Bakgrund: Patienter med drog- och alkoholmissbruk riskerar många komplikationer till följd av missbruket. Missbruket leder till många dödsfall varje år och är en stor kostnad för samhället. Patienter med missbruksproblematik upplever att de behandlas orättvist i omvårdnaden. Sjuksköterskor anser att omvårdnaden av den här patientgruppen är komplex. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors inställning och upplevelser av att vårda patienter med drog- och alkoholmissbruk inom både somatisk och psykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie, med 16 vetenskapliga artiklar, 12 med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenterades i olika kategorier som var: ”Att vara osäker”, ”Att känna sig otillräcklig”, ”Att känna sig inkompetent i sin roll”, ”Att kommunicera med patienten” samt ”Att vara ensam eller i team”. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter i omvårdnaden med den här patientgruppen. Kunskapsbrist beskrevs i samband med omvårdnaden samt känslor som ångest och stress. En del relationer mellan sjuksköterska och patient baserades på misstro och några sjuksköterskor uttryckte en vilja att förbättra omvårdnaden med den här patientgruppen. Slutsats: Utifrån denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att sjuksköterskor kan uppleva brister i omvårdnaden av patienter med drog- och alkoholmissbruk. Bristerna visar sig genom osäkerhet, otillräcklighet, känsla av inkompetens, i kommunikationen med patienten och samverkan i teamet. Utbildning, kunskap, samverkan och engagemang visar sig vara viktiga faktorer som kan påverka kvaliteten på omvårdnaden av den här patientgruppen. Det innebär således att det finns ytterligare behov av att utveckla både kunskapsläget och rutinerna när det kommer till denna typ av vård. / Background: Patients with drug- and alcohol abuse risk various complications related to the misuse. Drug- and alcohol abuse leads to a high yearly rate of death and an important social cost. Patients with drug- and alcohol abuse experience that they are treated unfairly in the care. Nurses consider the nursing care of this patient group to be complex. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences in the care for patients with drug- and alcohol abuse, both in somatic and psychiatric wards. Method: A literature review including 16 scientific articles, 12 with qualitative method, 4 with quantitative method. Results: The result is presented in different themes: “To be unsure”, “To feel inadequate”, “To feel incompetent”, “To communicate with the patient” and “To work alone vs in a team”. The nurses experienced difficulties in the care. A lack of knowledge was described and also emotions like anxiety and stress. Many relationships were based on distrust. Some of the nurses expressed a will to ameliorate the care for this patient group. Conclusion: The conclusion of this literature review is that nurses can experience deficits in the care of patients with drug- and alcohol abuse. The deficits manifest through insecurity, insufficiency, a sense of incapacity, in the communication with the patient and in the interplay inside the team. Education, knowledge, teamwork and commitment show to be important factors that can affect the quality of the care for this patient group. This implies that there are additional needs to evolve the knowledge and routines concerning this type of care.

Studiens syfte var att synliggöra vuxna barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande föräldrar och hur socialtjänsten fanns eller inte fanns som ett stöd under dessa förhållanden. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med vuxna personer som växte upp med föräldrar med alkoholmissbruk och som hade haft kontakt med socialtjänsten. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, barndomssociologiska begreppen föräldrafiering samt being och becoming och stigmatisering. Studiens huvudresultat belyser att samtliga intervjupersoner påverkades negativt av föräldrarnas alkoholmissbruk. De flesta intervjupersoner upplevde att de behövde ta ett stort ansvar i hemmet och hålla alkoholmissbruket som en familjehemlighet. Resultaten visade att samtliga deltagande var missnöjda med socialtjänstens stöd, exempelvis genom att de inte blev bemötta på ett barns nivå. Ingen familj blev erbjuden familjeorienterade insatser. / The aim of the study was to highlight the experiences of adult children of growing up with alcohol-abusive parents and how the social services were to any support under these circumstances. In the study four qualitative interviews were conducted with adults who grew up with parents with alcohol abuse and who had contact with the social services. The study's results were analyzed by Bronfenbrenner's development ecological model, childhood sociology concepts parentification, being and becoming and the concept stigmatization. The main results of the study, highlights that all interviewees were affected negatively by the parents' alcohol abuse. Most of the interviewees felt that they needed to take great responsibility at home and keep the alcohol abuse as a family secret. The results showed that all participants were displeased with the social services support, for example by not being treated at a child´s level. None of the families were offered family-oriented support.

