Syftet med studien var att beskriva och analysera anhörigas delaktighet i och upplevelse av vården på äldreboende av närstående äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Vidare var syftet att beskriva och analysera hur anhörigrollen kan ha förändrats i samband med den närstående äldres flytt från egen bostad till äldreboende. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med anhöriga till närstående äldre bosatta vid ett specifikt boende. Studiens resultat visade att anhörigrollen förändrats efter flytt till äldreboende. Majoriteten av respondenterna hade tidigare agerat anhörigvårdare i hemmet och efter deras närstående äldres flytt till äldreboende, beskrev de blandade känslor av exempelvis lättnad och ensamhet. Vidare visade resultatet att respondenterna hade en positiv upplevelse av vården och kände sig delaktiga i vården av sin närstående bosatt vid boendet. / The aim of this study was to describe and analyse relative’s involvement and experience of the care in a nursing home for a next of kin who was an older person with behavioural and psychological symptoms of dementia, and how the role as a relative changed after the elderly’s move from their own home to a nursing home. We conducted five qualitative interviews with relatives related to elderly residing at a nursing home. The results showed that the role as a relative changed after their related elderly’s move to nursing home. The majority of the respondents had previously acted as a caretaker in the home and after their related elderly’s move to nursing home they described mixed feelings of relief and loneliness. The results showed that the respondents had a positive experience of the care and felt involved in the care of their related elderly residing in the nursing home.

Background: Depression is a common condition that affects the life of the person suffering from depression as well as their surroundings. Relatives of the person suffering from depression are affected by the condition and among these the partner is one of the most affected. The partner can be affected both physically and mentally from living with a person suffering from depression. Aim: The aim of the study was to explore partners’ experiences of living with a person suffering from depression. Method: The chosen method for this study was a literature review. The data was collected through both systematic and unsystematic searches. Eight articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis was conducted according to a model made for literature reviews, where the data was compiled and sorted into descriptive themes. Results: The results of this study yielded three themes of experiences, including one with two subthemes. (1) Experience of how the daily life is affected (subthemes: experience of living on another person’s terms, and experience of how the situation affects the mental and physical health). (2) Experience of the need for knowledge. (3) Experience of being able to cope with the situation. Conclusion: The study shows that partners of people with depression need to be more included in the patient’s care. They also need to be offered information and support to make it easier to cope with the situation. The results of the study also shows that more research is needed on the subject.

Titel: Anhörigas erfarenheter av att leva med en person med bipolär sjukdom. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som ungefär 60 miljoner människor världen över drabbas av. I Sverige uppges 1-2 procent av befolkningen någon gång under livet drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen medför många komplicerade beteenden och gör livssituationen för de anhöriga komplex. Syfte: Syftet med litteraturstudien var beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en person som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades och sammanställdes för att sedan bli litteraturstudiens resultat. Artikelsökningen gjordes i databaserna; CINAHL, PubMed, Scopus och PsycINFO. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; anhörigas känslor och tankar kring de drabbade och till sjukdomens yttringar, förändringar i dagligt liv, svårigheter att få stöd från omgivningen och syn på framtiden samt tillhörande underkategorier. Konklusion: Erfarenheterna av att leva med en person med bipolär sjukdom är många och varierande. Brist på stöd, information och förståelse från sjukvården är återkommande i litteraturstudien. Callista Roys adaptionsteori har använts i diskussionen. / Title: Relatives’ experiences of living with a person with bipolar disorder. Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects about 60 million people worldwide. In Sweden, 1-2 percent of the population are reported at some point during life to suffer from bipolar disorder. The disease causes many complicated behaviors and makes the life situation of the relative’s complex. Aim: The aim of this study is to describe the close relative’s experiences of living with a person that is diagnosed with bipolar disorder. Method: A literature study was conducted with eight scientific articles with a qualitative approach. These were analyzed and compiled to be the result of the literature study. The article search was made in these databases; CINAHL, PubMed, Scopus and PsycINFO. Result: The result was compiled in four categories; relative’s feelings and thoughts about the affected and the expressions of the disease, changes in everyday life, difficulties to get support from the society and visions of the future and associated subcategories. Conclusion: The experience of being a close relative to a person with bipolar disorder are many and varying. A lack of support, information and understanding from health care is recurrent in the literature study. Callista Roy’s adaption theory has been used in the discussion.

