Actualmente existen varias publicaciones sobre el uso de Gamificación y Juegos Serios para apoyar en temas que son difíciles de comprender para los estudiantes de la carrera de Ingeniería de Software, pero ninguno ha abarcado aún el tema de arreglos. Este trabajo propone un Juegos Serios para ayudar a la comprensión de conceptos básicos de arreglos para promover el proceso de aprendizaje de estos temas en estudiantes de primer ciclo de la carrera de Ingeniería de Software. Esta investigación se centró en arreglos y matrices que son temas de programación que representan un grado alto de dificultad en algunos estudiantes del primer ciclo. El tema de Arreglos se divide en 3 conceptos principales que los estudiantes deberían comprender: Operaciones con arreglos unidimensionales, Ordenamiento con arreglos unidimensionales y Arreglos bidimensionales. Para conceptualizar las áreas de conocimiento mencionadas anteriormente en el Juego Serio planteado, se deben considerar algunos elementos: Dinámicas, Mecánicas y Componentes. Basado en las características y objetivos del juego, el proyecto se denominó “Ultimate Arrays”, el cual será desarrollado bajo el marco de trabajo Scrum debido a las múltiples iteraciones por las que suelen pasar los Juegos Serios y la flexibilidad que ofrece. / Currently, there are several publications on the use of Gamification and Serious Game to support topics that are difficult to understand for students of the Software Engineering career, but none have yet covered the subject of arrays. This work proposes a serious game to help understand the basic concepts of arrangements to promote the learning process of these topics in first-cycle students of the Software Engineering career. This research focused on arrays and matrices that are programming topics that represent a high degree of difficulty for some first cycle students. The Arrays topic is divided into three main concepts that students should understand: Operations with one-dimensional arrays, Ordering with one-dimensional arrays, and Two-dimensional arrays. To conceptualize the areas of knowledge mentioned above in the proposed Serious Game, some elements must be considered: Dynamics, Mechanics, and Components. Based on the characteristics and objectives of the game, the project was called “Ultimate Arrays” which will develop under the Scrum framework due to the multiple iterations that Serious Games usually go through and the flexibility it offers. / Tesis

Agila arbetssätt härstammar från IT-branschen och har visat sig vara ett framgångskoncept inom flera bolag. Konceptet har på senare tid spridits utanför IT-sektorn och blivit en populär trend i flera branscher. En av dessa är energisektorn där allt fler organisationer intresserat sig för arbetssättet. Forskningen kring arbetssättet är tydligt avgränsat till IT-sammanhang, vilket medfört ett behov av ökad kunskap gällande om arbetssättet går att tillämpa inom energisektorn. Mot bakgrund till detta syftade denna studie till att undersöka huruvida agila arbetssätt anses vara tillämpningsbara i energibranschen samt i vilken utsträckning arbetssättet skiljer sig från tidigare arbetssätt. Syftet behandlades genom tre frågeställningar där organisatoriska förhållanden, erfarenheter och skillnader från tidigare arbetssätt eftersöktes. Datainsamlingen bedrevs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer inom en fallorganisation där arbetssättet delvis implementerats. Insamlad data operationaliserades med hjälp av en tematisk analys där fyra teman identifierades. Resultatet visar på att de organisatoriska förhållandena är väl anpassade för att det ska vara motiverat att implementera arbetssättet och att informanterna upplevde mindre skillnader i förhållande till tidigare arbetssätt. Flera utmaningar vid implementering uppdagades också som kunde försvåra tillämpningen av vissa agila verktyg och processer. De främsta utmaningarna avsåg hanterandet av både abstrakta och spontana arbetsuppgifter i de så kallade sprintarna, som är ett verktyg inom den agila metoden scrum. Vidare såg informanterna flera fördelar med att arbeta agilt. Det rörde sig om möjlighet till transparens, samordning, motivation, flexibilitet och fokus på ständiga förbättringar.

The increase of globalization of business led to the creation of global virtual software development teams in which communication plays an important role. The lack of recent studies raises the need to investigate communication in the context of agile and the current Covid-19 pandemic. This study identifies in literature three factors present in global virtual software development teams: technology, culture, and trust. It aims to explore how they influence internal communication. A qualitative method is conducted on a case study by combining data collected from semi-structured interviews and observations. The case study is a global virtual software development team which implemented the agile Scrum methodology. The findings provide a deep understanding of the positive and negative influences of the factors on communication, including their interrelations and context. Some of the main findings are: (I) the best set up for collaboration among global team members is the combination of synchronous and asynchronous communication through technological tools, (II) cultural diversity leads to differences in the ways members communicate, (III) trust is the precondition of working collaboratively and communicating effectively, (IV) global team members need to occasionally have in-person interactions to nurture their interpersonal relations, (V) the agile Scrum methodology influences internal communication positively, (VI) each communication factor is influenced by time; thus, the theoretical framework developed for this study is updated with this addition, (VII) the Covid- 19 pandemic affects communication to a certain extent.

