Bakgrund: Ryggmärgsskada är ett komplext medicinskt tillstånd. Beroende på var skadan inträffar i ryggmärgen kan omfattningen av personens vårdbehov variera stort. I Sverige drabbas årligen cirka 300 personer av ryggmärgsskada (SCI) och 50 procent av dessa har orsakats av ett trauma. I det akuta skedet är det viktigt att som vårdpersonal ha erfarenhet och kunskap för att förebygga akuta komplikationer såsom trycksår, psykisk ohälsa, blodproppar samt infektioner. Att drabbas av en ryggmärgsskada påverkar inte bara personen, utan även anhöriga påverkas i hög grad. Den anhörige är ett viktigt stöd för den skadade personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av en ryggmärgsskada (SCI). Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av ryggmärgsskada beskrivs i fem slutkategorier: Att känna oro och orättvisa när ens tidigare liv förändras; Att rollen som vårdare känns utmanande och betungande; Att det är svårt men nödvändigt att prioritera sina egna behov; Att stöd är viktigt för att kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen; och Att få information och vara delaktig i vården känns betydelsefullt. Slutsats: Utifrån anhörigas upplevelser som framkom i studien finns det behov av att vården fokuserar än mer mot ett familjecentrerat förhållningssätt för att bibehålla och främja den anhöriges hälsa. Detta skulle i sin tur kunna bidra till en mer positiv återhämtning även för den drabbade personen.

Denna studie är en allmän litteraturöversikt vars syfte är att undersöka hur anhöriga beskriver upplevelsen av att leva med en person som har missbruksoch/eller beroendeproblematik. Syftet är även att samla erfarenheter av det stöd som finns och undersöka hur tillgängligt stödet är. Studien baseras på 17 kvalitativa artiklar som lyfter upplevelsen av att vara anhörig, stödet som efterfrågas eller erfarenheten av det stöd som finns. Fem teman presenteras tillsammans med tidigare forskning, närmare bestämt: anhörigas känslor, anhörigas strategier och upplevelsen av stödet. Dessa redogjorde därefter gemensamma upplevelser av skam, skuld, stress, oro, aggressivitet och olika copingstrategier. Anhöriga känner ofta en stigmatisering från samhället till följd av att beroendeproblematik kan ha ett karaktärsrelaterat stigma. Anhöriga lyfter en känsla av ensamhet och oförmåga att kunna hantera situationen eller att deras egna strategier ej ger positiva resultat. De teorier som ligger till grund för analysen är Goffmans stigmateori, copingstrategier och KASAM “känsla av sammanhang”. Sammanfattningsvis visar resultaten från studien vikten av att anhöriga till personer med beroendeproblematik får tillgång till det stöd de behöver för att kunna hantera situationen på ett sätt som främjar deras välmående.

Bakgrund: Palliativ vård och omvårdnad syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med livshotande och obotlig sjukdom samt deras anhöriga. Allt fler patienter som vårdas palliativt dör på äldreboenden och det ställer krav på kompetens inom hälso- och sjukvården. Den teoretiska referensramen som användes i arbetet var det vårdvetenskapliga begreppet "lidande".Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ omvårdnad vid livets slutskede på äldreboenden.Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys.Resultat: Det framkommer flera utmaningar som anhöriga upplevde när en patient vårdas palliativt på äldreboenden. Detta inkluderar brist på kommunikation och information, tids- och kompetensbrist samt känslor av skuld och ansvar. Det upplevdes även väsentligt att få känna tillit och ha goda relationer.Slutsats: I arbetet har det framkommit att tidsbrist hos personal, kommunikationsbrist mellan anhöriga och personal, kompetensbrist inom området, samt upplevda skuldkänslor hos anhöriga är områden som behöver förbättras inom den palliativa vården på äldreboenden.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att det finns hinder för en god palliativ vård. Sjuksköterskor erfor att bemötandet av anhöriga medför en problematik som påverkar den palliativa vårdens kvalitet. Detta påverkade patienter eftersom en viktig del av patienters liv är dess anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med elva artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det identifierades fem teman viktiga för anhöriga som hade närstående som vårdades palliativt. Dessa teman var vikten av kommunikation och information från vårdteam, delaktighet i vården och samarbete med vårdteamet utifrån önskemål, att erhålla stöd och förståelse, att erhålla värdighet och respekt samt förändringar i livet. Det visade att det fanns kommunikations- och informationsbrister. Anhöriga uppskattade att bli bemötta med värdighet, respekt och bli inkluderade i vården samt att erhålla stöd och förståelse var centralt för anhöriga. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för sjuksköterskor för att kunna bemöta anhöriga och lindra deras lidande. Anhöriga som bemöttes av sjuksköterskor som hade god kunskap inom den palliativa vården hade ett mindre lidande.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga önskar vara delaktiga i vård av patienter i livets slutskede, vilket också patienter framhåller som betydelsefullt. Anhöriga upplever däremot att de blir exkluderade i vården och att bemötande från sjuksköterskor brister. Detta försätter anhöriga i en sårbar situation och deras relation till sjuksköterskor kan bli ansträngd. Detta kan i förlängningen också påverka patienter och deras upplevelser av vården negativt. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors bemötande av anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på totalt 13 artiklar av kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats. Resultat: Tre kategorier identifierades vilka påverkade sjuksköterskors bemötande av anhöriga: Kommunikationens betydelse i bemötandet innebar ett empatiskt och inbjudande förhållningsätt från sjuksköterskor till anhöriga. Tidens betydelse i bemötandet innebar att om tid gavs till anhöriga kunde det ha god inverkan på relationen dem emellan. Förväntningars betydelse i bemötandet av anhöriga medförde utmaningar för sjuksköterskor att tillmötesgå anhörigas olika förväntningar om inte dessa tydligt framkom. Slutsats: Om sjuksköterskor kan ge av sin tid, involvera anhöriga i en kommunikation som är empatisk och ärlig samt bemöta anhöriga utifrån deras unika behov och förväntningar kan anhörigas upplevelser inom vård i livets slutskede bli bättre.

