Denna studie syftar till att visa hur digitala verktyg används i gymnasiet inommatematikundervisningen, både utav lärare och elever i norra Sverige. Ytterligare undersöksäven elevernas åsikter om dess användning samt om de anser att det underlättar derasinlärningsprocess kring matematik eller inte. Detta har gjorts med hjälp utav en enkätstudie,SAMR-modellen och förväntan-värde teorin. Totalt deltog 102 elever i undersökningen.Resultaten visar att det inte finns några uppenbara för- eller nackdelar när elever använderdigitala hjälpmedel. Elever tycker dock att dess användning är bra inommatematikundervisningen, men främst när läraren använder sig utav det. Läraren använderfrämst digitala verktyg i sina genomgångar och för att visa hur det skall användas, elevernaanvänder det främst när läraren säger till dem att göra det, på prov och för att lösa svårauppgifter som de inte kan lösa med hjälp utav papper och penna ännu. / This study aims to show how digital tools are used in upper secondary school duringmathematics education, both by the teachers and the students in the northern parts of Sweden.Furthermore, student opinions of how these tools are used and whether the students think thisusage makes mathematics easier for them is also studied. This has been done through a surveythat makes use of a questionnaire together with the SAMR-model and the expectancy-valuetheorem. A total of 102 students took part in this study. The results show that there are noobvious benefits or disadvantages when the students themselves make use of digital aids.However, the students think that the use of digital tools are good in mathematics, but thebenefits mostly come from the teachers use of it. This study shows that the teachers mostlyuse these tools during their lectures or to show how it’s used. The students mostly use it whenthey’re told to by the teacher, during exams or to solve difficult assignments/problems thatthey haven’t learned to solve with pen and paper yet.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärande kan uppstå i arbete med problemlösningsuppgifter i årskurs tre samt om och i så fall hur användning av laborativt material kan bidra till detta lärande.   Studien bygger på observationer som bearbetades med hjälp av den sociokulturella teorin. Begreppen mediering, artefakter och elevers lärande är centrala i studien. Utöver detta behandlas även problemlösning och laborativt material i diskussionen.    Resultatet visade att användandet av laborativt material i samband med problemlösning kunde bidra till elevernas lärande. Vilket laborativt material som används för specifika uppgifter hade dock en påverkan på om och hur materialet användes. Dessutom visade resultatet att den kommunikation som skedde under tiden för lösningen också bidrog till elevernas lärande. Resultatet visade också att lärande kan synas på många olika sätt och att elever medierar och lär på olika sätt.

Denna studie visar hur ett matematiskt mindset kan modelleras och hur detta mindset ser ut hos grundskoleelever i norra Sverige. Studien utgår från ett sociokognitivt perspektiv och inspireras av Carol Dwecks teoretiska ramverk om mindset. En av grundpelarna i ett sådant mindset är att det finns statiska tankar som skapar hinder i kunskapsutvecklingen och dynamiska tankar som skapar förutsättningar för god kunskapsutveckling. Syftet med ett specifikt matematiskt mindset är att unga elever kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp och företeelser. Många av de modeller som finns för att undersöka mindset använder abstrakta begrepp som exempelvis intelligens. Detta gör att elevens kognitiva förmåga kan bli en begränsande faktor när unga elevers tankar undersöks. Studien presenterar 4 komponenter som ingår i ett matematiskt mindset; Ansträngning och fysiska egenskaper, inlärd hjälplöshet, lärandemål/prestationsmål och utmaning med risk för misslyckande. Dessa fyra komponenter användes för att skapa en enkät, vars ändamål var att reflektera elevens tankar kring olika scenarion kopplade till matematikämnet. Deltagarna i studien var 37 grundskoleelever i årskurs 2 från två klasser i en skola i norra Sverige. Enkätsvaren från de 37 deltagarna resulterade i 4 olika modeller för ett matematiskt mindset. Resultatet från studien visade att det i urvalet fanns elever med flera statiska attributioner och att det finns elever med hög grad av dynamiska attributioner. Resultatet från denna studie har potential att ge pedagoger och forskare inblick i unga elevers mindset inom ämnet matematik. Eftersom Carol Dwecks teori bygger på att elevens statiska eller dynamiska tankar är förändringsbara så ger resultatet från denna studie en språngbräda till nästa steg; strategier för att förändra elevers statiska tankar till dynamiska tankar.

Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter i addition och subtraktion med tal i decimalform samt om och i så fall hur dessa synliggörs vid skriftliga beräkningar av elever i skolår 5 och skolår 7 från två skolor i Sverige. Med utgångspunkt i variationsteorin har empirin samlats in genom tester och intervjuer. Resultatet visar att samma kritiska aspekter som återfinns i tidigare forskning även syns i denna empiri. De mest frekventa kritiska aspekterna är att elever skriver algoritmer med rak högerkant, konsekvent subtraherar det minsta från det största, inte förstår att 0 – 4 kräver växling eller behandlar decimaltal som heltal. I skolår 7 kan en viss progression ses då de äldre eleverna i intervjuerna ger uttryck för begrepp (exempelvis position, platsvärde och decimaltecken) som de till skillnad från skolår 5 har utskilt.

Det här är en kvalitativ studie där undersökning av lärares användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3 står i fokus. Detta görs från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap förmedlas till eleverna genom läraren där konkret material används som hjälpmedel. Studien kretsar kring två frågor, vilket konkret material finns i matematikklassrummen samt hur lärarna säger att det används? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem stycken lågstadielärare som var placerad på två olika skolor. Detta resulterade i att de konkreta material som finns i matematikklassrummen är väldigt snarlika, skillnaden är hur mycket material respektive lärare har. Den viktigaste aspekten enligt lärarna i hur man använder det konkreta materialet är att lärarna vill upp nå ett abstrakt tänkande hos eleverna. För att uppnå detta abstrakta tänkande så behöver man börja från grunden, det konkreta.

Denna designstudie inriktar sig på integrering av ett digitalt verktyg i en specifik undervisningskontext. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fokus ligger således på undervisningssituationen som helhet. Sociala interaktioner i form av möten mellan elever, lärare och artefakter genomsyrade undersökningen. Enligt den cykliska process som karaktäriserar design research bearbetades systematiskt integreringen av det digitala verktyget Matteappen, med målet att skapa en undervisningssituation som främjar elevers utveckling av taluppfattning. Totalt genomfördes tre cykler bestående av planering, genomförande och analys för att utforma designprinciper och ramar anpassade till den specifika kontexten. Resultatet visar att integreringen av Matteappen bidrog positivt till elevernas inställning till matematikundervisningen. Det visar även att självständighet främjas och att effektiv individanpassning möjliggörs. I den aktuella kontexten fungerade integreringen bäst i samband med en möblering där eleverna satt i par. Graden av social interaktion visade sig ha stor betydelse. En viktig slutsats som kan dras är att Matteappen inte kan stå på egna ben i undervisningen utan måste integreras på ett didaktiskt genomtänkt sätt för att bidra till elevernas utveckling och lärande.

No description available.

No description available.

Denna studie har genomförts för att undersöka om och hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med och lär ut problemlösning i matematik. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät och intervju. Totalt har 16 lärare svarat på enkäten och 4 lärare har deltagit i en kvalitativ intervju. Resultatet redovisar att alla deltagande lärare arbetar aktivt med problemlösning i matematik. De använder olika arbetssätt, strategier och lösningsstrategier i sitt arbete med att undervisa i problemlösning.

No description available.