Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter. / Mental illness that may be due to having grown up with alcohol addicted parents is problematic. The psychiatric nurse should be aware of how a promoted mental health for this target group can be achieved in psychiatric careIt is therefore important to describe how psychiatric nurses work person-centered with this patient group in care situations. Aim: To describe how nurses within adult psychiatric care throw Person-Centered care can promote continuous development of psychiatric health regarding adults with parents who have an alcohol abuse. Method:Data was collected from six semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result material presented the following categories; Create Confidence and trust, Identify need for efforts, Work in team around patient, Get patient to take responsibility for their own choices, and Let the patient affect planned efforts. Conclusion: The nurses who participated in the study argued that the motivation and strengthening of the patient to take responsibility were central aspects.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

<p>Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. </p><p>Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig.

Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande föräldrar. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur det är att växa upp i en miljö där alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det får för ett barn. Jag har också velat lära mig mer om hur man som lärare kan stötta de här barnen i en svår livssituation. Arbetet består dels av en litteraturgenomgång och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den här kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk är ett komplext och mångtydigt begrepp - barn reagerar väldigt olika på att utsättas för alkohol- missbruk. Det medför i sin tur att det är svårt att koppla något specifikt beteende till att ett barn lever i en miljö av alkoholmissbruk. Tillvaron för barn till alkoholmissbrukande föräldrar präglas ofta av instabilitet och oförut- sägbarhet. För många av dessa fyller skolan en mycket viktig funktion. I skolan kan man få något av den trygghet och förutsägbarhet som hemmiljön inte klarar av att tillgodose. Det finns många vuxna barn till alkoholmissbrukare som i efterhand vittnat om hur betydelsefull skoltiden varit för dem, trots att de inte blivit medvetna om det förrän i vuxen ålder. Det bör man som lärare vara medveten om.

We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.

The purpose of this study was to investigate a nursing home for people who were previously homeless. The study was based on a case study done on the nursing home Gamlebo. The fol-lowing questions were asked, (1) What conditions apply for the job? (2) How is work carried out ? (3) What are the needs of the residents at Gamlebo? (4) What distinguishes Gamlebo from other nursing homes for older people? A qualitative approach was used along with semi-structured interviews. The theory was made with standard theory. The results showed that the staff at Gamlebo had the potential to work through clear guide-lines that took into account the residents' individual needs. Work was conducted with individ-ual solutions and most importantly a good treatment. A good treatment was according to the staff crucial when working with the residents. The residents were characterized by their homelessness and had a distrust of society. To create trust towards the residents was therefore crucial and to wait out the residents own will. What distinguishes Gamlebo from other tradi-tional nursing homes is that the staff has the expertise and experience to meet older people who have been homeless in their own terms.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till både fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svårigheter att själva erkänna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa. RESULTAT: Tre huvudteman och ett undertema identifierades vid analysen; vårdrelationen, rädslan för negativa patientreaktioner, sjuksköterskans kunskap och sjuksköterskans syn på alkoholförebyggande arbete. I resultatet framkom att sjuksköterskor har bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad vilket leder till en osäkerhet och resulterade i att alkoholförebyggande arbete undveks eller blev lågprioriterat. Ökad utbildning i alkoholrådgivning och alkoholrelaterad omvårdnad kunde öka sjuksköterskornas delaktighet i alkoholinterventioner. För att vårda en patient med alkoholmissbruk var en god relation till patienten betydande, det var också en förutsättning för att kunna samtala om alkohol. KONKLUSION: Författarens konklusion är att sjuksköterskor har svårigheter med att vårda denna patientkategori. Sjuksköterskors osäkerhet, förhållningssätt och bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad medför att patienter med alkoholproblem inte får den omvårdnad de är i behov av. Detta kan elimineras genom ökad utbildning och kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad. / BACKGROUND: The alcohol consumption has increased since the 1900th century. A increased alcohol consumption can lead to physical and mental damages. Nurses meet patients that abuse alcohol on daily bases and this patient category can have difficulties to admit the problem. AIM: The aim of this study was to describe nurses experience of caring for patients with alcohol abuse problems. METHOD: A literature review, the data consisted of ten scientific papers of which five were qualitative and five quantitative. RESULT: Three categories and one subcategory was identified; the caring relationship, fear of negative patient reactions, nurses knowledge and the nurses view of alcohol preventive work. The result shows that nurses lack knowledge about alcohol related care witch created a insecurity leading to this being a low priority. Better education could increase their participation in alcohol interventions. A good patient relationship was important and a condition for talking about alcohol. CONCLUSION: The author draw the conclusion that nurses have difficulties caring for this patient category. The nurses attitude, insecurity and lack of knowledge about alcohol related care result in a care not fulfilling the needs of this patient category. The problem can be solved by increased knowledge about alcohol related care.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Studien visar att alkoholkonsumtion, trots acceptans av alkoholbruk inom boendet, upplevs av de boende som om den minskar. Resultatet har betydelse för hur lågtröskelboenden kan utvecklas för att göra en än bättre anpassning till de boendes behov. / A low-threshold-home is a home for individuals that are struggling with alcohol addiction problems and finding it hard to find a place to stay. The intention of the home is to offer the residents support in their struggle with alcohol, and a safe place to stay, without putting pressure on the person to stay sober. The purpose of the study was to see how the individuals are coping with living at the low-threshold home and still struggling their addiction, and how the move there has changed their quality of life. A phenomenological perspective of theory of life has been used in the analysis and the results show an existential connection between the men in their alcohol-addiction. Because of their shared alcohol- and accommodation problems with addiction, the individuals feel a unity between them that creates understanding. The study shows by experiences by the residents that the acceptance of alcohol within this low-threshold-home in many cases leads to less consumption of alcohol. That is important and useful when trying to improve these low-threshold-homes even more in the future for the individuals living there.