I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.

En los últimos años, las conciliaciones familiares en el área de DEMUNA han logrado solucionar casos tales como alimentos, régimen de visitas, violencia familiar, maltratos, entre otros casos que suponen un atentado o violación de los derechos de los niños, niñas y adolescentes. En el centro poblado de Pampa Grande existe un área de DEMUNA cuyo defensor conciliador es un abogado, que promueve llegar a un acuerdo voluntario entre las partes. Por lo mencionado anteriormente, surge la pregunta: ¿Cómo apoyar en el proceso de conciliación del área de DEMUNA de la Municipalidad del C.P. Pampa Grande – Chongoyape? Para ello se eligió desarrollar un sistema informático basado en el marco normativo vigente del MIMP Perú, para mejorar los procesos de conciliación en el área de DEMUNA en la municipalidad c. p. pampa grande - Chongoyape. Con ello, se aumentó el nivel de comunicación entre el demandante y el encargado del área, se disminuyó el tiempo del trámite de conciliación y se brindó al demandante más canales de comunicación donde se brindó notificaciones de su proceso y/o recojo del cumplimiento del benefactor y las entidades que requiere para resolver su conciliación. El sistema informático se desarrolló utilizando como guía el marco normativo vigente del MIMP Perú y también bajo la metodología ágil SCRUM, siguiendo el diseño de investigación es cuasiexperimental de un grupo con medición antes y después. Dicho grupo representa a los pobladores quienes conforman la población a la cual se aplicará el estudio, el cual partirá de la recolección de información mediante la revisión de documentación histórica, entrevistas y encuestas.

Describe el desarrollo de la póliza electrónica para los productos de salud en Rimac Seguros y Reaseguros, la cual surgió por la necesidad de agilizar el proceso de despacho físico de las pólizas emitidas hacia los clientes/corredores, que ocasionaban gastos de mensajería economato, alquiler de impresoras, servicios de impresión, compaginación y archivo. Para suplir esta necesidad, se desarrolló un componente backend que contribuye a implementar un modelo de entrega electrónica en la compañía. Para desarrollar la solución se hizo uso del marco de trabajo Scrum, ya que se requería realizar entregas rápidas e iterativas con partes funcionales del producto final, además, porque muchos requerimientos del componente estuvieron sujetos a cambio constante. El componente desarrollado implementa la póliza electrónica, por lo que fue necesario contar con un proveedor de firma digital, el cual legaliza los documentos de la póliza de acuerdo a las regulaciones vigentes. El componente, también, almacena los documentos legalizados en un repositorio digital, para que puedan ser remitidas digitalmente a los clientes/corredores. Finalmente, el componente puede remitir los links de los documentos de la póliza mediante un envió electrónico al cliente/corredor, usando un servicio de envío electrónico que cuente con las certificaciones y regulaciones que garanticen la validez legal de los documentos enviados. El componente backend desarrollado automatizó el despacho de pólizas de los productos EPS y AM con éxito, logrando reducir gastos de despacho físico de documentos, acortar tiempos de entrega y así lograr la reducción de reclamos de los clientes/corredores por demora o no entrega de documentos. / Trabajo de suficiencia profesional

