Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga forskning om hur kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet påverkar elevers aritmetiska förmåga, samt vad forskning säger om vad undervisning om andra historiska talsystem har för påverkan på elevers förståelse av det hindu-arabiska tiobassystemet. Syftet uppnåddes med att besvara följande frågeställningar. I vilken ålder bör elever undervisas om talsystem? Finns det ett samband mellan undervisning om olika talsystem och elevers förståelse av tiobassystemet, samt vilken betydelse har kunskap om tiobassystemet för elevers aritmetiska förmågor? Materialet samlades in genom en systematisk sökningsprocedur innefattande sex databaser, som resulterade i nio olika vetenskapliga texter.   Studien visar att undervisning om talsystem bör äga rum så tidigt som möjligt, då kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet är viktigt för elevers aritmetiska förmåga. Studien visade också att undervisning om historiska kulturers talsystem främst har två positiva effekter. Dels kan undervisning med det romerska talsystemet hjälpa elever som har addition- och subtraktionssvårigheter, dels har sådan undervisning också en positiv effekt på elevers förståelse av det hindu-arabiska tiobassystemet. Slutligen spelar kunskap om det hindu-arabiska tiobassystemet stor roll för elevers aritmetiska förmåga eftersom den här kunskapen enligt flera studier har visat sig vara en grundläggande kompetens.

Den största påverkansfaktorn på elevers studieprestationer är vad läraren gör i undervisningen. Framgångsrika lärares undervisningsmetoder skiljer sig från andra lärares, och eftersom matematik är det skolämne som tycks vara det svåraste att lära sig så är det viktigt att visa exempel på framgångsrik matematikundervisning. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur framgångsrika matematiklärare i årskurs 4–6 beskriver sin matematikundervisning, samt att lyfta gemensamma undervisningsstrategier som de använder sig av. Sex framgångsrika matematiklärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades för den beskrivande delen av undersökningen, samt kodades för den analytiska delen. Resultaten visade att de intervjuade matematiklärarna brinner för sitt ämne och de har som mål att eleverna ska tycka att matematik är roligt och att de ska få tilltro till sin egen matematiska förmåga. Lärarna har goda kunskaper i matematik men vill ständigt utvecklas och vågar testa nya saker i undervisningen. De gemensamma undervisningsstrategierna som de använder sig av är: diskussioner och kooperativt lärande, problemlösning, digitala hjälpmedel, formativ bedömning och synligt lärande, elevaktiv undervisning där eleverna lär av varandra samt anpassad och varierad undervisning.

Syftet med arbetet är att skapa en bild av matematiklärares uppfattning om automatisering av multiplikationstabellerna samt att redogöra för både för- och nackdelar med automatiserad kunskap. Syftet är även att belysa och diskutera olika automatiseringsmetoder som på olika sätt främjar eller hindrar elevernas matematikutveckling. Det gjordes en digital enkätundersökning där urvalet utgörs av 333 frivilliga matematiklärare representerade från olika undervisningsnivåer. Resultatet visar att matematiklärare anser att det är nödvändigt att eleverna automatiserar multiplikationstabellerna för att få en chans att utvecklas inom matematiken på bästa sätt, men att det kan ske på olika sätt, med olika metoder. Den mest fördelaktiga metoden verkar vara att kombinera färdighetsträning med att lära ut beräkningsstrategier för att kunskapen ska bestå.

Examensarbetet har haft till syfte att undersöka om ett undervisningsmaterial, i form av ett multiplikationsspel, kan ligga till grund för att elever i årskurs 2 får ett ökat intresse att lära sig automatisera multiplikationstabell 2-5, samt multiplikationstabell 10. Genomförandet har inneburit att eleverna i en årskurs tvåa har spelat multiplikationsspelet under en sju veckors period. Under denna sju veckors period har eleverna gjort tre multiplikationstest, samt en elevenkät, som har sammanställts tillsammans med en lärarenkät under resultadelen. Resultaten visar att majoriteten av eleverna har förbättrat sitt resultat på multiplikationstesten under denna sju veckors period. Eleverna anser att det har varit roligt att spela multiplikationsspelet och läraren ser värdet av att fortsätta använda multiplikationsspelet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra olika lärare resonerar kring begreppet dyskalkyli. Samt hur lärarna kännetecknar dyskalkyli, anpassar undervisningen samt bemöter elever på bästa sätt. Två olika metoder används för insamling av data: intervju samt observation. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare: 2 klasslärare och 2 speciallärare. Lärarintervjuer kompletterades med observationer. Kvalitativ observationsmetod i form av löpande observationer valdes för denna undersökning.      Resultatet visar att begreppet dyskalkyli inte används i verksamheten däremot begreppet specifika matematiska svårigheter som definierar elevernas specifika problem i ämnet matematik. Oavsett diagnos individanpassas undervisningen för varje elev: svårigheter upptäcks, passande undervisning hittas. Det är svårigheter som uppmärksammas, inte diagnoser. Resultatet visar även att rätt bemötande av elever med specifika matematiska svårigheter är avgörande för inlärning.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter matematikundervisning utomhus kan ge för elevernas utveckling och lärande. Syftet var även att undersöka hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till den traditionella inomhusundervisningen i ämnet matematik. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där kvalitativa semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer användes som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Sex lärare i F-3 intervjuades och två observationer på två olika skolor genomfördes. Resultatet visar att utomhusmatematiken kompletterar matematikundervisningen inomhus genom ett samspel mellan arbetssätt och miljöer. Resultatet visar även på flera positiva effekter med utomhusmatematik så som verklighetsanknytning, motivation, fysisk aktivitet, hälsa, sinnligt lärande, tillåtande miljö och sociala effekter.  De positiva effekter utomhusmatematiken medföljer för elevernas utveckling och lärande bör uppmärksamma fler lärare om dess möjligheter.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ser på lässvårigheters påverkan på matematikinlärningen i årskurserna 4–6. Metodvalet är inom det didaktiska forskningsområdet, arbetet består av en litteraturbakgrund, observationer och intervjuer med sex verksamma lärare och en specialpedagog för att undersöka deras syn på hur lässvårigheter kan påverka matematikinlärningen.   Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter. Det som framkommer i arbetet är att det finns bakomliggande faktorer som påverkar läsinlärningen och matematikinlärningen. Det är flera delar som påverkar inlärningen, en del är den som är kopplad till de språkliga inlärningsförmågorna, som är en bristande fonologisk förmåga, läsförståelsen och ett svagt arbetsminne. När eleven har svårt med dessa faktorer påverkar det även möjligheten till inlärning i matematik. Förutom de här svårigheterna visar resultatet att de emotionella känslorna påverkar elevers förmåga att prestera. En av de emotionella känslorna som påverkar eleven är motivation och intresse för de som ska läras, om det inte finns motivation och intresse sker ingen inlärning. Det som forskare och lärare är absolut överens om är att ett dåligt självförtroende är det som påverkar eleven mest vid inlärningen. Ett dåligt självförtroende kan leda till blockeringar inte bara för läsinlärningen utan för övriga ämnen i skolan så som matematik.

