omvårdnaden kan förbättras på akutmottagningar. / Background: The number of visits to emergency departments in Sweden has increased in recent years and high workloads are common. Large patient numbers, lack of care places and long waiting periods lead to stress in nurses and patient safety decreases. Nurses in emergency department feel that they are overworked and unable to provide the care they wish. Objective:  The aim of this study is to clarify nurses’ experiences of how patients are affected by the working environment in an emergency department. Method: A qualitative study of 12 nurses working at an emergency department was interviewed through semi-structured interviews. The analysis has been conducted through a qualitative latent content analysis.   Result: The result is based on a theme "The working environment creates shortages in care" with two categories; "Risk of injury to the patient" and "Negative experience for the patient". When the workload is high, the nursing, communication and triage is lacking. Resources are not enough and patients can wait for medicines. Patients feels unseen and experience they are in the way. The result shows that integrity becomes insufficient when the workload is high and the nurses experience that patients feels stressed and anxious because of the environment.   Conclusion: There are risks for the patients seeking medical care at the emergency department. Nurses are stressed, forgets and provides insufficient care and treatment. The working environment needs to be better for the nurses in order to provide the care they want as well as the care that patients deserve. The risks to the patients are highlighted from the nurse's perspective and continued research needs to be based on the patient's own experiences. Continued research is needed on routines for improving nursing care at emergency departments.

In this bachelor thesis, a prototype of a digital tool is designed, aimed at self-registering patient data in an emergency ward. Normally, patients not arriving by ambulance are treated in the order they enter the waiting room. Nurses performing the first examination—a triage—must ask the patient about their identity, previous medical history and similar questions, and enter this data into a new treatment case in the healthcare information system. It has been suggested that having the patient enter this data themselves would be beneficial, allowing nurses to concentrate on the medical issues. After gathering and analyzing data from observations and from interviews with the staff at a Swedish hospital, a prototype of a digital tool was designed, where patients step-by-step could enter the required data in the waiting room, thus saving valuable time in the triage. Benefits for the patient include receiving feedback about the number of persons ahead in line. The prototype was received favorably by test persons and by the staff, indicating that it could work as a model for a product to be put into work use.

Bakgrund: Pediatriskt trauma är ett internationellt hälsoproblem som kräver att sjuksköterskan har ökad kunskap om barnets och dennes familjs behov, hur barnet reagerar på trauma både psykologiskt och fysiologiskt samt speciella färdigheter för att ge traumavård av god kvalitet. Att ge omvårdnad till dessa patienter kan vara komplext för sjuksköterskan, då vanligtvis även familjen finns närvarande. Syfte: Att undersöka centrala komponenter i omvårdnaden av pediatriska traumapatienter på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling och analys och kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Elva kvalitetsgranskade primära studier identifierades till resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier analyserades fram. Den första kategorin är Förmedla trygghet. Att ge löpande information, vara stödjande och lugnande med empati och skapa en förtroenderelation var viktigt för att förmedla trygghet. Samspel och stöd var den andra kategorin och det mest framträdande resultatet som tar upp samspelet mellan sjuksköterska, patient och dennes familj. Vid omvårdnad av pediatriska traumapatienter är det inte bara barnet i sig som behöver uppmärksammas, sjuksköterskan behövde se hela familjen och ge stöd, bjuda in till delaktighet och smärtlindra både psykologiskt och fysiologiskt. Organisatoriska förutsättningar är den tredje kategorin som beskriver hur sjuksköterskans kompetens har betydelse för omvårdnadens kvalitet, vilken påverkan tid har och hur sjuksköterskan i sitt samarbete med kollegor kan ge god omvårdnad. Slutsats: Det finns flera komponenter i omvårdnaden av pediatriska traumapatienter och dessa patienter får olika förutsättningar beroende på vilken akutmottagning som tar emot och vilken kompetens som finns på plats. Sjuksköterskan befinner sig i en komplex och stressfylld situation där många olika behov måste tillgodoses. Sjuksköterskans kompetens behöver därför utvecklas kontinuerligt för att skapa trygghet och kunskap om vilka behov som är viktigast att prioritera. / Background: Pediatric trauma is an international health problem which requires that the nurse has increased knowledge of the needs of the child and their family, the child’s response to trauma both psychologically and physiologically, as well as special skills to provide trauma care of good quality. Providing nursing care to these patients can be complex for the nurse, as usually the patient’s family is present. Aim: The aim of this study was to investigate the key components in the nursing care of pediatric trauma patients in an emergency department. Method: A literature study with systematic data collection and analysis with qualitative method was conducted with searches from two databases. Existing data from scientific articles have been reviewed and analyzed. Eleven quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: Three main categories were presented. The first category was to convey safety. Providing ongoing information, being supportive and reassuring with empathy and creating a relationship of trust were important in conveying safety. Interaction and support were the second category and the most dominant, which addressed the interaction between the nurse, the patient and the patient’s family. In the nursing care of pediatric trauma patients, it is not only the child itself that needs attention, but the nurse needed to view the whole family and provide support, invite them to participate and relieve the pain both the psychological and the physical. Organizational conditions were the next category, which described how the nurses skills are important for the quality of nursing care, the impact of time and how the nurse with collaboration with their colleagues, can provide good nursing care. Conclusions: There are several components in the nursing care of pediatric trauma patients and these patients have different prerequisites, depending on which emergency department receives them and the expertise that exists in place. The nurse is in a complex and stressful situation, where many different needs must be met. The nurse’s competence, therefore, needs to be developed constantly, in order to provide security and knowledge of the needs that are most important to prioritize.