<p>I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ”Det goda boendet.”</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.</p><p>Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter.</p> / <p>This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves.</p> / VG

<p> </p><p>Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie.</p><p> </p> / <p>Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. <strong>Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. <strong>Slutsats: </strong>Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter.</p> / <p><strong>Background:</strong> When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. <strong>Method</strong>: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. <strong>Result:</strong> The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. <strong>Conclusion: </strong>Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.</p>

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter. / Background: When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. Aim: The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. Method: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. Result: The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. Conclusion: Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ”Det goda boendet.” Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades. Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention. / As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.

Väntan på transplantation kan vara en komplex situation för patient och anhörig. Studiens syfte var att belysa vad patienter och deras anhöriga upplever när de står i kö för en organtransplantation. Metoden som användes var en kvalitativ ansats där fyra självbiografier lästes och analyserades. I resultatet framkom att upplevelserna startade med beskedet om att transplantation var nödvändig för den fortsatta överlevnaden, tills beskedet om transplantation kom och patienterna lades in för operation. Analysen av den insamlade datan resulterade i fem kategorier: Insikten om sjukdomens allvar, Mellan hopp och förtvivlan, Tankar kring döden, Samvetskval och Ett efterlängtat besked. Resultatet kan användas till att öka förståelsen hos vårdpersonal för vad patienterna och deras anhöriga genomgår känslomässigt under deras väntan på organtransplantation. / The waiting period for organ transplantation can be a complex situation for patients and their relatives. The purpose of the study was to enlighten the experiences of patients and their relatives when they stand in queue for organ transplantation. With a qualitative attempt four autobiographies were read and analyzed. The result showed that the experiences started with the information that transplantation was essential for the patients’ continuance of life, to when they were hospitalized for the operation. The analysis of the data resulted in five categories: The insight about the gravity of the disease, Between hope and despair, Thoughts surrounding death, Qualms of conscience and A call much longed for. The result can be used to increase the understanding for what patients and their relatives go through emotionally during their wait for organ transplantation among the nursing staff.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för hur det fungerar att ha en förälder som god man utifrån den enskildes perspektiv. De frågeställningar som låg till grund för syftet rörde hur relationen påverkades av att föräldern var god man, hur personen upplever sitt beroende av föräldern och fördelar och nackdelar med föräldern som god man. I studien användes socialkonstruktionismen som visar på omgivningens betydelse, interpersonell makt och integreringsteorin. Fem kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Till intervjuerna användes en temainriktad intervjuguide för att underlätta. Litteraturgranskningen visade att det fanns ont om rapporter som tar upp temat förälder som god man och att det då främst lade perspektivet ur den gode mannens synvinkel. Den tidigare forskningen visar att det finns fördelar och nackdelar med föräldrar som gode män men att det kan vara svårt när man vill känna sig självständig. Resultatet har visat att det kan vara bättre med en utomstående god man än en förälder bland annat för att det kan hämma individens möjlighet att bli självständig.

When someone becomes seriously ill from cancer their relatives experience a great suffering from observing the changes in their loved ones as a result of the disease. They felt that they did not receive the support and information they needed to process their difficult lives.It also emerged that the relatives didn’t think the nursing staff treated and saw the family as a whole. The purpose of the study was to describe the suffering of families, as they experienced that during the final stages of a cancer patient's life. An inductive, manifest, content analysis has been carried out in five autobiographies written by relatives of patients, who had died as a result of cancer. Biographies were reviewed by the Graneheim and Lundman's method of analysis. We used Katie Eriksson’s scientific theories of care regarding suffering as a theoretical framework. The result has collected material presented in three categories: fear, sadness, and frustration which mirrors the suffering of relatives in these books. The results showed that the relatives denied the disease's existence, experienced a fear of the disease symptoms, death, and a future without the patient. The relatives describe the grief that they felt about the prospect of being left alone, about the patient's deterioration, and of not being seen as individuals. Finally the relatives describe the frustration they feel over the panic, stress, fatigue and anger that they experience in the end of the patients life. / När någon blir svårt sjuk i cancer upplever dess anhöriga ett stort lidande över att se sin närmaste förändras till följd av sjukdomen. De upplevde att de inte fick det stöd och den information som de behövde för att hantera sin svåra livssituation. Det framkom också att anhöriga inte tyckte vårdpersonalen såg och vårdade familjen som en helhet. Syftet med examensarbetet var därför att beskriva anhörigas lidande så som de upplever det under den sista tiden av den cancersjuka patientens liv. En induktiv manifest innehållsanalys har genomförts på fem självbiografier skrivna av anhöriga till patienter som avlider till följd av cancer. Biografierna granskades med Graneheim och Lundmans analysmetod. Som teoretisk referensram används Erikssons vårdvetenskapliga teorier om lidande. I resultatet har insamlat material redovisats i tre kategorier; rädsla, sorg och frustration som speglar de anhörigas lidande i böckerna. Resultatet visar att de anhöriga förnekar sjukdomens existens och upplever en rädsla över sjukdomens symtom, döden och en framtid utan patienten. De anhöriga beskriver den sorg de upplever över att bli lämnade ensamma, över patientens försämring och över att inte bli sedda som individer. Slutligen beskriver anhöriga en frustration över den förtvivlan, panik, stress, trötthet och vrede som de upplever under sista tiden patienten finns i livet.