Sammanfattning Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en sjukdom med långsamt förlopp. Den drabbades minne försämras gradvis och symtom så som aggressioner, tolkningssvårigheter, lokalsinne osv. försämras. Alzheimers sjukdom brukar i vardagligt tal kallas för ”de anhörigas sjukdom”. Anhöriga som tidigare haft en kärleksrelation med sin make/maka får nu anta rollen som vårdare och därmed ansvara för sin make/makas liv men också det praktiska runt omkring. Vården bär således även ansvaret att genomföra tre genomföra tre samtal med familjen, dels familjesamtal, samt att vården skall skicka ut ett avslutande brev, och det skall ske en uppföljning med familjen.  Syfte: Anhörigas beskrivningar av sin livssituation när en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom – ur ett make/maka perspektiv  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fyra patografier som framtagits via en sökning på Libris. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) och deras exempel på en analys.   Resultat: I studien framkom fyra kategorier. Kategorin upplevda känslor orsakade av en förändrad relationhandlar om hur den friska partnern upplever hur relationen till make/maka förändras i form av att ha blivit en vårdare. I kategorin känslan av ökat ansvar hos den anhörigebeskrivs upplevelser av att ha fått olika typer av ansvar i deras nya livssituation. I kategorin sorgekänslor i vardagen hos den anhörigeframkommer det en enorm sorg som författarna bär på samt att de får en försämrad livskvalité. Den slutgiltiga kategorin heter skuldkänslor i beslutsfattande situationer i vardagen och handlar om skuld och dåligt samvete i olika situationer som uppstår under sjukdomsförloppet.  Slutsats:Studien visade att makar till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom påverkas oerhört mycket psykiskt. Efter att ha blivit vårdare och vårdat sin sjuka partner under flera år framkom det att även den friska får en försämrad livskvalité med oro, sorg och skuldkänslor. Anhöriga får även ett ökat ansvar då de ofta saknar hjälp och stöd. Familjefokuserad omvårdnad handlar om att även anhöriga ska sättas i fokus och få det stöd och hjälp de behöver. Denna studien visar dock på att anhöriga inte får tillräckligt med hjälpinsatser för att klara vårda sin sjuka familjemedlem utan att själv påverkas negativt.

Bakgrund: Ett känslomässigt lidande har observerats hos familj och anhöriga då närstående drabbats av akut sjukdom. Familjekonstellationer kan se olika ut, gemensamt är att alla anhöriga runt omkring den som insjuknat påverkas i dessa situationer. Anhöriga har rättigheter beskrivna i lagtext och sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivning och lagar samarbeta med patient och anhöriga i utformandet av vården.  Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av vården vid akut sjukdom. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Sökmotorer som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.  Resultat: Fem kategorier identifierades utifrån anhörigas upplevelser, dessa är: “behovet av närhet”, ”vårdens inverkan i känslokarusellen”, ”kommunikationen och informationens betydelse”, ”att vara involverad i vården som anhörig” samt ”stödet i vården och upplevelser från den”. Slutsats: Närheten är viktig för att främja hälsa och den känslomässiga påfrestningen kräver olika slags stöd. Interaktionen grundar sig i information och kommunikation mellan vårdpersonal och anhöriga. Individanpassad information ger en tillit till vården och kan därmed vara ett verktyg för att stödja anhöriga. Anhöriga har på olika sätt behov av att vara involverade. / Background: An emotional suffering has been observed in family and relatives when a loved one is affected from acute illness. Family constellations may look different, common is that all relatives around the person who is ill are affected in these situations. Relatives have rights described in the legal text. According to the competence description and laws, the nurse shall cooperate with the patient and relatives in the design of the care.  Aim: To describe relative’s experiences of care in acute illness.  Methodology: The design is a literature review. Chosen databases was Cinahl and PubMed. The result is based on thirteen articles, qualitative and quantitative approach.  Results: Five categories were identified based on the relatives' experiences, these are: "the need of proximity", "the impact of care in the emotional carousel", "the communication and the importance of information", "being involved in the care as a relative" and "support given in the care and experiences from it". Conclusion: Proximity is important in promoting health and the emotional stress requires different kinds of support. The interaction is based on information and communication between healthcare professionals and relatives. Individualized information provides confidence in healthcare and can be used as a tool in supporting relatives. Relatives need in different ways to be involved.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet. Resultatet presenteras i fem teman; vikten av ärlig kommunikation, individanpassad kommunikation, organiserad kommunikation, relationens betydelse för god kommunikation samt sjuksköterskans empati. Föräldrarna menar att kommunikationen behöver anpassas till deras språkliga- och kunskapsmässiga nivå. Informationen de får angående barnet bör präglas av ärlighet; vårdpersonalen behöver visa upp egenskaper som gör att relationen mellan dem och föräldrarna bygger på tillit och förtroende. Hur en god kommunikation underlättas för patient och föräldrar och hur den goda kommunikationen kan upprätthållas är något som diskuteras i denna litteraturstudie. Det vårdande samtalets funktion diskuteras också, samt hur allmänsjuksköterskan kan bli bättre på att integrera aktuell forskning gällande kommunikation i det dagliga omvårdnadsarbetet. / Program: Sjuksköterskeutbildning