<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. <strong>Metod:</strong> Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser. <strong>Resultat:</strong> Två kategorier framkom: Emotionella utmaningar och En förändrad livssituation. De anhöriga engagerade sig relaterat till sin kärlek vilket också gjorde att de åsidosatte sig själva. Anhöriga beskrev en stor variation av känslomässiga reaktioner där oro och ovisshet var utmärkande. Anhöriga upplevde ett beroende av andra då livssituationen förändrades. Sociala kontakter blev lidande, de upplevde problem i kommunikationen och de genomgick ett rollbyte till familjemedlemmen som insjuknat . Anhöriga accepterade motvilligt den nya livssituationen. När stödet inte upplevs som rätt anpassat så skapar detta en känsla av beroende hos den anhörige och ett behov att aktivt påverka vårdgivaren till en förändring.<strong> </strong></p></p><p><p> </p><p> </p></p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Stroke triggers various reactions and crises in the family and their wellbeing is of great importance for the rehabilitation of the family member who fell ill. Through a deeper understanding of the family situation a better individualized care reduces the psychological and social problems that are otherwise common in families with stroke. <strong>Aim:</strong> To describe how the relatives of a family member who fell ill in stroke perceive their situation. <strong>Method:</strong> A qualitative content analysis of the manifest content of five narratives. <strong>Results:</strong> Two categories emerged: Emotional challenges and A changed life situation. The commitments of relatives were based on their love which subsequently led to the neglect of themselves. Relatives described a variety of emotional reactions in which the concerns and uncertainties were distinctive. Relatives experienced a dependency of others when the situation changed. Social contacts suffered, they experienced problems in communications and their roles in the family underwent a change. Relatives reluctantly accepted their new life situation. When the aid given to families with stroke is not perceived as adapted to their needs, it created a sense of dependence and a need to actively affect the care provider.</p>

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i. Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade. Det teoretiska perspektivet som har använts är gerotranscendensteorin. Studien relateras också till Heaps tankar om existerande förväntningar på äldre samt tar upp förlustbegreppet relaterat till den äldre människan. Heaps beskrivningar om sorg i samband med åldrandet bearbetas också. Resultatet visade att upplevelsen kring situationen är högst individuell. De anhörigas upplevelser av att vårda sin partner framstår ur deras berättelser som mer beskriva en del av deras liv tillsammans än som en enskild uppgift. Att den anhöriges situation och upplevelser är beroende av hur den sjuke partners situation upplever sin, förtydligas i resultatet. Intervjupersonerna uttryck i studien var att situationen innebar en emotionell process och framträdande var upplevelser av sorg. Samtidigt uttrycks stor tacksamhet hos de anhöriga över att få möjlighet att finnas till hand och hjälpa sin livskamrat, likt en sista ömhetsbevis.

Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer. Uppsatsen har haft sin grund i fenomenologin och analysen har utgått utifrån det systemteoretiska perspektivet.

När någon begått självmord uppstår en speciell situation. De sörjande går igenom en kris när allt förändras och de måste kämpa sig tillbaka till livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplvelser och behov i samband med att någon som står dem nära begår självmord. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med manifest innehållsanalys. detta resulterade i fyra kategorier: Första tiden efter självmordet, Sorgearbetet, Kommunikations- och samhörighetsbehov och Nytt liv. Resultatet visade att många anhöriga upplevde stöd inledningsvis men ändå kände sig övergivna, utanför och stigmatiserade. De upplevde ett behov av att vården sökte kontakt med dem för att ge information och guida dem till rätt hjälp. Anhöriga upplevde ett stort stöd av de ideella organisationer som finns. Där kunde de möta andra i samma situation, där kände de sig trygga och förstådda. När de anhöriga kommit så långt i sin sorgeprocess att de funnit mening i det inträffade och omvärderat sitt liv utifrån det inträffade så kunde många se tillbaka på de fina minnen de hade och gå vidare i livet med nya värderingar.

Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar, att ta hand ompatienten och anhöriga samt att finnas som stöd i relationen mellan patient ochanhörig. Anhöriga kan ha varierande kunskaper och ibland kan de vara en legitimeradsjuksköterska. Beroende på tidigare erfarenhet och kunskap kan upplevelser av attvara anhörig skiljas åt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka legitimeradesjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas påsjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundades på niokvalitativa resultatartiklar. Resultat: Ur de nio resultatartiklarna framkom fem teman:Konflikt mellan sjuksköterskerollen och anhörigrollen, Professionell erfarenhet,Informationsbehov, Delaktighet och Finna stöd. Resultatet visade en tydligrollkonflikt på grund av den ökade kunskapen anhörigsjuksköterskor hade gentemotanhöriga i allmänhet. Eftersom anhörigsjuksköterskor hade mer kunskap krävde demer information och önskade vara delaktiga i den närståendes vård när det varmöjligt. Konklusion: Det finns en tydlig konflikt mellan sjuksköterskerollen ochanhörigrollen hos anhörigsjuksköterskor. För att kunna möta anhöriga med olikakunskapsnivåer inom hälso- och sjukvården på ett gynnsamt sätt bör vidare forskningkring ämnet bedrivas. / Background: Nurses who care for patients have a responsibility, to care for thepatient and relatives and to support the relationship between the patient and therelatives. Relatives knowledgebase can vary and sometimes a relative can be aregistered nurse. Depending on previous experience and knowledge the experience ofbeing a relative can be different. Aim: The aim of the literature study was to exploreregistered nurses experience of being relative to a hospitalized family member.Method: A literature study was conducted, the results were based on nine qualitativestudies. Results: Out of the nine studies, five themes emerged: Conflicts between thenursing-role and the relative-role, Professional experience, Information needs,Participation and Finding support. The results showed a clear role conflict due to theincreased knowledge of the nurse relatives in comparison to the general relatives.Since the nurse relative possessed more knowledge they demanded more informationand wished to be involved in their family members care when possible. Conclusion: There is a clear conflict between the nurse role and the relative role within relativeswho are registered nurses. In order to be able to encounter relatives with differentlevels of knowledge in health care, research on the subject should be pursued.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

No description available.