SAMMANFATTNING   Bakgrund: En ökad belastning har beskrivits på Sveriges akutmottagningar. Tidigare forskning beskriver missnöje bland både vårdpersonal och patienter på grund av den komplexa miljön på akutmottagningar. Patienters perspektiv behövs för att utveckla verksamheten.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att vistas på en akutmottagning. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en kvalitativ ansats. De databaser som har använts i denna studie för att hitta samtliga artiklar var Cinahl och PubMed.  Resultat: Tre huvudteman framgick ur resultaten; kommunikation, information och negativa känslor. Subteman innefattade ett respektfullt bemötande, att förstå-, bli sedd och hörd, interaktion, information och väntetider, information och delaktighet i vårdprocessen, kontinuerlig information och respons, förlorad integritet, smärta och obehag, att känna sig övergiven samt rädsla och ångest. Inom dessa teman beskrev patienterna sina förväntningar, behov och känslor. Slutsats: Resultaten stämmer överens med vad som beskrivits i tidigare forskning. Den teoretiska referensramen, KASAM, kunde användas för att förstå vad som kan påverka patienternas upplevelser.  Nyckelord: akutmottagning, information, kommunikation, känslor, patientupplevelse / ABSTRACT Background: An increased workload has been described in Sweden's emergency departments. Previous research describes dissatisfaction among both healthcare professionals and patients due to the complex environment of the emergency department. The patient's perspective is needed to develop the organization.  Aim: The purpose of the study is to describe patients' experience of their visit in an emergency department.   Method: A descriptive literature study with a qualitative approach. The databases that have been used in this study were Cinahl and PubMed. Results: Three main themes emerged from the results; communication, information and negative emotions. The subtheme included: respectful treatment, understanding, being seen and heard, interaction, information and waiting times, information and participation in the care process, continuous information and response, lost privacy, pain and discomfort, feeling abandoned and fear and anxiety. Within these themes, the patients described their expectations, needs and feelings. Conclusion: The results are in line with what has been described in previous research. The KASAM theoretical frame of reference could be used to understand what can influence patients' experiences. Keywords: communication, emergency care, emotions, information, patient experience

Introduktion: Akutmottagningen är platsen människor kommer när de drabbats av akut skada eller sjukdom. Utmaningar kan uppstå i individanpassat bemötande som är viktigt för att skapa trygg, personcentrerad vård och god vårdrelation. Utmaningen som kan leda till brister i patientsäkerheten kan eventuellt förebyggas genom förståelse för patienters perspektiv kring bemötande. Denna litteraturöversikts syfte var därför att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikten innehöll tio kvalitativa originalartiklar. Dessa valdes efter litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatanalys gjordes utifrån metod beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet framkom två teman: Att bli sedd som innehöll kategorierna, ”Att känna sig respekterad”, ”Att känna sig som en egen person” och ”Att känna sig uppmärksammad” och Att uppleva säkerhet och delaktighet med kategorierna: ”Att få information” och ”Att ha en öppen kommunikation med vårdpersonal”. Positiva upplevelser av bemötande handlade ofta om när patienten kände sig sedd, uppmärksammad och delaktig. Negativa upplevelser handlade ofta om bristande information och kommunikation vilket ledde till upplevelser av osäkerhet. Slutsats: Upplevelser av bemötandet på akutmottagningen beskrevs genom olika påverkande faktorer kring kommunikationens dimensioner; att vara informerade och delaktiga i sin vård. Vårdpersonal på akutmottagningen är skyldiga att hålla patienter informerade och delaktiga i sin vård. Patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande är viktigt för vårdförloppet och gör att människor känner sig trygga att söka vård på akutmottagningen. / Introduction: The emergency department is where people go if they suffered an acute injury or illness. Challenges can occur around person-centered care which is needed for a good care relationship. This patient safety risk could be preventable through understanding of patients’ experience of care encounters. The purpose of this literature review was to describe patients' experience of care encounters in emergency departments. Method: The literature review contained ten qualitative original articles. These were selected after a literature search in the databases CINAHL and PubMed, quality reviewed using SBU's template for review of qualitative studies. Result analysis was made according to the analysis method described by Popenoe et al. (2021). Results: Result showed two themes: Being seen with the categories; "To feel respected", "To feel like an individual" and "To feel noticed" and Experiencing safety and participation with the categories: "Getting information” and “Having an open communication with healthcare staff”. Positive experiences was when the patient felt seen, noticed as an individual and involved. Negative experiences were about lack of information and inadequate communication, which led to uncertainty. Conclusion: Patients' experiences of encounters in the emergency department varied and were described through positive and negative factors in the dimensions of communication; to be informed and involved in their care. Healthcare staff are responsible for keeping patients informed and involved in their care. Patients' experience of care staff encounters is important for the care process and makes people secure when seeking care at emergency departments.