Mechatronics is an interdisciplinary field of engineering involving components from software engineering, as well as physical components from mechanics and electronics. Development of a mechatronic system requires special interdisciplinary knowledge from multiple fields of engineering. This becomes especially relevant when a mechatronic system is integrated for full system testing, where all the components are combined, and the client-specified use-case requirements are tested. Agile project methods, originally only intended for software engineering, are spreading in the field of mechatronics with positive effect, though there are concerns that such methods cannot be broadly applied to all sub-disciplines of the field or stages of development. A major Swedish mechatronic development firm has begun experimenting with Scrum elements for the system testing department of their products. The purpose of this thesis was to investigate the viability of Scrum elements for system testing of mechatronic products, through an exploratory, qualitative case study. Specifically, we wanted to understand how the use of Scrum elements can benefit mechatronic system testing, and what challenges can emerge. Data collection for our study consisted of semi-structured interviews with members of the chosen system test department, as well as with system test representatives from other mechatronic development firms. The data was transcribed and then analysed using inductive thematic content analysis. The results consisted of four distinct themes, describing the benefits and challenges of using Scrum elements in mechatronic system testing: 1: The Importance and Challenges of Planning, 2: How to Handle Task Prioritisation and Estimation, 3: The Benefits and Challenges of Inter-Departmental Collaboration, and 4: Adjustment of the Scrum Framework. The most significant benefits were found with adopting the incremental Sprint cycle structure, with corresponding Sprint Planning meetings, as well as Sprint Retrospectives. The Daily Scrum meeting was also identified as a useful impediment bulldozer, letting the team refocus efforts on the tasks requiring the most attention. An important challenge identified was learning how to effectively collaborate with other departments in the company who may not be using an Agile framework. A comparison was made between different approaches to adapting the Scrum framework to best fit the needs of your team, concluding that simply picking individual Scrum elements to include in your work structure may yield underwhelming results compared to the combined effect of a complete Scrum framework.

No description available.

Large banks are facing challenges from a new regulatory and competitive landscape which have led to 30 % of banks adopting agile using the Scaled agile framework (SAFe). The transformation process towards agile is complex and has led to a change process covering aspects such as a product development, leadership and organizational design. Currently scientific knowledge on how to conduct an agile transformation successfully is lacking. The current explorative case study aimed to provide an empirical contribution assisting theory building in the field of scaled agile. Empirical data was collected through thirteen semi structured interviews, totaling ten hours combined with ten ethnographic observations spanning 34 hours. The subsequent findings identified four approaches to scaling agile combined with eight aspects of scaled agility providing a new depth regarding how to apply them and what to achieve. The four approaches identified were: creating a virtual organization, standardization of agile methods, unifying around one portfolio and, changing towards an agile mindset. The eight aspects include strategic agility, payoff agility, business agility, product agility, agile organization, tools agility, people agility, and organizational culture. The eight aspects where synthesized into a framework from the fields of agile software development, agile portfolio management, Scrum, SAFe, Lean, New product development, Lean product development, aspects of change, emergent change models, organizational design, resistance to change, and organizational culture. In addition, insights from previous agile transformations was conducted by researching benchmark studies of the bank ING. The results indicated an initial successful implementation as the interviewees expressed joy in working with the new methods. Furthermore an effective use of all four major approaches to scaling agile was evident. The results showed that the scope of the transformation kept growing and was managed through iterative improvements. Integration of already agile parts of the organization such as projects was enabled, and initial changes in leadership and delegation as well as new roles were managed. However some struggles remained regarding product development which could not be conducted in a fully agile way due to large releases and a regulated environment. In addition dependencies between different teams limited the creation of autonomous teams capable of delivering end to end. Furthermore as the work was visualized the amount spent on non value adding activites such as preparing low value task could be avoided, which however required extensive refinement. The focus on the new methods furthermore led to less time spent with customers. One challenge that emerged was that the virtual organization started to interfere with the traditional organization. A shift in power from hierarchies to teams took place. Aspects such as recruitment and rewards remained in the old structure highlighting a double organizational culture. This provides some uncertanty regarding further adaptions in the long run. The study has provided an empirical contribution as well as conceptualization of the approaches and aspects of scaled agility which provides hypothesis that assist future theory building. In addition the implications showed to be noteworthy from as sustainability pespective by enabling ecnomic benefits such as efficency and new IT-infrastrucutre combined with good jobs and limited enviromental impacts. To validate the results more studies could be performed at other companies, other parts of banks as well as more extensive data collection such as quantitative approaces and long term observations. / Stora banker möter utmaningar från ett nya regleringar och ökad konkurrens som har lett till att 30% av bankerna har infört agila metoder genom Scaled agile framework (SAFe). Omvandlingsprocessen mot agile är komplex och leder till en förändringsprocess som täcker aspekter som produktutveckling, ledarskap och organisationsdesign och som för närvarande saknar vetenskaplig kunskap om hur den ska bedrivas framgångsrikt. Denna undersökande fallstudie syftade till att tillhandahålla ett empiriskt bidrag som hjälper till med teoriuppbyggnad inom området skalad agile genom hypotesformulering. Empiriska data samlades in genom tretton halvstrukturerade intervjuer, sammanlagt tio timmar, i kombination med tio etnografiska observationer som sträckte sig över 34 timmar. Från fynden identifierades fyra metoder för att skala agile i kombination med åtta aspekter av skalad agilitet som ger ett nytt djup angående tillämpningar av dem och vad man ska uppnå. De fyra identifierade tillvägagångssätten är: skapandet av en virtuell organisation, standardisering av agila metoder, förenande kring en portfölj och förändring mot ett agilt tankesätt. De åtta aspekterna inkluderar strategisk agility, payoff agility, business agility, produkt agility, agile organisation, tools agility, resurs agility och organisationskultur. De åtta aspekterna av scalad agilitet var syntetiserade till ett ramverk baserat på ämnesområdena agil programvaruutveckling, agil portföljhantering, Scrum, SAFe, Lean, New product development, Lean produktutveckling, aspekter av förändring, framväxande förändringsmodeller, organisationsdesign, motstånd mot förändring och organisatorisk kultur. Dessutom samlades insikter från tidigare agila transformationer på banker genom att undersöka en benchmarkstudie av banken ING. Resultaten visade på initiala framgångar i genomförande då intervjuobjekten uttryckte at de metoderna var givande att arbeta med. En framgångsrik användning av alla fyra huvudsakliga tillvägagångssätt för att scala agila metoder observerades. Resultaten visade att den planerade omfattningen av omvandlingen ökade under processens gång och hanterades genom iterativa förbättringar. Integrering av redan agila delar av organisationen som projekt möjliggjordes och initiala förändringar i ledarskap och delegering liksom nya roller hanterades. Vissa utmaningar återstod emellertid som berörde produktutveckling som inte kunde genomföras på ett fullständigt agilt sätt på grund av stora leveranser och den starkt reglerade miljön. Dessutom utgjorde beroenden mellan olika team en utmaning för införandet av autonoma end-to-end team. Eftersom arbetet visualiserades kunde man också undvika mängden arbete på aktiviteter som inte tillförde värde. Förberedandet av dessa uppgifter krävde omfattande tidskrävande förfining. En nackdel med det ökade arbetet mellan olika avdelningar var att dialogen med kunder minskade. En utmaning med den virtuella organisationen var att den störde den traditionella organisationen. Till exempel genom att fördela makt från tidigare hierarkier till nya team. Dessutom kvarstod aspekter som anställningar och belöningar inom den traditionella strukturen vilket ledde till en dubbel organisationskultur. Detta kan ge en viss osäkerhet när det gäller ytterligare anpassningar på lång sikt. Studien har gett ett empiriskt bidrag till agile såväl som en konceptualisering av såväl tillvägagångssätt som olika aspekter av skalad agilitet inför framtida teoriskapande. Dessutom visade sig den agila transformation vara positiv utifrån ett hållbarhetsperspektiv genom att möjliggöra ekonomiska fördelar som effektivitet och ny IT-infrastruktur kombinerat med ansenliga arbetsvillkor och icke ökande miljöpåverkan. För att validera resultaten kan fler studier behöva utföras hos andra företag, andra delar av banker, mer omfattande datainsamling inkluderande kvantitativa metoder och mera långsiktiga observationer.

