The aim of this study was to understand how care managers are handling caregivers´ self-determination and participation in the assessment routines regarding needs and support. The study has focused on elderly care and caregivers living in a relationship with a partner diagnosed with dementia. Furthermore the study tried to understand the care managers´ views of complications with caregiver support and the priority between physical and mental needs. In this qualitative study vignettes were used as a framework in focus group interviews in two municipalities. The result was divided in the following themes: Self-determination, Complications, The individuals´ needs in the center, Physical and mental needs.  The results were analyzed by the theoretical framework using self-determination, Scott´s institutional pillars with the regulative, normative and cultural-cognitive elements and Bowlby´s attachment theory. The results in this study shows that several factors have impact on caregivers´ self-determination and participation. These complicating factors are presented both at individual and organizational level.

Syftet med denna uppsats var att undersöka anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll med ett fokus på upplevelsen av anhöriga som befinner sig mitt i livet. Detta då denna period i livet kan präglas av många relationer och tillhörande till många livsområden som kan ändra förutsättningarna. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Detta för att komma åt anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll. Resultatet visar på att rollen som anhörig kan påverka både livskvaliten, relationer och medföra behov för anhöriga. När anhöriga ses som en resurs och genom ett anhörigperspektiv i verksamheter blir inkluderade får detta positiva följder eftersom anhöriga besitter kunskap om sina egna och den närståendes behov.

Bakgrund: Vårdplanering är grundläggande i flera områden inom vården och något somberör anhöriga, inte bara patienterna. I den palliativa vården blir det tydligt att delaktighetför flera parter så som patienten, sjuksköterskan och den anhörige är viktig och man talaräven om att närståendestöd är en av hörnstenarna för god palliativ vård. Tidigare forskningbeskriver patientens- och sjuksköterskans perspektiv på vårdplaneringen och dess process.Viktiga faktorer som patienter och sjuksköterskor belyser är tid och information för att skaparätt förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av delaktighet undervårdplanering i palliativ vård. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie där enbeskrivande syntes har tillämpats. Resultat: Två teman framträdde: Kommunikation ochsamverkan samt Utmaningar i beslutsfattande. Resultatet belyste vikten av informationsamt vad som kan påverka det svåra samtalet. Här lyfts även delaktighetens betydelse ochanhörigas upplevelse av delaktighet och vårdplaneringen. Slutsats: Betydelsen avdelaktighet i vårdplanering delas av så väl anhöriga och patienter som vårdpersonal där godkommunikation och relation ses som viktigt. Kunskapen om betydelsen av delaktighet föranhöriga i vårdplaneringen i den palliativa vården kan vara av vikt för sjuksköterskor för attkunna bidra till god vård.

