Syftet med studien är att kartlägga hur klubblag med försäljning av merchandise går tillväga för att överleva på en ständigt utvecklande och konkurrerande marknad. Metoden är av kvalitativ abduktiv forskningsansats där djupintervjuer med svenska klubblag ligger till grund för empirin. Urvalet utgörs av sju respondenter som arbetar med merchandise, marknad, försäljning samt en klubbdirektör. Sammanfattningsvis anser studiens respondenter att merchandise är en viktig finansiell intäkt som används för att stärka banden till fans och sponsorer. Merchandise bidrar utifrån analysen även till att klubblagen lättare kan nå ut i samhället med sitt varumärke genom att tillämpa sportmanagement i hela organisationen. Utifrån analysen och teorierna är slutsatsen att merchandise utgör stor vikt för klubblag i arbetet kring att bibehålla en stark relation mellan evenemang, fans och sponsorer. Utifrån dessa faktorer har ytterligare faktorer identifierats för att mynna ut i en ny modell för att förstå hur svenska klubblag går tillväga för att överleva på en konkurrerande marknad. De ytterligare framtagna faktorerna är Merchandise, Klubben och Marknadsföring av klubblags varumärken, som tillsammans med evenemang, fans och sponsorer bildar “The Pentagon Modell for Sportteams”. / A qualitative abductive research approach where depth interviews with Swedish sport teams that form the basis of the empirical data. The selection consists of seven respondents who work with merchandise, marketing, sales and a club director. The purpose of the study is to identify how sport teams with the sale of merchandise proceed in order to survive in a constantly evolving and competitive market. From the basis of the analysis the respondents consider that merchandise is an important financial income but that it also is use to strengthen the ties to their fans an well as sponsors. Based on the analysis merchandise also contribute to the sport teams brand in the community by applying sport management throughout the organization. Based on the analysis and the presented theories the underlying conclusion is that merchandise is of great importance for sport teams work with maintaining a strong relationship between the events, fans and sponsors. Based on these factors, additional elements where found that resulted in a new model in order to understand how sport teams in Sweden proceed in order to survive on a competitive market. The additional factors are merchandise, the club and Marketing of the sport teams brand, along with the events, fans and sponsors form the model: "The Pentagon Model for Sport teams".

<p><strong>Purpose</strong>: Examine if there is a connection between the athletic performance and the financial status in football clubs.</p><p><strong>Theoretical perspectives</strong>: This thesis is based on the theory that the modern football club is like every other company trying to maximize profit. The clubs should therefore use the same business strategies.</p><p><strong>Empirical foundation</strong>: The study is based on 25 observations over five years and five Allsvenska football clubs. The data is a compilation of the key ratios from the annual reports and the league table, years 2004 through 2008 in the clubs. Year 2009’s league table place is also included since tests have been done with one year’s displacement between the financial status and the league table.</p><p><strong>Conclusion</strong>:</p><ul><li>There is no correlation between solidity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.</li><li>There is no correlation between net profit and the place in the league table in Allsvenska football clubs.</li><li>There is no correlation between equity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.</li></ul>

Purpose: Examine if there is a connection between the athletic performance and the financial status in football clubs. Theoretical perspectives: This thesis is based on the theory that the modern football club is like every other company trying to maximize profit. The clubs should therefore use the same business strategies. Empirical foundation: The study is based on 25 observations over five years and five Allsvenska football clubs. The data is a compilation of the key ratios from the annual reports and the league table, years 2004 through 2008 in the clubs. Year 2009’s league table place is also included since tests have been done with one year’s displacement between the financial status and the league table. Conclusion: There is no correlation between solidity and the place in the league table in Allsvenska football clubs. There is no correlation between net profit and the place in the league table in Allsvenska football clubs. There is no correlation between equity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.