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer orsakar stort lidande hos individen samt deras familj. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöd och förståelse från hälso- och sjukvården. Våldet som orsakas mot kvinnorna leder till behov av akutsjukvård och därmed krävs rätt beredskap hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa aktuell forskning kring sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagning som utsatts för våld i nära relationer. Metod Detta är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metod som används i systematiska översikter. Denna litteraturöversikt baseras på kvalitativa och kvantitativa studier som analyserats och likheter har kategoriserats vilket medförde till resultatet. Resultat Huvudkategorier identifierades; Förutsättningar hos sjuksköterskor samt Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande med tillhörande underkategorier. Sammantaget påvisades en brist på kunskap, riktlinjer, rutiner samt tid hos sjuksköterskorna på akutmottagningarna vid omvårdnad av kvinnor som blivit utsatt för våld i nära relation. Sjuksköterskorna hade behov av vidare utbildning samt resurser för att kunna ge adekvathjälp. Slutsats Utbildning och organisatoriska förändringar som rutiner samt riktlinjer bör införas för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att identifiera samt möta våldsutsatta kvinnor och kunna ge god omvårdnad. / Background Intimate partner violence against women causes great suffering for the individual and their family. Women exposed to violence need support and understanding from the healthcare system. The violence that is caused against women leads to the need for emergency medical care, which requires adequate preparedness from nurses who work in the emergency department. Aim The aim of the literature review is to compile current research on the nurse's experiences of meeting women in the emergency department who have been exposed to intimate partner violence. Method This is a structured literature review with elements of the methodology used in it systematic reviews. This literature review is based on qualitative and quantitative studies that were analysed and similarities between these have been categorized which led to theresult. Results Main categories were identified; Presumptions for nurses and Factors that affect the nurse’s response with associated subcategories. Overall, there was a lack of nurses’ knowledge, time, guidelines, and routines in the emergency departments when caring for women who have been exposed to intimate partner violence. The nurses needed further education and resources to be able to provide adequate help. Conclusions Education and organizational changes such as routines and guidelines should be established so that nurses will have adequate skills and resources to identify and meet abused women and be able to provide good care.

Inledning: Omvårdnaden är kulturellt lågprioriterad inom akutsjukvården vilket bland annat framkommer i patientens negativa upplevelse av akutmottagningsbesök. Bakgrund: Konsekvenserna av bristfälligt utförd omvårdnad är att patientens oro för sitt hälsotillstånd kvarstår efter ett akutmottagningsbesök. Därutöver relaterar utebliven omvårdnad till ökad förekomst av patientrelaterade skador liksom dödlighet. För att på ett strukturerat sätt identifiera patientens omvårdnadsbehov tillämpar sjuksköterskan metodologi enligt omvårdnadsprocessen. Detta sker såväl i det kliniska arbetet som i dokumentationen. Få studier kring hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas på en akutmottagning har baserats på innehåll från patientjournaler. Syfte: Syftet var att granska hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammades i omvårdnadsdokumentationen på en akutmottagning. Metod: Studien använde en retrospektiv design för journalgranskning med stöd av Cat-ch-Ing©. Resultat: De kvantitativa aspekterna av sjuksköterskans dokumentation fick över lag högre medelpoäng (M17 av max 30) jämfört med de kvalitativa (M =12 av max 29). Högst fokus lades på beskrivning av patientens anamnes, såväl kvantitativt som kvalitativt (M 2,32 respektive M 2,22 av max 3). Däremot var den kvalitativa dokumentationen för omvårdnadsdiagnos, vilken är grunden för mål med omvårdnaden, torftig (M 0,90). För patienter >64 år var dokumentationen av signifikant högre kvalitet (M 12,67 av max 29) än för patienter 18 - 64 år (M 11,06). Det var också i gruppen >64 år som vårdtiden var signifikant längre. Diskussion: Journalgranskningen visade hur sjuksköterskan vid initiala bedömningssituationer i hög grad beskrev patientens såväl oberoende som beroende omvårdnadsproblem. Däremot uteblev omvårdnadsdiagnostiska analyser varpå fokus vad gällde patientens vårdbehov hamnade på den medicinskt beroende omvårdnaden. Patientrelaterade faktorer som ålder likaväl som vårdtid kan ha betydelse för kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskans kunskap om omvårdnadsdiagnostisering kan vara bristfällig, men journalstruktur med låg anpassning till omvårdnadsbedömning för kortare vårdtider på akutmottagningar begränsar möjligheterna att förtydliga patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Omvårdnadsjournalens struktur har sannolikt omfattande betydelse för hur patientens integrerade omvårdnadsbehov uppmärksammas under vårdtiden på en akutmottagning. Journaluppbyggnad med kvantitativ inriktning bidrar till att främsta fokus vad avser omvårdnadsdokumentation hamnar på patientens medicinska beroende omvårdnadsbehov.

