This paper considers the legal understanding of due diligence and states’ positive obligations regarding sexual violence. It uses legal dogmatic and legal comparative methods to analyse the European and the Inter-American human rights systems. It also uses a feminist perspective, with a focus on women’s vulnerability. The paper examines the Istanbul Convention and the Convention of Belém do Pará, in addition to case law from the European Court of Human Rights, the Inter-American Court of Human Rights and the Inter-American Commission on Human Rights. In its examination, it illustrates and clarifies the responsibility of states to combat sexual violence and thus violations of women’s human rights. The paper finds that failure by states to act in accordance with due diligence in cases of sexual violence by private actors has been recognized as both torture and infringement of sexual autonomy. This is of great significance in trying to bridge the dichotomy of the public and private spheres, which has characterized human rights. For this reason, the paper concludes that the Convention of Belém do Pará should contain a consensus regulation in the same way that the Istanbul Convention does. This could enable increased accountability regarding due diligence, in order to respond better to the fundamental values of human rights. Moreover, it concludes that the Istanbul Convention should be subject to the jurisdiction of the European Court of Human Rights, in the same way that Belém do Pará is in the Inter-American system. This would strengthen the European system’s accountability in relation to due diligence and sexual violence in many ways. Finally, based on a feminist perspective, the paper argues that in order to effectively combat sexual violence through preventive measures, private actors should be held directly responsible. Treaties relating to due diligence responsibilities should therefore be open for ratification by more actors than just states.

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader. Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden. Vår problemformulering blev således att undersöka: Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden. Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma. Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

”I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.” Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.      Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA. Uppsatsens syfte är att undersöka religionens betydelse för det afro-amerikanska folket, samt studera Martin Luther King jrs. inflytande över den amerikanska medborgarrättsrörelsen och dess användande av icke-våldsmetoder som medel för att nå samhällsomvandling.

More guns-less violence? A qualitative and comparative analysis between the swedish and the american daily news-press.

The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed.    The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent.    The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.

Järnvägens militära betydelse som ett operativt logistiskt system undersöks systematiskt i denna uppsats utifrån Kress logistikteorier. I centrum står Atlantakampanjen 1864, under det amerikanska inbördeskriget. Under Atlantakampanjen ägnade befälhavaren, generalmajor William T. Sherman, järnvägarna omfattande uppmärksamhet, såväl skyddet av egna kommunikationslinjer, som möjligheterna att dra fördel av motståndarens sårbarhet kopplat till kommunikationslinjer och försörjning. Sherman kombinerade sin vision om totalt krig med den framväxande teknologin inom logistiken under industrialiseringen. Hans operationer bidrog till att det strategiska målet, att förstöra resurser som försörjde rebellarméerna, uppnåddes. Närvaron av en mäktig unionsarmé djupt i hjärtat av sydstaterna, fick även en psykologisk effekt på befolkningen och på rebellerna. Tiotusentals slavar slutade arbeta vilket ytterligare skadade konfederationens sköra ekonomi. Resultatet visar på att järnväg som operativt logistiksystem spelade en mycket viktig roll för Atlantakampanjen och i förlängningen utgången av kriget och att järnvägen fortsatt har en betydelse för militära operationer.

In the aftermath of a Russian influence operations against the U.S. presidential election of 2016 there was a change in governmental behavior. Since it was not known whether learning processes had caused these behavioral changes, the study aimed to examine the lessons learnedas well as their implementation. By using process tracing as a method, this essay established a causal link between the situation at hand and crisis induced learning by the U.S. Government.The characteristics of lessons were then examined more closely, and explained using the theory of crisis induced learning. It was concluded that the crisis induced lessons were mostly singleloop, as the crisis to a limited extent highlighted flaws in societal premises. They were mainlyaimed at improving crisis response, because focusing on the antagonistic reasons behind the crisis was less fruitful. They were predominantly inter-crisis, because uncertainty, timepressure and stress made intra-crisis learning difficult. Finally, most lessons were distilled (not implemented), due to a shift in the government’s priorities. In the end, not all behavioral changes could be linked to governmental lessons learned, which calls for further research.

The military has an important role in peace and development work. Having skilled, experienced and knowledgeable personnel on peace-promoting missions abroad is crucial to ensure the missions success. A consequence of attrition is that military organizations lose valuable skills, experiences and qualities of service members. Preventing attrition is essential to maintain readiness, morale and knowledge. It also has a positive impact on peacekeeping missions, humanitarian relief and interactions with civil society. Current research on attrition has focused on early attrition; separation that occurs before a full term of service. It has focused on pre-enlistment factors of individuals that would make them less suitable to remain in the military. Current research has looked at attrition among all branches of the United States military. The focus of this thesis is to identify the main reasons for attrition among enlisted United States Marines. Focus is on the effect dissatisfaction of service and civilian opportunities has on attrition. It will also identify areas in need of improvement to prevent attrition. This research is a qualitative field study taken with an abductive approach. The main method of data collection was in-depth semi-structured interviews with active and retired U.S Marines, on site in North Carolina. The theory used to analyze the results is the Rational Choice-Theory, an individualistic theory that focus on individual’s actions and the values and beliefs shaping the action. Dissatisfaction because of bad leadership, military structures, long days of work and lack of motivation affected attrition. Civilian opportunities such as college and spending more time with family also played a part in the decision-making regarding reenlistment. Among the Marines, dissatisfaction arising from long-term issues was the factor that affected attrition the most. Civilian opportunities were in some cases the last pull needed to leave service. The findings can assist in making changes that will have a positive effect on the Marines. It can encourage Marines to pursue a longer military career, and hence keep valuable skills and experiences. These Marines can then continue to do important work within the peace and development field.

This essay examines the role of repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin’s analysis of repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva’s idea of Duras as a writer lacking of catharsis. Furthermore, the essay analyses both novels by applying Sigmund Freud’s term “repetition compulsion”. The essay shows how Fagerholm and Duras both use permissive writing, which means that the authors boldly write clichéd replications in their texts. Both writers practice what Kristeva calls “an aesthetics of awkwardness”. Aswell, the authors both question whether a story at all is able to be told: they work with what Jellenik calls “an aesthetics of doubt”, but in different ways. Moreover, by using the work of Kawin, the essay shows how the authors have different ways of handling time. The study shows indications of repetition compulsion in the characters and also exemplifies instances of what Kristeva calls “reduplication”. Through this a fragmentary and Nietzschean perspective of the self is displayed in the novels. The study review how Duras can be said to be a writer lacking of catharsis, while Fagerholm on the other hand liberates one of her protagonists from repetition compulsion by allowing the character to undergo a catharsis. Finally, the essay conclusion points out that Duras and Fagerholm are postmodern writers who know how to challenge the concept of truth. Even if they are different writers in many aspects, they both use repetition as a method to express something unspeakable. They can be said to write also by an aesthetics of search for the truth; a search for an origin tale which they both argue as biased and is therefore impossible to capture.