Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser. Resultat: Två kategorier framkom: Emotionella utmaningar och En förändrad livssituation. De anhöriga engagerade sig relaterat till sin kärlek vilket också gjorde att de åsidosatte sig själva. Anhöriga beskrev en stor variation av känslomässiga reaktioner där oro och ovisshet var utmärkande. Anhöriga upplevde ett beroende av andra då livssituationen förändrades. Sociala kontakter blev lidande, de upplevde problem i kommunikationen och de genomgick ett rollbyte till familjemedlemmen som insjuknat . Anhöriga accepterade motvilligt den nya livssituationen. När stödet inte upplevs som rätt anpassat så skapar detta en känsla av beroende hos den anhörige och ett behov att aktivt påverka vårdgivaren till en förändring. / Background: Stroke triggers various reactions and crises in the family and their wellbeing is of great importance for the rehabilitation of the family member who fell ill. Through a deeper understanding of the family situation a better individualized care reduces the psychological and social problems that are otherwise common in families with stroke. Aim: To describe how the relatives of a family member who fell ill in stroke perceive their situation. Method: A qualitative content analysis of the manifest content of five narratives. Results: Two categories emerged: Emotional challenges and A changed life situation. The commitments of relatives were based on their love which subsequently led to the neglect of themselves. Relatives described a variety of emotional reactions in which the concerns and uncertainties were distinctive. Relatives experienced a dependency of others when the situation changed. Social contacts suffered, they experienced problems in communications and their roles in the family underwent a change. Relatives reluctantly accepted their new life situation. When the aid given to families with stroke is not perceived as adapted to their needs, it created a sense of dependence and a need to actively affect the care provider.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Alzheimer’s disease has increasing effects on the Swedish population. Now, about 90 000 swedes have been diagnosed with the disease. Many of these persons are cared for by someone close to them. The aim of this study is to increase understanding for the situation and experiences of the persons caring for their affected partner and to examine which support they are given by the public sector. It is a qualitative case study where four persons have been interviewed. Previous research concerning experiences, coping strategies and the need for aid is used for reference. The theories chosen for the aim of the study is coping strategies, role theory, social interaction, informal care and informal aid. The results show that the participants have had different experiences of caring for their partners of which stress, anxiety and seeing it as a burden was common. The participants had different coping abilities to master their different situations and over all had good coping strategies. Their need for aid was different but all participants stressed that there is need for support and that this need to be developed. The following conclusions can be drawn from the study. The experiences are different depending on the individual case. It is important for those active within the line of social care to have knowledge about coping strategies in order to give support to those providing care for their kin. All participants experienced a lack of cooperation and information. / Alzheimers sjukdom drabbar Sveriges befolkning i allt större utsträckning. Ungefär 90 000 personer i Sverige har diagnosen. Många av dessa personer vårdas av någon i sin omgivning. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för partners som vårdar sin respektive som har Alzheimers sjukdom och vilka upplevelser som förekommer samt att undersöka hur stödet från samhället ser ut. Det är en kvalitativ fallstudie där intervjuer har gjorts med fyra personer. Tidigare forskning har tagits fram som berör upplevelser, olika copingstrategier och behov av stöd. De teorier som valdes för studiens ändamål är copingstrategier, rollteori, social integration, informell omsorg och informell hjälp. Resultatet visar att deltagarna hade olika upplevelser av att vårda varav stress, oro och börda var vanligt. Deltagarna hade olika copingförmågor för att bemästra de olika situationerna och det förekom överlag goda copingstrategier. Behovet av stöd såg olika ut, men deltagarna belyste att det fanns ett behov av stöd samt att stödet behöver utvecklas. Följande slutsatser kan dras av studien. Alla individer har olika upplevelser. Det är viktigt att få kunskap om olika copingstrategier, vilket medför att socialt arbete kan hjälpa dem att hantera olika situationer. Samtliga deltagare upplevde att det saknades samarbete och information.