Demens är en vanlig sjukdom i världen och det är ofta äldre som drabbas av det. Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person med demens. Sju kvalitativa artiklar ingick i litteraturstudien. Dessa analyserades med kvalitativ induktiv ansats där fokus låg på personers upplevelser. Studien resulterade i fyra olika kategorier; att relationer förändras och påverkas, att det dagliga livet förändras och tvingas finna olika strategier för att hantera detta, att själv påverkas och få ett begränsat liv, att genomgå olika stadier och få stöd. Demens påverkade inte bara den drabbade utan även de anhöriga. Resultatet visade att relationer förändras och påverkas, majoriteten av de anhöriga påverkades negativt på ett eller annat sätt. Resultatet visade att det dagliga livet förändras och att de tvingas finna olika strategier för att hantera detta. De anhöriga kände att de inte räckte till eller att livet hade förändrats på ett sådant sätt att de inte kände igen sig själva längre. I resultatet framkom det också att själv påverkas och få ett begränsat liv.  Anhöriga kände att de förlorade sina liv. Det framkom även i resultatet att genomgå olika stadier och få stöd. De anhöriga gick igenom olika stadier under sjukdomens förlopp varav förnekelse var en av dem. Genom att anhöriga fick hjälp och hade tillräckligt med information underlättade sjukdomsprocessen för de anhöriga och hjälpte dem att hantera personen med demens på ett bättre sätt. Med hjälp av resultatet i denna studien kan hälso- och sjukvårdspersonal lättare förstå de anhöriga och på så sätt lättare stötta dem och sätta sig in i deras situation.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar iSverige och drabbar såväl anhöriga som den som insjuknar i stroke. Det innebäratt hela familjen påverkas. Att införliva en familjefokuserad omvårdnad skullegynna familjen i helhet och även den strokedrabbade i dennes vårdförlopp.Syfte: Att sammanställa anhörigas upplevelser när en familjemedlem drabbas avstroke.Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Analysen genomfördes med en innehållsanalys i 5 steg.Resultat: Anhöriga upplevde en förändring i familjerelationerna när enfamiljemedlem drabbats av stroke. Det innebar en påverkan på de anhörigas livoch de behövde ta ett större ansvar för den som drabbats av stroke. Anhörigaupplevde både psykiska och fysiska besvär i samband med detta.Konklusion: För att hantera och förstå den nya livssituationen har anhöriga ettbehov av stöd, kommunikation, information och tillgänglighet tillsjukvårdspersonalen och den strokedrabbade. / Background: Stroke is one of the most common causes of disability in Swedenand affects relatives as well as the stroke victim. That means it affects the wholefamily. To incorporate a family centered approach would benefit the family aswell as the patient in the care process.Aim: To compile the experiences of family members when a relative is affectedby a stroke.Method: A literature review consisting of 10 qualitative scientific articles. Theanalysis was conducted with a content analysis in 5 steps.Results: Relatives experienced a change in family relationships when a familymember suffered a stroke. It changed the life situation of the relative andincreased their responsibility for the stroke victim. Relatives experiencedpsychological and physical troubles in connection with this.Conclusion: To be able to handle and understand the new life situation relativeshave a need of support, communication and accessibility to the nursing staff andto the stroke victim.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige lever 130 000–150 000 personer med någon form av demenssjukdom och årligen insjuknar ca 20 000–25 000 personer. Andelen som insjuknar ökar hela tiden. En betydande del av personerna med demenssjukdom vårdas av sina anhöriga. En vård som ibland sker på bekostnad av de anhörigas välmående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående med diagnostiserad demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna återfanns i databaserna Pubmed, Scopus, Cinahl och Google Scholar. Analysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier utformades vid analysen. Resultatet utgjordes av följande kategorier: Vårdare – en ny och krävande roll, Förändrade relationer, Strategier för att bemästra vardagen och Behovet av stöd. Konklusion: De anhöriga möter flertalet utmaningar när den närstående drabbas av demenssjukdom, de upplever ett bristande stöd från vårdpersonal och saknar den kunskap som krävs för att finna trygghet i vårdandet. Genom hela vårdkedjan finns behov av mer kunskap om demenssjukdomar. / Abstract Background: In Sweden there is 130 000–150 000 people living with dementia,approximately 20 000–25 000 people develop dementia annually. The amount who develops the disease increases. A significant proportion of people with dementia are cared for by their relatives. The caregiving of a person with dementia is sometimes at the expense of the well-being of the relatives. Aim: The aim of the study was to describe relatives' experiences caring for a close relative with diagnosed dementia. Methods: A literature study in which ten qualitative articles were included. The articles were found in the databases Pubmed, Scopus, Cinahl and Google Scholar. The articles were analyzed with Friberg's five-step model. Results: Four categories with associated subcategories were formulated in the analysis. The results consisted of the following categories: Caregivers - a new and demanding role, Changed relationships, Strategies for mastering everyday life and The need for support. Conclusion: The relatives encounter challenges when their close relative suffers from dementia, they experience lack of support from care staff and lack the knowledge required to find a sense of security in the care. There is need for more knowledge about dementia throughout the care process.

Alaraj, M & Andréasson, E. Information och stöd till vuxna med gliom och deras anhöriga. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fa-kulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.Gliom är en allvarlig tumörsjukdom där möjligheten till tillfrisknande är be-gränsad. Sjukdomen har en djup inverkan både på patient och anhöriga i var-dagen. Information och stöd är omvårdnadsåtgärder som kan påverka patient och närstående att hantera sin situation och öka deras välbefinnande. Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att beskriva de behov av information och stöd som patienter med gliom och deras anhöriga upplever. Metoden var en sys-tematisk litteraturstudie där medicinska och omvårdnadsdatabaser genomsöktes. Resultatet bygger på tretton bearbetade kvalitativa studier. Två huvudkategorier och sju subkategorier framkom efter analysen. Resultatet visade att information och stöd var viktigt för både patienter och anhöriga under hela sjukdomsförloppet. Behoven skiljde sig åt under sjukdomsprogressen och både patienter och anhöriga uttryckte ett behov av individuell anpassning av dessa åtgärder. Information och stödåtgärder vid insjuknande, diagnos och kirurgi var betydelsefullt. Stöd att han-tera rollförändringar och existentiella frågor upplevdes också som viktigt. Slutsat-ser: Rätt information och rätt stödåtgärder bidrar till att patient och anhöriga får möjlighet att bibehålla hoppet och finna mening i den emotionellt stressande situ-ationen. Nyckelord: Anhörig, Gliom, Information, Patient, Stöd, Travelbee / Alaraj, M & Andréasson, E. Information and support for adults with Glioma and their relatives. Degree Project, 15 credits. Malmo University: Faculty of Health and Society, School of Health Sciences, 2012.Glioma is a serious malignancy where the possibility of recovery is limited. The disease has a profound impact on both the patient and family in everyday life. Information and support are nursing interventions that may affect the patient and families cope with their situation and improve their wellbeing. The aim of this systematic literature review was to describe the needs for information and support that patients with glioma and their caregivers are experiencing. The method was a systematic literature review in which medical and nursing databases were searched. The results were based on thirteen processed qualitative studies. Two major categories and seven sub-themes emerged after the analysis. The results showed that information and support measures were demanded by both patients and families throughout the course of the disease. The needs differed during the disease trajectory and both patients and families expressed a need for individual adaptation of these measures. Information and support operations at the onset and at diagnosis and surgery were valuable. Support to cope with existential issues and role of changes were also seen as important. Conclusions: The right information and the right support interventions contribute to patient and relatives are able to maintain hope and find meaning in the emotionally stressful situation.Keywords: Family, Glioma, Information, Patient, Support, Travelbee

