Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård. Analysen av intervjuerna utfördes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012 ss. 187 - 201) modell för innehållsanalys. Kategorierna i resultatet är: yttre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn, inre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn och utförandet av specifika moment vid vård av barn. Resultatet belyser faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn. Föräldrars delaktighet, sjuksköterskors utbildning samt kompetens är bland annat aspekter som tas upp. Även olika moment som kan påverka sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn nämns. I resultatdiskussionen förs en diskussion kring studiens kategoriområden, samt forskning kopplat till deltagarnas upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande. Hälso- och sjukvårdslagen kräver vård på lika villkor och ett mål om god hälsa, detta gäller även sjuksköterskors arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en inducerad abort. Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga studier, varav åtta av dessa var av kvalitativ ansats. Litteratursökning utfördes huvudsakligen i vårdvetenskapliga databaser. Dataanalysen genomfördes med textanalys och resulterade i sju centrala teman. Resultat: Resultatet visade att flertalet sjuksköterskor stöttade kvinnans rätt till abort, men trots detta kantades tillvaron av varierande attityder gentemot kvinnan och hennes beslut om abort. Sjuksköterskorna upplevde omvårdnaden som krävande samt förekomst av moraliska dilemman och etisk stress. Att ha ett professionellt förhållningssätt och en icke-dömande attityd var viktiga inslag i arbetet. Sjuksköterskorna efterlyste handledning och utbildning samt ett reflekterande arbetsklimat som ett medel för att uppnå och bevara sin egen hälsa på arbetsplatsen. Diskussion: En tolkning av resultatet utfördes utifrån Hesook Suzie Kims Human Living Concept. Diskussion fördes hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inducerade aborter samt sjuksköterskors behov av reflektion, handledning och utbildning på arbetsplatsen. / Background: From an international perspective women are still subject to illegal abortions, putting their health, and in some cases their life, at risk. In gynecological care in Sweden nurses duties consists, amongst others, of caring for women undergoing induced abortion. Their work is based on the swedish abortion law on women's right to abortion aswell as the health care law. Nurses have been given a more prominent role regarding induced abortions in pace with the increasing use of the medically induced abortion. In this work, the nurses are exposed to specific tasks which can seem demanding. The health care law requires care on equal terms, and a goal of good health, this should also apply to the nurses’ work. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for women undergoing induced abortion. Methods: A literature review consisting of ten scholarly articles, eight of which were of a qualitative approach. Literature searches were primarly conducted in health science databases. Data analysis was performed with text analysis and resulted in seven key themes. Results: The results showed that the majority of nurses supported the woman's right to abortion. Despite this, differing attitudes existed towards the women and their decisions on abortion. The nurses felt that caring was demanding and pointed out the existence of moral dilemmas and ethical stress. A professional approach and a non-judgmental attitude were important elements in the work. The nurses called for supervision and education, and a reflective working climate as a means of achieving and maintaining their own health in the workplace. Discussions: Interpretation of the results was performed using Hesook Suzie Kim's Human Living Concept. Discussion reflected on how the care relationship is affected by the nurses’ experiences of working with induced abortions and nurses’ need of reflection, supervision and training in the workplace.

No description available.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön påverkar sjuksköterskans psykiska och fysiska välbefinnandet på arbetet och är beroende av sjuksköterskans arbetsrelationer och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det fyra huvudkategorier, Jaget på jobbet, Att jobba tillsammans, Arbetspasset och Arbetsplatsens förutsättningar för hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs. Slutsats: Den psykosociala arbetsmiljön upplevs individuellt av sjuksköterskor och har stor betydelse för hur sjuksköterskan trivs på jobbet. Det är viktigt att arbetsplatsen ger goda förutsättningar för utveckling och sammanhållningen av personal.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla, samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika psykiatriska diagnoser. / Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients with various psychiatric diagnoses.

Bakgrund Patienter med substansbrukssyndrom har ofta behov av sjukhusvård på grund av trauma, psykisk problematik eller fysiska skador som uppkommit på grund av substansbruk. Sjukdomen skapar ett sjukdomslidande för patienten som är svår att ta sig ut. Utöver sjukdom upplever patienterna sig ofta stigmatiserade både från samhället, sig själva samt vårdare vilket bidrar till livslidande såväl som vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda sina patienter personcentrerat med respekt. Syfte  Syftet är att beskriva mötet mellan patienten med substansbrukssyndrom och hälso-och sjukvårdspersonal. Metod Studien byggs på en icke-systematisk litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar. Inkluderade artiklar är av kvalitativ design. Datat är insamlad under hösten 2021 från databaserna PubMed och CINAHL, sökningarna genomfördes med booleska sökkombinationer. Alla inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys står till grund för teman i studiens resultat. Resultat Patienter såväl som sjuksköterskor uppvisar beteende och attityder påverkade av stigma. Den stigmatiserade patienter upplever förminskande samt diskrimination i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal vilket gör patientgruppen mindre benägen att söka vård. Hälso-och sjukvårdspersonal som stigmatiserar patienten har svårt att vårda patienten utifrån ett personcentrerat synsätt och upplever svårigheter att se hela patienten i mötet. Hälso-och sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom området visar att mer kunskap är av hjälp i mötet med patienter, samt att kunskap leder till avstigmatisering. Mötet med specialister leder till trygghet för patienten som i sin tur vågar vara sig själv. Slutsats Mer kunskap om substansbrukssyndrom behövs hos grundutbildad hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna möta patienten utifrån ett personcentrerat synsätt, fritt från stigma. / Background Patients suffering from substance use disorders tend to hold a high frequency of hospitalizations, due to trauma, psychiatric instability or physical damage associated with substance use. The patient often experiences stigmatization, from the community, nurses and other ward personne. The nurse holds responsibility to treat their patients with respect as well as exercise a person-centered ward to ensure the best possible care for their patients.  Aim The aim is to describe the encounter of patients suffering from substance use disorder and healthcare personnel.  Method The study was implemented with a non-systematic literature study, based on 15 scientific articles. The included articles are based on qualitative design. The data was collected during the autumn of 2021 from the databases PubMed and CINAHL, the search was made with boolean search combinations. The included articles have been quality reviewed according to the Sophiahemmet assessment instrument. Data Analysis was made with an integrated data analysis, which contributed to the themes presented in the result of the study. Results Patients as well as nurses exhibit behaviour and attitudes affected by stigma. The stigmatized patient experiences diminishing behaviour together with dicrimination when they meet healht-care providers, which makes them less prone to approach hospital care. Health-care providers, who stigmatize patients, experience difficulties in the exercise ward of a patient centered point of view. Professions with specialist competens, within substance use disorders, shows that more knowledge leads to destigmatizing. Conclusions Better knowledge about substance use disorders is needed within healthcare-providers to be able to provide care out of a person centered point of view, free from stigma, in the meet with patients suffering from substance use disorder.