Bakgrund: För att följderna av en allvarlig händelse i samhället ska minimeras åligger det varje region att ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan och planera sjukvården så att katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Vid en allvarlig händelse aktiveras en lokal katastrofmedicinska beredskapsplanen för respektive sjukhus. Ledningsansvarig sjuksköterskapå akutmottagningen är ofta den som tar emot larmet om en allvarlig händelse och aktiverar katastrofplanen.  Syfte: Granska och jämföra svenska regioners katastrofplaner för att belysa vilken roll den ledningsansvariga sjuksköterskan på akutmottagningen kommer få vid en allvarlig händelse. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Insamling av enkät och styrdokument från den största akutmottagningen i varje region.  Resultat: Majoriteten av akutmottagningarna (60%) hade inga formella krav på tidigareerfarenhet och utbildning för ledningsansvarig sjuksköterska. Utbildning och övning i ledarskap och katastrofberedskap för den ledningsansvariga sjuksköterskan gavs, men i en begränsad omfattning. Vid en allvarlig händelse delges den ledningsansvariga sjuksköterskanmånga betydelsefulla arbetsuppgifter och ansvarsområden utifrån akutmottagningarnas lokalakatastrofplaner. Endast 10% av de regionala katastrofplanerna ger en utförlig beskrivning av den ledningsansvariga sjuksköterskans funktion.  Slutsats: Ledningsansvarig sjuksköterska utgör en central funktion vid en allvarlig händelse. Det bör ställas höga krav på kompetens och funktionen behöver lyftas fram i regionernas katastrofplaner, vilket i nuläget brister i många regioner. Ledningsansvarig sjuksköterska utan tillräcklig utbildning och erfarenhet riskerar att bli en svag länk i systemet kring hela hanteringen av en katastrofhändelse. Något som kan ge konsekvenser i form av en icke fungerande akutmottagning vilket i sin tur kan påverka resten av vårdkedjan och utgöra en belastning på andra samhällsbärande funktioner. / Background: To minimize the consequences of a major accident or disaster, every region has to develop an Emergency Operations Plan and ensure the health care system is able to provide high-quality care during all circumstances. In case of a major accident or disaster, a local emergency response plan is activated at each hospital. The charge nurse is usually the person who receives the alarm call and activates the local emergency plan in the event of a disaster.  Aim: To review and compare Emergency Operation Plans in Swedish regions to highlight the role of the charge nurse in the event of a disaster.  Study design: The study was performed as a quantitative cross sectional study, using questionnaires and a collection of regulatory documents as a data collection method, and descriptive statistics for analyzing the data.  Results: A majority (60%) of the emergency departments did not express any formal requirements in the form of higher education or previous experience for a charge nurse. Education and exercise in leadership and disaster management was provided, but to a limited extent. In the event of a disaster, many important tasks and areas of responsibility are assigned to the charge nurse, according to the local emergency plans. Only 10% of the regional Emergency Operation Plans provide a detailed explanation of the charge nurse function. Conclusion: The charge nurse plays a pivotal role at the emergency department in the event of a disaster. The requirements for the position should be high and the position needs to be highlighted in the regional Emergency Operation Plans. A charge nurse lacking enough education and experience may become a weak link in the chain of disaster management. This may result in ramifications in form of a dysfunctional emergency department affecting otherparts of the hospital and society.

Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning ställer höga krav på sjuksköterskor att kunna fatta snabba beslut, kunna ge trygghet samt skapa delaktighet. Barn är ofta oroliga och rädda när de besöker akutmottagningen, närstående kan då vara ett stöd. Sjuksköterskans etiska förhållningssätt är grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid bemötandet av barnet som patient och deras närstående på akutmottagning. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats vilket ger en uppfattning om befintlig forskning eftersom sjuksköterskors perspektiv ville belysas. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att möta barn och deras närstående på akutmottagningen resulterade i tre huvudteman: ”Att ge god och säker vård till barnet”, ”Sjuksköterskans kommunikationsförmåga” samt ”Barncentrerad omvårdnad - att se barnet som unikt”. Följt av sju underteman; ”Sjuksköterskans kompetens i akuta situationer”, ”Bedömning av barn - en utmaning för sjuksköterskan”, ”Det professionella samarbetet”, ”Att anpassa kommunikationen till barnet”, ”Värdet i att inkludera närstående”, ”Att möta och interagera på barnets villkor” samt ”Tillvägagångssätt för att lindra barns smärta”. Konklusion: Barnets bästa ska alltid vara främsta fokus varför sjuksköterskor alltid måste beakta barnets perspektiv samt anpassa kommunikationen. Att involvera närstående är betydelsefullt för att underlätta samarbetet med barnet för att skapa en vårdande relation. / Background: Working in an emergency department places high demands on nurses to be able to make quick decisions, to be able to provide safety and to create participation. Children are often afraid when they visit the emergency department, family can then be a support. The nurse's ethical approach is fundamental. Aim: The aim was to describe nurses' experiences when approaching the child as a patient and their family in the emergency department. Method: The thesis was carried out as a general literature review with a qualitative approach, which gives an idea of existing research because the nurse's perspective wanted to be highlighted. Findings: Nurses' experiences of meeting children and the families in the emergency department resulted in three main themes; "Providing good and safe care to the child", "Nurse's communication skills" and "Child-centred nursing - seeing the child as unique". Followed by seven sub-themes: "The nurse's competence in emergency situations", "Assessment of children - a challenge for the nurse", "The professional collaboration", "Adapting communication to the child", "The value of including family", "Meeting and interacting on the child's terms" and " Approaches to Relieving Children's Pain”. Conclusion: The child's best interests must always be the primary focus, which is why the nurse must always consider the child's perspective and adapt communication. Involving family is important to facilitate cooperation with the child to create a nurturing relationship.

BakgrundSjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad. I takt med att den äldre befolkningen ökar i antal ställs större krav på akutmottagningar som förväntas ombesörja vården av dessa äldre människor. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska bedriva akutsjukvård och parallellt tillgodose äldre patienters omvårdnadsbehov. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen. MetodDetta examensarbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag avliknande metodik som används vid systematiska översikter. Databaserna som användesvar CINAHL och Pubmed. Litteraturöversikten är baserad på tio artiklar där fem är kvalitativa, två är kvantitativa och tre är mixad metod. ResultatI resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; sjuksköterskans utmaningar och komplexiteten av att vårda äldre patienter som presenteras med tillhörande underkategorier. SlutsatsAkutmottagningar bedriver akutsjukvård där tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbelastning är ett faktum. Sjuksköterskorna står inför stora utmaningar när äldres mest grundläggande omvårdnadsbehov måste prioriteras bort för att vårda de mest akut sjuka och skadade patienterna. De äldre patienterna beskrivs som komplexa där kognitiv nedsättning och samsjuklighet medför svårigheter för sjuksköterskorna att vårda denna patientgrupp. Dessutom är inte akutmottagningens miljö anpassad för den äldres patientens behov. / BackgroundNurse´s primary responsibility is nursing care. As the elderly population increases in number, the demands become greater on the emergency department that provide care for elderly people. This places great demands on the nurse who must provide emergency medical care and at the same time meet the nursing needs of elderly patients. AimThe aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly patients in the emergency department. MethodThis essay has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The databases that were used were CINAHL and PubMed. This literature review