Tidigare forskning gällande barn som vuxit upp med föräldrar med psykisk sjukdom/ohälsa eller missbruksproblematik har till stor del fokuserat på negativa aspekter. Syftet med denna studie var att genom fyra självbiografier undersöka individuella faktorer som kan bidra till en positiv utveckling, hos barn som vuxit upp med någon vuxen med psykisk sjukdom och/eller alkoholmissbruk. Studiens frågeställningar rörde vilka individuella egenskaper som bidragit till välmående i vuxenlivet, om några av dessa är gemensamma mellan författarna samt minnen från barndomen som kan relateras till anknytning. Studiens teoretiska grund bestod av anknytningsteori samt resiliens, för att undersöka anknytningens betydelse för dessa barn samt hur motståndskraft kan utvecklas hos dessa barn enligt teori och forskning. Studiens resultat visade på flertalet individuella och gemensamma faktorer hos författarna samt de minnen som kunde relateras till anknytning. Resultatet analyserades genom tematisk analys, vilket härledde 4 teman: skyddsnät, anknytning, individens karaktär samt strategier för att överleva. / Previous research about children who have grown up with parents with mental illness and/or abuse has largely focused on negative aspects. The aim of this study was to through four autobiographies, examine individual factors that can contribute to a positive development, in children who have grown up with any adult with mental illness and / or alcohol abuse. The questions of the study concerned which individual characteristics contributed to well-being in adulthood, if some of these are common between the authors and memories of childhood that can be related to attachment. The theoretical foundation of the study consisted of attachment theory and resilience, in order to investigate the importance of the attachment for the children and how resistance can be developed in these children according to theory and research. The results of the study showed the majority of individual and common factors among the authors and the memories that could be related to the connection. The results were analyzed by thematic analysis, which derived 4 themes: safety net, connection, individual character and strategies for survival.

Enligt forskning ökar alkoholkonsumtionen bland personer som är 65 år och äldre. Detta antas innebära att hemtjänstpersonal kommer att stöta på alkoholberoende allt oftare i arbetet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet kring äldre vårdtagare med problematisk alkoholkonsumtion bedrivs inom hemtjänsten. Som teoretisk grund för studien användes makt, ålderism, synen på människan som objekt/subjekt samt synsätt på alkoholmissbruk. En kvalitativ metod bestående av åtta intervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes. Resultatet visar att respondenterna tycker det är viktigt att vara värderingsfri i arbetet. De beaktar även vårdtagarnas rätt till privatliv. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheter inom socialt arbete bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, något som respondenterna beaktar i sitt arbete. Svårigheter som respondenterna stöter på i arbetet löser de bland annat genom att diskutera med kollegor, något som nämndes som strategier. Det framkom också att respondenterna anser att de ibland inte har de förutsättningar som krävs för att möta den berörda gruppen. / According to research, alcohol consumption among people aged 65 and over increases. This is supposed to mean that homecare staff will encounter alcohol addiction more and more frequently at work. The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how work on elderly patients with problematic alcohol consumption is conducted within homecare. As a theoretical basis for the study, power, ageism, the view of man as object / subject, and approach to alcohol abuse were used. A qualitative method consisting of eight interviews with homecare staff was conducted. The result shows that the respondents find it important to be value-free at work. They also take into account the patients’ right to privacy. According to the Social Services Act, activities within social work must be based on respect for people's self-determination and integrity, something that the respondents consider in their work. Difficulties encountered by the respondents in the work are solved, among other things, by discussing with colleagues, something that was mentioned as strategies. It also emerged that the respondents believe that they sometimes don’t have the conditions required to meet the relevant group.

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. / The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way. The second analysis method we used for our results was a hermeneutic orientation, which was used for the expressions phrased in an implicit way. The main result of this study was that the authors expressed feelings of guilt and shame in different ways. It occurred both as explicit and implicit expressions and sometimes they described these feelings as if it was two feelings that intertwined and were very alike. Our conclusion is that these feelings are of significance for people with an alcohol abuse and that the authors gave these feelings a negative tenor.