Patienter med demenssjukdom får allt eftersom sjukdomen progredierar allt svårare att äta. I demenssjukdomens senare skede kan patienten sluta äta helt. Dels på grund av sväljningssvårigheter, dels på grund av att patienten inte längre känner någon hunger eller törst. På grund av patientens avancerade demens kan komplexa beslutssituationer kring enteral nutrition uppstå där anhöriga och sjuksköterskor deltar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas och sjuksköterskors upplevelser av beslutsprocessen kring enteral nutrition till patienter med avancerad demens. En litteraturstudie gjordes och resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analyserna utmynnade i följande teman. För anhöriga: att behöva kunskap, att vara delaktig vid beslut och att leva med beslutet. För sjuksköterskor: att vara en del av teamet, att vägleda de anhöriga och att bli emotionellt påverkad. Resultatet visar att anhöriga behöver mer kunskap om för- och nackdelar med enteral nutrition vid avancerad demens samt vägledning av sjuksköterskan för att lättare känna delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienten. Sjuksköterskor som har tillräcklig kunskap om enteral nutrition vid avancerad demens samt känner sig som en del av teamet vid beslut har lättare att vägleda och stötta de anhöriga i beslutsprocessen. Vidare forskning kring anhörigas och sjuksköterskors delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienter med avancerad demens behövs för att kunna ge en god personcentrerad omvårdnad och minska patientens lidande.

Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). / Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).

Målet med studien är att med kvalitativ metod undersöka efterlevandes upplevelse av en närståendes självmord. Med semi-strukturerade intervjuer har sex deltagare i Mellansverige skildrat sin upplevelse och materialet har bearbetats i enlighet med metoden Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Genom analysen synliggjordes tre områden nämligen 1) att uppleva en närståendes självmord, 2) att hantera en närståendes självmord och 3) att skapa mening kring en närståendes självmord. Dessa består i sin tur av ett antal teman som detaljerat beskriver varje del av den totala upplevelsen. Något som är särskilt värt att nämna är hur viktig omgivningens förståelse varit för att de efterlevande ska kunna bearbeta sitt trauma. Deltagande i stödgrupp för efterlevande har varit till hjälp samt den inre styrka som samtliga deltagare upplever sig ha anammat för att orka och utvärderat studiens begränsningar samt givit förslag på fortsatt forskning.

Nära patienten i samband med hjärt- eller lungtransplantation finns ofta anhöriga. Anhöriga upplever påfrestningar och har ett kunskapsbehov i samband med transplantationen. Liksom patienten är anhöriga sårbara och det är av betydelse att undersöka anhörigas upplevelser, det kan medföra att anhöriga bättre förbereds för den påfrestning transplantationen innebär. Litteraturstudiens syfte var att undersöka upplevelsen av att vara anhörig i samband med hjärt- eller lungtransplantation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och analysen gjordes med stöd av hermeneutisk metod. Resultatet visar att anhörigas stöd till patienten var en akt av kärlek som medförde att anhöriga bland annat försakade vänner och förändrade det dagliga livet. Transplantationen innebar en väntan och mycket känslor för anhöriga, allt från glädje när samtalet om att det var dags för transplantation kom, till oro för att patientens tillstånd efter transplantationen kunde försämras igen. Anhöriga upplevde brist i tillgängligheten från vården gällande information, uppmärksamhet och stöd i sin roll. I litteraturen är omvårdnadsprocessen relaterat till anhörigas upplevelser i samband med hjärt- eller lungtransplantation bristande, därför är framtida forskning betydelsefull för att skapa ytterligare evidensbaserad kunskap till omvårdnadsprocessen om anhörigas upplevelser. / Next of kins are often close to patients in heart- or lung transplantation. In connection with transplantation next of kins experience strain and has a need for knowledge. Like patients next of kins are vulnerable and it is important to explore next of kins’ experiences, this to better prepare for the burden of transplantation. The aim of the study was to explore the experience of being a next of kin in connection with heart- or lung transplantation. The study was conducted as a general literature study and the analysis was guided by a hermeneutic method. The results show that next of kin’s support for the patient is an act of love resulting in sacrificed relationships with friends and changes in their daily lives. The transplantation generated waiting and a lot of feelings for next of kins, such as joy when the call came about transplant, and later on after the transplantation worries that the patient’s condition would worsen again. Furthermore, next of kins experienced lack of availability from the health care services regarding information, attention and support in their role. In the literature the nursing process regarding next of kins’ experiences in heart- or lung transplantation is inadequately described, therefore it is of importance that future research creates new evidence based knowledge.

Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen. / Alzheimer´s disease is growing steadily and is expected to have risen to the double by 2050. When a loved one is affected by Alzheimer´s disease it also changes the lives of the relative. As a nurse, it is very important to be aware of this to be able to give the relative information and the necessary support in the best way. Involving the relative in the care of the loved one´s health is very important to get as optimal care possible. The aim was to highlight the relative`s experience of living with a person with Alzheimers´s disease. The study was conducted as a literature review of ten scientific articles, the articles were reviewed, analyzed and coded. The coding resulted i six different categories. The results show that the relative´s life is turned up side down when a loved one is suffering from Alzheimer´s disease. The need of information about Alzheimer´s diease and support of various health care initiatives throughout the disease process is big. The nurse calls for more tools and more knowledge about Alzheimer´s disease in order to provide optimal care. This was strengthened when the relatives felt ill-prepared to provide care because the lack of knowledge.