Abstrakt Syftet med studien är att undersöka herrelitföreningarnas beroende av yttre partners. Samtidigt lyfta fram elitföreningarnas användning av kommersiell verksamhet och hur det påverkar deras ekonomi. Studien kommer också att diskutera fördelar och nackdelar som de undersökta föreningarna ser med införandet av idrottsaktiebolag, eftersom idrottsföreningens går mot ett mer företagsliknande förhållningssätt. Studien är förankrad i den osäkra miljön som bildas när kommersialisering och det ideella idealet ställs mot varandra inom svensk idrott. Forskning instämmer i att idrotten måste skapa en balans mellan kommersialisering och ideell idealet. Å andra sidan råder en viss oenighet om kommersiella intäkter handlar om vinstmaximering eller nyttomaximering. Resource Dependence Theory används för att förklara hur partners minskar deras beroende och osäkerheter i miljön de arbetar i förhållande till yttre partners. Metoden som används är en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning, genom ett frågeformulär som innehåller frågor i en blandning av enkätfrågor och semistrukturerade intervjufrågor. Sexton respondenter deltog i studien. Studien visar att herrelitföreningar tycker att samarbete med externa partners är något att sträva efter, men att det också skapar ett beroende av dessa externa partners. Det verkar också som om beroendet är oförändrat oavsett sammansättningsform. / Abstract The purpose of the study is to investigate the dependence of associations on external organizations. At the same time highlight the sports associations' use of commercial activities and how it affects their finances. The study will also discuss the advantages and disadvantages that the surveyed associations see with the incorporation of sports associations, as the sports associations world is moving towards a more corporate-like approach. The study is rooted in the uncertain environment that is formed when commercialization and the non-profit ideal are set against each other within Swedish sports. Research agrees that sport needs to strike a balance between commercialization and the non-profit ideal. On the other hand, there is disagreement as to whether commercial revenue is about profit maximization or utility maximization. Resource Dependence Theory is used to explain how organizations reduce their dependence and uncertainties in the environment they operate in relation to external partners. The method applied is a mixture of quantitative and qualitative research, through a questionnaire containing questions in a mixture of survey and semi-structured interview questions. Sixteen respondents participated in the study. The study shows that elite sports associations find that collaboration with external organizations is something to strive for, but that it also creates a dependency on these external organizations. It also appears that the dependency is unchanged regardless of the form of association.

Spelet Allsvenskan Fantasy studeras för att undersöka hur spelare motiveras och upprätthåller motivation över tid. Studien utgår ifrån modellen Motivational Technology Model som bygger på Uses and Gratifications Theory och Self-Determination Theory. Tio semistrukturerade intervjuer utförs med syftet att identifiera hur spelare motiveras att spela Allsvenskan Fantasy. En tematisk analys utförs på datan från intervjuerna och sex teman identifieras:  -  Spelet spelas utanför spelet -  Spelaren blir en aktör, får agens genom att använda sin kunskap -  Social interaktion förhöjer spelupplevelsen -  Verkligheten som extra spelnivå -  Spelet är anpassningsbart -  Spelarna är självgående men behöver varandra  Dessa sex teman diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med fokus på spelets affordanser, och grundläggande psykologiska behov för inre motivation hos spelarna. / The game Allsvenskan Fantasy is researched to investigate how players are motivated and uphold their motivation over time. The study makes use of the Motivational Technology Model which is based upon Uses and Gratifications Theory and Self-Determination Theory. Ten semi-structured interviews are conducted with the aim to identify how players are motivated to play Allsvenskan Fantasy. A thematic analysis is applied to the data from the interviews and six themes are identified:  -  The game is played outside of the game -  The player becomes an actor, receives agency by using their knowledge -  Social interaction enhances the game experience -  Reality gives an extra level of the game -  The game is adaptable -  The players are self-propelled but need each other  These six themes are discussed by using the theoretical framework with focus on the affordances of the game and the basic psychological needs for intrinsic motivation among the players.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.