is based on ten articles where five are qualitative, two are quantitative and three are mixed methods. ResultsThe results of this literature review show three main categories: Nurse´s challenges, the complexity and the environment of the emergency department which was presented with associated subcategories. ConclusionsEmergency departments provide emergency medical care where lack of time, resources and high work is a fact. Nurses are faced with great challenges when the most basic nursing needs of the elderly patients must be prioritized away to care for the most acutely ill and injured patients. The elderly patients are described as complex, where cognitive impairment and comorbidity make it difficult for the nurses to care for this patient group. In addition, the environment of the emergency department is not adapted to the needs of the elderly patients.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

Akutmottagningens uppdrag är att ge omedelbar akutsjukvård för akuta skador och sjukdomar. Hjärtstopp kräver omedelbar behandling då hjärtat förlorar sin pumpfunktion vilket leder till att kroppen inte kan hålla sig levande. Närstående kommer ofta med till akutmottagningen och bevittnar de livräddande insatserna. Närstående som bevittnar hjärt-lungräddning (HLR) kan uppfatta det som en traumatisk händelse. Vid akut förlust som vid dödsfall är sorg en normal reaktion hos närstående. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande erfarenheter av närståendes närvaro och delaktighet vid livräddande insatser i samband med hjärtstopp på akutmottagning. För att svara på studiens syfte genomfördes en strukturerad integrativ litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fyra kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet presenterades i tre kategorier; närvara som en naturlig del, relationer för öppen delaktighet och utmaningar att få vara delaktig som närstående med två till tre underliggande subkategorier. Resultatet visar att närstående vill vara delaktiga vid HLR, de ville ha information och få förklaringar om deras anhörig under HLR. Närstående ville vara nära sin anhörig för att kunna ta farväl, samt få stöd både från akutmottagningspersonal och från andra närstående.

Bakgrund: Hot och våld rapporteras öka mot samhällsnyttig personal och sjuksköterskor på akutmottagningar är den mest drabbade yrkeskategorin. Sjuksköterskorna beskriver att de dagligen är utsatta för hot och våld där patienter och anhöriga är utövarna.Våldspredisponeradefaktorer är väntetider och missnöje över de medicinska bedömningar som görs. Konsekvenserna är mångfacetterade och drabbar både sjuksköterskan och patientsäkerheten.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudiens metod baseras på kvalitativ design i syfte att utforska upplevelser av ett fenomen. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats och genom dessa har två huvudkategorier identifierats och som sedan fick två respektive tre underkategorier. De två huvudkategorierna var hot och våld som en del av yrket & konsekvenser av hot och våld.Konklusion: Sjuksköterskor har liknande upplevelser av hot och våld på arbetsplatsen och de efterföljande konsekvenserna. Organisatoriska faktorer behöver ses över och inställningen till att anmäla hot och våld behöver förändras för att fenomenet ska åskådliggöras och prioriteras. Då hot och våld mot sjuksköterskor är en möjlig faktor att lämna arbetsplatsen och professionen bör det ligga i allas intresse att bryta utvecklingen. / Background: Threats and violence are reported to increase against socially useful staff and nurses in emergency departments are the most affected professional category. Nurses describe that they are exposed to threats and violence on a daily basis where patients and relatives are the practitioners. Factors predisposing to violence are waiting times and dissatisfaction with the medical assessments that are made. The consequences are multifaceted and affect both the nurse and patient safety.Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence in emergency departments.Method: The method of the literature review is based on qualitative design with the aim of exploring experiences of a phenomenon. The analysis method used was qualitative content analysis.Results: The results are based on 12 scientific articles that were analyzed and through these two main categories have been identified, each received two and three subcategories. The two main categories were threats and violence as part of the profession & consequences of threats and violence.Conclusion: Nurses have similar experiences of threats and violence in the workplace and the consequences made of. Organizational factors need to be reviewed and the attitude towards reporting threats and violence needs to change in order for the problem to be illustrated and prioritized. Since threats and violence against nurses are a possible factor in leaving the workplace and the profession, it should be in everyone's interest to break the trend.