Bakgrund: Människor blir allt äldre och det innebär att antalet demenssjuka ökar och därmed även antalet anhörigvårdare. Att vara anhörigvårdare till en närstående med demenssjukdom innebär ökade påfrestningar som blir en central del i deras liv. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Anhöriga upplevde att vårdandet av sin närstående innebar påfrestningar och att relationen förändrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hälsa. De upplevde förluster av vänner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden. De utvecklade strategier och knep för att hantera svåra situationer. Stöd och information var viktigt för anhöriga men tillgången var många gånger bristfällig. Slutsats: Anhörigvårdare upplevde en förändrad livssituation i form av påfrestningar, relationsförändringar och ensamhet samt oro inför framtiden. Lidandet kunde minska och välbefinnandet öka genom att dels använda strategier i vårdandet, dels genom stödgrupper som hjälpte till att hitta strategier. Detta är betydelsefullt som sjuksköterska att ha kunskap om för att förhoppningsvis kunna öka anhörigvårdares välbefinnande.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhöriga upplevde att deras behov av stöd inte blev tillgodosedda i den omfattning de önskade. Brist på information, utbildning och vårdkoordinering uttrycktes av de anhöriga. De kände sig tagna för givet och saknade delaktighet i omvårdnaden av den drabbade. Anhöriga ville bli sedda och få personligt emotionellt stöd. Diskussion: Tre fynd lyftes fram i diskussionen: Brist på information till de anhöriga, anhörigas emotionella behov för att tillgodose fysiskt och psykiskt välmående och anhörigas behov av delaktighet. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av stöd vilket sjuksköterskan och övrig vårdpersonal bör uppmärksamma. / Background: Approximately 30 000 people in Sweden are diagnosed with stroke every year. Due to emergency care measures mortality and stroke related severe disability have declined. Relatives, especially those living near to stroke survivors are important factors in rehabilitation and need more attention from the health care service. Aim: To identify the families´ need of support when relatives are diagnosed with stroke. Method: Research review based on 17 scientific studies. Results: Family members felt that their need of support was not met to the desired extent. Lack of information, education and care co-ordination was highlighted by the relatives. They felt taken for granted and yet still felt no involvement in the care of the stroke victim. Relatives wanted to be seen and be provided with personal emotional support. Discussion: Three findings are emphasized: firstly lack of information to the relatives, secondly the relatives´ need of emotional support in order to attain physical and psychological well-being and thirdly the relatives´ need for participation. Conclusion: Relatives have a great need for support, which should be appreciated nurses and other professionals.

Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR. Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte. Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen. De som inte har direkta erfarenheter av anhörigs närvaro under HLR har ofta en negativ syn på att de närvarar och tror att de skulle störa insatsen. Många oroar sig för personal- och utrymmesbrist De flesta saknar riktlinjer vilket bidrar till oenighet i personalgruppen hur de ska hantera situationen runt HLR. Slutsats: Det är tvetydigt huruvida anhöriga ska få närvara och avsaknaden av riktlinjer skapar osäkerhet kring situationen med anhörig närvarande under HLR.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke. Känslorna var såväl positiva som negativa, med dominans av den negativa upplevelsen. Anhöriga upplevde bland annat ovisshet, sorg, förändrade roller, skuld och längtan efter det tidigare livet. Slutsats: När en person drabbas av Alzheimers sjukdom påverkas hela familjen och en stor livsförändring sker. Eftersom sjuksköterskan ofta är en naturlig samtalspartner är det viktigt att hon uppmärksammar den anhöriges upplevelser och genom förståelsen kan hon hjälpa anhöriga att uppleva situationen som meningsfull. Denna studie är menad att belysa anhörigas upplevelser och medvetandegöra att såväl den sjuke som dess anhörige är i behov av omtanke och stöd. / Background: Dementia is one of Sweden's most common diseases, and there are today currently about 150 000 people suffering of some form of dementia, of which Alzheimer's disease is the most common form. The disease results in cognitive impairment that gradually deteriorate during the course of the disease and be more demanding for their family. Aim: To describe the experience of being a relative of a person with Alzheimer's disease. Method: The study was performed as a literature study in which 15 qualitative articles were reviewed and analyzed. Result: The results revealed that relatives experienced a variety of emotions during the disease process, which could vary depending on the relationship they had for the ill familymember. The feelings were both positive and negative, with the dominance of the negative experience. Relatives perceived among other things uncertainty, grief, changing roles, guilt and longing for the past life. Conclusion: Since nurses often are a natural interlocutor, it´s important that they recognizes relative's experiences and through this understanding, they can support relatives to experience the situation as meaningful. This study is meant to highlight the family's experiences and awareness that both the ill family member and his or her relative is in need of kindness and support.