Dual career (DC) means that an athlete combines sport and study/work. A balanced DC strongly depends on an athlete's ability to cope with stressors and is of paramount importance to succeed with both studies and sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman &amp; Reints, 2010). The study aimed to explore dual career (DC) motivation, stressors, and coping in Swedish football players. The participants were nine male student-football players from seven football clubs in Sweden aged between 22 to 27 (M = 24.84, SD = 1.50) in Division 1, Superettan, and Allsvenskan (three highest levels of football in Sweden). A semi-structured interview guide was designed to explore the study’s aim.      Based on the result, a thematic map was developed from the central concept, categories, themes, and sub-themes created from analyzing the corresponding data. The thematic map connects all parts of the results and summarizes the study. The results revealed that internal DC motivation dominated, but education was partly affected by external motivation. Lack of support, dealing with time pressure and the challenge with performance and pressure in DC were the most significant stressors. Student-athletes demonstrated different ways of coping with stressors. Three coping strategies were identified. The participants highlighted physical and mental recovery in DC and the importance of social support. Findings showed that Covid-19 (C-19) positively impacted education, where remote learning was beneficial. The discussion, therefore, highlights the recommendations for flexible academic programs for all student-athletes at university to facilitate DC. The study concluded that internal motivation, combined with social support and previous experiences, is the predominant factor in succeeding with DC. / Dubbel karriär (DC) betyder att en idrottare kombinerar sport och studier/arbete. En balanserad DC beror starkt på idrottarens förmåga att hantera stressfaktorer och är en avgörande faktor för att lyckas med både studier och sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman &amp; Reints, 2010). Syftet med studien var att utforska svenska studerande fotbollsspelares erfarenheter med fokus på motivation, stressorer och stresshantering. Deltagarna bestod av nio manliga studerande fotbollsspelare, från sju olika fotbollsklubbar i Sverige vars ålder varierade mellan 22 till 27 (M = 24,84, SD = 1,50) i Division 1, Superettan och Allsvenskan (tre högsta fotbollsligorna i Sverige). En semistrukturerad intervjuguide designades för att studera syftet. Baserat på resultatet utvecklades en tematisk karta utifrån de kategorier, teman och sub-teman som uppkom av den analyserade datan. Den tematiska kartan är studies produkt som sammanfattar resultatet och hur de sammankopplade. Resultatet påvisar att dubbla karriärer drivs mer från inre motivation, men utbildning påverkas delvis av yttre motivation. Brist på stöd, hantering av tidspress och utmaningarna med prestation och krav inom DC var de största stressorer. Student-idrottare demonstrerade olika sätt att hantera stressfaktorer och tre hanteringsstrategier identifierades. Deltagarna lyfte fram fysisk och mental återhämtning i DC och vikten av socialt stöd. Resultaten visade att Covid-19 (C-19) påverkade utbildningen positivt, där distansundervisning var fördelaktig. Diskussionen vill därför lyfta fram rekommendationerna för flexibla akademiska program för alla studentidrottare vid universitetet för att underlätta DC. Studien drog slutsatsen att intern motivation, kombinerat med socialt stöd och tidigare erfarenheter, är de dominerande faktorerna för att lyckas med DC.

<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

Abstract Background: The increasing professionalization of sports clubs has led to a shift in their objectives to include social responsibility in addition to sporting success. The change is due to the demand from society for organizations to contribute back to society and the need for clubs to maintain authentic relationships within their communities. Swedish elite football clubs are no exception, as they engage in socially responsible activities contributing to Swedish society. The clubs' shared practices can be explained by institutional isomorphism, a core concept within institutional theory. Purpose: The purpose of the thesis is to explore how stakeholders' expectations concerning CSR are managed within Swedish elite football clubs and what incentivizes the clubs to conduct CSR. The thesis will provide an understanding of how CSR is conducted and illuminate current management practices between organizations and stakeholders. Method: A qualitative interview study has been conducted with the support of secondary sources such as websites and documents. Purposive and snowball sampling has been applied to acquire relevant interview participants. The thesis utilized thematic analysis to arrive at meaningful and rich conclusions. Conclusion: The conclusion states that managing stakeholder expectations in CSR requires involving them in the process and considering their feedback and demands. The incentives for CSR include stakeholder pressures and a desire to contribute to society. Communication, information sharing, and collaboration are crucial in managing relationships between organizations and stakeholders.

Background: Football is one of the biggest sports in the world. Just as the rest of the world has been affected by the pandemic, the Allsvenskan has also been affected. What is analyzed in this study are various financial key figures through the Altman z score which shows whether the clubs can cope with financial insolvency. Purpose: The aim of the study is to analyze how the Allsvenskan football clubs have handled the situation from covid-19. The study will also touch on the club's economic state before and after the pandemic to see if the state has changed since the crisis. Method: This study is based on a quantitative method through a deductive approach where the collected data comes mainly from annual reports from nine (9) Allsvenskan football clubs. The data was collected during several occasions as the study targets from 2017-2022. Conclusion:What the study concluded is that the clubs have not recovered financially from the covid 19 pandemic if they are based on the altman Z’ score. The years 2016-2018 had a higher Z’ score than the years 2019-2022 had in total.-- The spectators or fans increased after the pandemic. There is no statistical connection if a team gets more points that there is more audience.

The rise of the social medias has changed the way organizations must think when itcomes to communicating with the public. No one really knows how to utilize the social medias in the best way, but many argue that organizations should focus on building relationships and being personal in their communication. Many also argue that the use of emotions in your communication should be beneficial. To test these thoughts, we formulated our research question based on previous research (Bruning &amp; Ledingham,1999; Lovejoy &amp; Saxton, 2012; Wang &amp; Zhou, 2015) that categorized organizational communication on Twitter into three different dimensions. In this paper, we study what dimension the Swedish football clubs in Allsvenskan primarily use for building relationships on Twitter and which dimension that generates the most response from their followers. A quantitative content analysis was conducted on 2461 tweets from the 16 teams in Allsvenskan. We used crosstabs, One-Way ANOVA and bivariate correlation analysis in SPSS. Findings suggest that the use of the dimension personal relationship in combination with pathos should generate the most response from Twitter followers. Further research is needed to either verify or reject the statement.