Syftet med studien var att undersöka hur personer utan socionom- eller socialarbetarexamen som arbetar med socialt arbete riktat mot personer med alkoholmissbruksproblematik inom tredje sektorn (civilsamhället) lär sig om socialt arbete. Vidare syftade studien till att undersöka vilka former av kunskaper och förmågor som dessa respondenter ansåg vara av betydelse för att kunna utföra ett socialt arbete. Som teoretisk grund för studien användes teorier om lärande. En kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med frivilliga och anställda i tredje sektorn från Mellansverige utfördes. En tematisk analys gjordes och resulterade i att ett antal teman framkom. Resultatet visar inte en heltäckande bild av kunskapsläget hos den tredje sektorn men visar dock att tidigare forskning överensstämmer med resultatet. Viktiga kunskaper var teoretiska kunskaper, den egna personens betydelse och bemötandet av den enskilde. Resultatet visade även att respondenterna tillskansade sig kunskap genom professionella relaterade till verksamheten, lärde sig genom arbetet och att egna erfarenheter visade en väg till kunskap. / The aim of the study was to investigate how people without social work education, who practice social work targeted at people with alcohol abuse problems in the third sector learn about social work. Furthermore, the study aimed at investigating which forms of knowledge and abilities the respondents considered to be of importance in order to perform social work. Theories underlying the study were theories of learning. A qualitative method of individual interviews with volunteers and employees in the third sector from central Sweden was performed. A thematic analysis was made and resulted in a number of themes. The result does not show a comprehensive picture of the knowledge situation in the third sector, but shows that previous research is consistent with the results. Important knowledge was theoretical knowledge, the significance of the individual person and the significance of the meeting with the individual. The result also showed that the respondents gained knowledge through professionals related to the organisation, learn by doing and that their own experience showed a path to knowledge.

Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande. / Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.

Bakgrund: Substansmissbruk är ett växande folkhälsoproblem vilket leder till att sjuksköterskor möter personer med missbruksproblematik i större utsträckning än tidigare. Denna grupp vårdsökande löper ökad risk att utsättas för stigmatisering till följd av bristande kunskap om substansmissbruk och beroende. Detta kan medföra negativa konsekvenser gällande personcentrerad vård vilket kan innebära sämre vårdkvalitet för personer med substansmissbruk. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Sammanställning av elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån fem steg. Resultat: Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar vården av personer med substansmissbruk. Två kategorier framträdde under analysen. Kategorin Kunskapsluckor redovisas med tre underkategorier (Specifik kunskap, Tillitsfull vård samt Professionellt ansvar). Den andra kategorin; Etiska utmaningar redovisas i två underkategorier (Jämlik vård trots rädsla samt Frustration och otillräcklighet). Slutsats: Det finns okunskap hos sjuksköterskor gällande vårdsökande personer med substansmissbruk. Kunskapsbristen kan leda till fördomar och osäkerhet hos sjuksköterskor vilket kan göra det utmanande att vårda personcentrerat. Konsekvensen ka bli försämrad vård för denna grupp vårdsökande. Ökad kunskap samt större erfarenhet är nödvändig för att förbättra vårdkvaliteten för personer med substansmissbruk. / Background: Substance abuse is a growing public health problem. This group of care seekers is at increased risk of stigma settings because of general ignorance regarding substance abuse and addiction. This may lead to negative consequences when it comes to offering person-centered care to this group of people. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with substance abuse. Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach. A compilation of eleven scientific articles which has been quality checked and then analyzed from five steps. Findings: There are several elements affecting the medical care for persons with substance abuse. Two categories emerged through the analysis. The first category:  Lack of knowledge is described in three subcategories (Specific knowledge, Reliant care and Professional responsibility). The other category: Ethical challenges is described in two subcategories (Equal care despite of fear and Frustration and inadequacy).  Conclusion: There is a general ignorance amongst nurses’ regarding the care for people with substance abuse. The lack of knowledge might stimulate preconceptions and insecurity among nurses. Increased knowledge and greater experience are needed to improve person-centered care for this group of care seekers.