Gambling about money is a frequent phenomenon in our modern community’s. The gambling has for some people resulted in a compulsive gambling. These consequences affects not only the gambler but also have impact on his or hers relatives. The purpose of this study is to describe how a small selection off relatives to persons with a compulsive gambling experience the gambling consequences in there life. The empirical material consists of five interviews with five relatives to persons with a gambling dependence. Coping theory, theory of crises and a systemic perspective has been used to analyse the empirical material. The results that appear are that the relatives have all described early signs that they at the time could not interpret. They have felt that the gambler has been absent in mind. The discovery of the gambling describes as a chocking experience. They have created there own cooping strategies. The relatives show a great amount of strength and they have drawn positive experiences from a difficult reality like better relations and communication with the gambler, and can see that they have to take care of them selfs and not only care for the gambler. The study also indicates that family ties are hard to brake, especially between parents and there children.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom ökar världen över. Behovet efter utbildad personal och sjuksköterskans ansvar att kunna ge stöd och hjälp till demenssjukas anhöriga ökar därför också då en demenssjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en nära familjemedlem med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har använts för att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfördes och bildade tre teman och sex stycken subteman. Resultat: Resultatet påvisar att anhöriga upplever blandade känslor av att en nära familjemedlem fått diagnosen demenssjukdom. Dessa upplevelser delades in i livet efter diagnosen, förluster och förändrad delaktighet till vården av den demenssjuke. Viljan att vårda sin familjemedlem, en förändrad vardag, förlust av kontroll, förlust av social samvaro och egen identitet, lämna över ansvaret och vara delaktig i vården på boendet var de subteman som uppkom. Slutsats: I arbetet klargjordes en rad upplevelser anhöriga hade utifrån att ha en nära familjemedlem med demenssjukdom. Dessa upplevelser bör sjuksköterskan ta del av inför det stöd och den handledning som erbjuds anhöriga. Mer forskning bör göras angående den hjälp som ges till anhöriga till demenssjuka. / Background: The number of people diagnosed with dementia is increasing worldwide. The need for trained personnel and the nurse's responsibility to provide support and assistance to families of people with dementia therefore increases since dementia affects the whole family. Aim: The purpose is to describe the relatives' experiences of having a close family member with dementia. Method: A systematic literature review of Evans (2002) analysis was used to analyze the 12 pieces of qualitative articles. Key findings were merged and formed three themes and six subthemes. Results: The results indicate that families are experiencing mixed feelings of a close family member diagnosed with dementia. These experiences were divided into life after diagnosis, losses and changes in participation to the care of people suffering from dementia. The desire to care for their family member, a change in living, loss of control, loss of social interaction and self-identity, hand over responsibility and be involved in the care of the accommodation was the subthemes that arose. Conclusion: This essay was made clear a number of relatives had experiences from having a close family member with dementia. These experiences should the nurse take note of for the support and guidance offered to relatives. More research should be done about the help given to families of people with dementia.

Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.  Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier. Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.