Denna rapport beskriver projektet Managing education research data. Utförandet av projektet är en del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling våren 2024. Beställaren av systemet är Lucija Batinovic, doktorand på FUSA (IBL) vid Linköpings universitet. Rapporten behandlar frågeställningarna hur en applikation som tillämpar konceptet Community-augmented meta-analysis (CAMA) kan utvecklas för att maximera kundvärdet, vilka lärdomar som kan dokumenteras från programvaruprojektet som är intressanta till framtida projekt, vilket stöd man kan få genom att skapa och följa upp en systemanatomi samt hur en databas kan utformas för att optimera söktid. Målet med applikationen är att ge en samlad plattform för delning av data från öppen vetenskap kopplad till lärande, en plattform för så kallad Community-augmented meta-analysis. Slutsatsen blev att värde skapades för kunden genom att analysera kundens krav och genom projektgruppens tekniska erfarenheter fylla på med fler krav för att möta kundens verkliga behov. De överförbara lärdomar som kunde dokumenteras var bland annat de processrelaterade erfarenheterna från den agila arbetsmetoden. Systemanatomins betydelse visade sig vara att den medför en förståelse för hur systemet ska fungera samt tydliggör beroenden inomsystemet. Slutligen konstaterades att en metod för att optimera söktiden i en databas kan vara normalisering.