Både ämnesplanen för matematik i svensk gymnasieskola samt det centrala innehållet för samtliga gymnasiala matematikkurser framhåller att matematiken har en flertusenårig historia och att matematikundervisningen ska knyta an till matematikens historiska utveckling och betydelse. Det är tydligt att matematikhistoria ska integreras i matematikundervisningen men det finns indikationepå att matematikundervisningen i svensk skola idag har få eller inga inslag av matematikhistoria trots att detta anges som ett centralt innehåll. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka argument som forskningen funnit för respektive mot en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen samt hur en sådan integrering kan genomföras. Dessutom redogör litteraturstudien för vad lärare och lärarstudenter funnits ha för uppfattningar om matematikhistorians roll och funktion som en del av matematikundervisningen. Studien visar att en integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen är fördelaktig utifrån flera olika aspekter. Matematikhistoria kan t.ex. bidra till att förändra elevernas syn på matematik och ge matematiken nytt liv genom att eleverna blir varse om att de historiskt kända matematikerna också har tvivlat och misslyckats i sitt utövande av matematik, vilket kan stärka elevernas självtroende. Matematikhistoria kan även bidra till att förse lärare med verktyg för att upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Studien visar också att lärare och lärarstudenter överlag är positivt inställda till en integrering men uttrycker att de i stor utsträckning medvetet avstår från att använda matematikhistoria i sin undervisning på grund av brist på tid, material, kunskaper om matematikhistoria samt att de inte vet hur de ska gå tillväga för att genomföra en sådan integrering.

I detta arbete kommer ni att få läsa om den forskning som finns kring matematiksvårigheter av olika slag, bland annat dyskalkyli, och även information om vilka olika metoder som är gynnsamma att använda sig av när man möter elever med matematiksvårigheter av olika slag. Studien som är gjord är en kvalitativ intervjustudie där lärare och specialpedagoger på olika skolor har blivit intervjuade för att undersöka vilka förutsättningar som lärare har till att bemöta elever med matematiksvårigheter, enligt deras upplevelse. Resultatet visar att förutsättningarna ser olika ut på olika skolor beroende på utbildning, elevgrupp, intresse och en rad andra faktorer. Samtliga intervjuade önskar dock bättre förutsättningar i form av tid, kollegialt lärande och större tillgång till resurs bland annat. En ytterligare faktor som försämrade förutsättningarna för lärarna var att det var väldigt otydligt vilka uppgifter specialpedagogen hade, vilket i vissa fall skapade ett missnöje kring samarbetet mellan lärare och specialpedagog då de förväntade sig olika saker av samarbetet.

Den här litteraturstudien undersöker följderna av kontinuerlig examination med fokus på digitala tester. Det som undersöks är vad införandet av ytterligare examinationsmoment har för positiva- och negativa konsekvenser. Vad finns det för argument för att inkludera eller exkludera webbquizzar i undervisningen? Den forskningslitteratur som studien behandlar påvisar bland annat att införandet av kontinuerlig examination höjer studieresultaten, gör så att studenter känner sig mer involverade i undervisningen och leder till mindre fusk. Webbquizzar visar sig ha sina fördelar i automatiserad rättning vilket leder till mindre arbetsbelastning för läraren och en direkt återkoppling för eleverna. Negativa följder av kontinuerlig examination kan vara att det driver på en stress för studenterna och det kan även bidra till en polarisering, där starkare elever gynnas men svagare elever missgynnas. Rörande webbquizzar har studenter även en oro för tekniska fel som kan uppstå då examinering sker digitalt över nätet. / This literature study examines the consequences of continuous examination with focus on digital testing. What is being studied is the introduction of additional examinations and their possible consequences. What are the arguments for including or excluding webquizzes in the education? The literature the study deals with shows among other things, that the introduction of continuous examination increases study results, makes students feel more involved in the teaching and decreases the amount of cheating. Webquizzes prove to have their advantages in automated correction, which leads to less workload for teachers and direct feedback for students. Negative consequences from continuous examination are that it may add stress to students, and it also might contribute to a polarization where the stronger students benefit from it while weaker students are disadvantaged. Regarding webquizzes, it was shown that they also raise students' concerns about technical errors that can occur when examinations are done digitally.