Backround: Dementia is a common disease that affects approximately 25,000 people annually in Sweden. It consists of several different diseases with varying symptoms that lead to successively impaired memory and cognitive ability. This disease also affects relatives as it is common for the person to initially be cared for by a relative at home. Healthcare professionals and people with dementia acknowledge the challenges that relatives face as family caregivers. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of caring for persons with dementia. Method: This study has been carried out as a general literature review. Eight articles with qualitative approach, two articles with quantitative approach and one article with mixed method have been used. Results: In the results three themes were identified about relatives’ experiences, these were changed roles, uncertainty and coping strategies. Conclusion: Through the progression of dementia, relatives experienced changes in their own role, the role of the person with dementia, and in the relationship. This led to a feeling of uncertainty in the caring role, and thus developed different coping strategies to deal with everyday life. Through support for relatives, the burden that the caring role entails can be reduced and care for relatives can be improved to reach the balance of self-care. Increased focus on relative caregivers would make the work of healthcare professionals more efficient and successful.

Introduktion: Stroke är något som drabbar många varje år och det krävs ofta mycket rehabilitering. I denna rehabilitering har den anhöriga en stor roll och den rollen följer även med efter hemgång. Vilka erfarenheter finns och hur fungerar det för de anhöriga när en närstående drabbas utav en stroke. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur anhöriga till strokepatienter ser på den fysioterapeutiska rehabiliteringen som ges gällande information, vägledning, delaktighet, bemötande och trygghet. Metod: En enkätundersökning har gjorts som delades på en anhöriggrupp för strokepatienter på facebook. Enkäten var indelad i olika teman som fokuserade på olika delar av rehabiliteringen. Resultat: Anhöriga tycker informationen vid rehabiliteringen fungerar olika bra. De kände att de hade varit delaktiga i rehabiliteringen men inte fått vara med så mycket och göra saker aktivt. De ansåg inte att de hade tillräckligt med kunskap och information efter vårdperioden och de kände en otrygghet i att åka hem med sin närstående efter rehabiliteringen. Rehabiliteringen efter hemkomsten kändes inte trygg och det fungerade olika bra. Bemötandet i vården såg bra ut och de kände sig välbemötta av såväl specifikt fysioterapeuter och även andra professioner inom vården. Det finns saker som fungerar bra i vården, men det finns också flera punkter som inte fungerar lika bra. Konklusion: De anhöriga behöver mer kunskap och mer verktyg för att känna sig trygga och redo för det nya som kommer. Det behövs mer rådgivning inom strokevården för att kunna ge bästa möjliga vård till alla, till patient men också till anhöriga.

Introduktion/Bakgrund: Barn behöver stöd och hjälp när deras förälder drabbas av svår sjukdom. Sjuksköterskor ansvarar för att identifiera barn som anhöriga och deras behov. Syfte: Beskriva sjuksköterskors möte med barn som anhörig till svårt sjuka föräldrar. Metod: I enlighet med Polit & Becks (2021) nio steg har litteraturstudien utformats. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Polit & Becks (2021) granskningsmallar. Resultatet baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: delaktighet och miljö, information och kommunikation, skapa tillit och trygghet samt försvårande omständigheter för mötet. Slutsats: Att göra barn delaktiga i förälderns vård och skapa en miljö för barnen som ger dem tillit och trygghet till sjukvården ingår i sjuksköterskors ansvar. Resultatet visar även att sjuksköterskor ansvarar för att ge information och kunna kommunicera med barn. Det finns även vissa försvårande omständigheter som påverkar mötet barn som anhöriga.