Sportanalys definieras av Alamar (2013) som användning av historisk data för att applicera modeller som kan ge information till beslutstagare inom en viss organisation. Det ger dem möjlighet att assistera sin organisation för att få en sportslig fördel. I den här studien utförs sportanalys, mer specifikt analyseras hörnsekvenser inom svensk elitfotboll. En hörnsekvens är den sekvens av händelser som sker från att bollen sätts i spel från hörnans startposition tills det att något av följande villkor uppfylls: 8 händelser sker givet att hörnan slås kort 6 händelser sker givet att hörnan slås långt 15 sekunder passerar Försvarande lag tar över bollen Något lag utför ett regelbrott Skott utförs av attackerande lag Datamaterialet som används är framtaget av företaget Wyscout och tillhandahållet av Football Analytics Sweden AB. De ligor och säsonger som betraktas är de svenska herrligorna Allsvenskan och Superettan för säsongerna 2017, 2018 och 2019. I datamaterialet erhålls information om varje händelse som sker under matchen. Utifrån information om händelsen samt koordinater om var händelsen sker framställs variabler som ska kunna beskriva vad som sker inom en hörnsekvens. Syftet med studien är att först identifiera hörnsekvenser med liknande egenskaper och gruppera dem. Utifrån gruppindelningen undersöks sedan sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott samt vad som påverkar sannolikheten. Algoritmen Partitioning Around Medoids (PAM) används med avståndsmåttet Gower och utvärderingsmåttet silhouette för att identifiera följande fem hörnsekvenstyper: Utåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Inåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Utåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Korta varianter som har längre varaktighet, innefattar fler händelser och involverar fler spelare. Inåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Betraktas förekomsten av skott i datamaterialet givet klusterstrukturen konstateras att hörnsekvenstyp 4 i störst utsträckning lett till skott med förekomsten 19 procent inom klustret. Hörnsekvenstyperna 2 och 5 är något sämre med respektive 18 procent av hörnsekvenserna som lett till skott. Med dessa hörnsekvenstyper i fokus anpassas flera Bayesianska hierarkiska logitmodeller för att undersöka sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott givet de framtagna variablerna. Vid skapandet av modellerna undersöktes om en hierarkisk modellstruktur var behövlig för att undersöka sannolikheten för skott. Slutsatsen blev att det är väsentligt att tillämpa en hierarkisk modellstruktur. Av vald modell så dras slutsatsen att det som påverkar sannolikheten att komma till skott allra mest, med avseende de variabler som undersökts, är antalet händelser som sker i hörnsekvensen. Den hörnsekvenstyp som påverkas mest av antalet händelser är den korta varianten. Det diskuteras om hur det kan vara problematiskt att undersöka den linjära påverkan på log-oddset. Detta eftersom påverkan på sannolikheten för skott inte är densamma för en ökning mellan en och två händelser som mellan tre och fyra händelser. Det är även näst intill omöjligt att komma till skott på första händelsen i hörnsekvensen då händelsen utgörs av att hörnan slås. / Sports analysis is defined by Alamar (2013) as the management of structured historical data, the application of analytical models that utilize that data, and the use of information systems to inform decision makers and enable them to help their organization in gaining a competitive advantage on the field of play. This study focuses on sports analysis, more specifically corner sequences in Swedish elite football. A corner sequence is defined as the sequence of events that occur after the ball have been put into play from the corners start position up until that one of the following conditions are met: 8 events occur given a short corner is played 6 events occur given a long corner is played 15 seconds passes The defending team overtake the ball Some team performs a foul The attacking team performs a shot The data set used comes from Wyscout and is provided by Football Analytics Sweden AB. The data consist of games from the top Swedish football leagues for men: Allsvenskan and Superettan, and consists of games played in the seasons 2017, 2018 and 2019. In the data, information about every event that occur during the game is provided, where all events are classified to provide information about what happens at the specific event. The information about each event and its coordinates is then used produce variables to describe what occurs during a corner sequence. The purpose is to identify corner sequences with similar characteristics and group them together. Then use these groups to examine the probability that a corner sequence leads to a shot, and what influences this probability. The clustering algorithm Partitioning Around Medoids (PAM) is used with Gower as the dissimilarity measure and silhouette to evaluate the clusters, then the five following clusters are identified: Corners curled away from goal from the left corner with a tendency towards the front post and relatively close to the goal line. Corners curled towards goal from the left corner with a tendency towards the front post further away from the goal line. Corner curled away from goal from the right corner with a tendency towards the goal line. Short corner variant with longer duration, more events occurring and more players involved. Corners curled towards goal from the right corner with a tendency towards the front post and further away from the goal line. Given the clustering structure it is noted that the corner sequence of type 4 has led to the greatest extent of shots with the proportion of 19 percent within the cluster. The corner sequences of type 2 and 5 have a slightly lower shot occurrence with 18 percent per corner seqence type. With these corner sequence types in focus, several Hierarchical Bayesian Logistic Regression models are fitted to analyze the probability that a corner sequence leads to a shot given the produced explanatory variables. When fitting the models it is examined if it is necessary to apply a hierarchichal strutcture to the model. The conclusion is drawn that the hierarchical model structure is crucial to the model's performance. The conclusion is drawn from the final model that the explanatory variable which explains the probability to shoot best is the number of events that occur during the corner sequence. The corner sequence type that is most influenced by the number of events that occur during the corner sequence is the short corner variant. In the study it is discussed if there is an issue to suppose that this variable has a linear effect on the log-odds, since the impact on the probability to shoot is not the same for an increase between one and two as three and four events. Furthermore it is near impossible to shoot in the first event that occurs in the corner sequence.

The purpose of this study is to compare and investigate how three nationwide sports media report on the same Allsvenskan football matches through push notifications, headlines and pull downs. In the study, the analyzed media included Sportbladet, Expressen and SVT Sport. By comparing and analyzing the media coverage of these pseudo events, the study aims to identify differences in news aspects, tonality and use of visual elements. The study further attempts to illustrate how different media convey and shape football news to their readers and how this can affect the interpretation and perception of events in Swedish football. We examined 69 headlines and 69 pull downs in total – 24 each from Expressen and Sportbladet and 21 from SVT Sport. 72 push notifications in total were also examined – 33 from Sportbladet, 31 from Expressen and eight from SVT Sport.  The study has been made with a qualitative and quantitative content analysis where the authors have been working with separate analyses with push notifications on one hand, and headlines and pull downs on the other hand. The qualitative analysis (critical discourse analysis) consisted of four different themes to cover the result. The quantitative analysis was made by six diagrams – all to shed light on the actual result. The theoretical framework is based on theories of framing, pseudo events and news evaluation, combined with previous research on headlines and push notifications, the medialization of elite sports, the commercialization of journalism, the meaning of Swedish sports journalism and the reporting on Allsvenskan. The study’s result shows that there are both differences and similarities in their strategy when it comes to headlines, pull downs and push notifications. The biggest difference, however, is between the commercial media (Sportbladet and Expressen) and publicly funded  SVT Sport. The commercial media is more keen on using sensational language and often hides information in the headlines. They also find different ways of making a headline rather than the result of the football game more often than SVT. The three media also like to represent big losers and winners and also scapegoats and heroes. Conceptual metaphors are also widely used. SVT Sport were also more informative in their headlines, but at the same time they also used a more varied language. Many of the headlines seem also to be written on pure routine. When it comes to push notifications the language and strategy was similar – but the commercial media sent out significantly more push notifications regarding Allsvenskan than SVT Sport.