Syftet med detta arbete är att undersöka hur flerspråkighet i form av transspråkande kan utnyttjas i ett matematikklassrum enligt tidigare studier, samt att analysera fördelar och nackdelar med transspråkande i dessa sammanhang. Arbetets metod är en litteratursökning som genomförs via databaserna ERIC, Scopus och Unisearch. De valda studierna analyseras med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultatet av studien visar på två övergripande teman med tre underteman vardera i den första frågeställningen. Det första temat som framkommer är Roller i transspråkande matematikklassrum, med underteman som lärarens roll, elevernas roll, och familjens roll. Det andra temat är Aktiviteter i transspråkande matematikklassrum, med underteman som jämförelse av olika språk, användning av digitala resurser/verktyg, samt diskussioner om språk och historia. När det gäller den andra frågeställningen identifieras temat fördelar med transspråkande i matematikklassrum med tre underteman: förstärkning av matematikinlärning, likvärdighet i klassrummet samt förbättrat självförtroende och förstärkt identitet. Nackdelar framträder också i tre underteman: svårigheter för enspråkiga matematiklärare, att transspråkande är tid- och resurskrävande samt behovet av kontinuerligt stöd. Slutsatsen är att lärare spelar den viktigaste rollen i ett transspråkande matematikklassrum för att det ska fungera effektivt. / The aim of this work is to investigate how multilingualism in the form of translanguaging can be utilized in a mathematics classroom according to previous studies, and to analyze advantages and disadvantages of translanguaging in these contexts. The method of this work is a literature review conducted through the databases ERIC, Scopus, and Unisearch. The selected studies are analyzed using an inductive thematic analysis. The results of the study reveal two overarching themes in the first research question, each with three subthemes. The first theme that emerges is Roles in Translanguaging Mathematics Classrooms, with subthemes such as the role of the teacher, the role of the students, and the role of the family. The second theme is Activities in translanguaging mathematics classrooms, with subthemes such as comparing different languages, using digital resources/tools, and discussions about language and history. Regarding the second research question, the benefits of translanguaging in mathematics classrooms are identified in three subthemes: enhancement of mathematics learning, equity in the classroom, and improved self-confidence and reinforced identity. The disadvantages also appear in three subthemes: difficulties for monolingual mathematics teachers, translanguaging being time- and resource-intensive, and the need for continuous support. The conclusion is that teachers play the most important role in ensuring that a translanguaging mathematics classroom functions effectively.

Denna litteraturstudie ämnar att undersöka vilka strategier matematiklärare kan använda för att underlätta vid matematikundervisningen för elever med dyskalkyli. För att besvara studiens frågeställning har vetenskapliga artiklar valts ut med hjälp av förutbestämda urvalskriterier i databaserna ERIC och Unisearch. De valda artiklarna sammanfattades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i identifiering av 5 teman kopplade till vilka strategier matematiklärare kan använda för att stödja elever med dyskalkyli imatematikundervisningen. De identifierade temana är följande: (1) Andra notationer, (2) Bekanta kontexter, (3) Direkt återkoppling, (4) God inlärningsmiljö och (5) Individanpassning. Utifrån resultatet dras slutsatser om att det finns flera strategier som lärare kan implementera i sin undervisning, där individanpassning visar sig vara den mest effektiva. Forskningen visar att strategierna är enkla att genomföra och kräver minimalt med material, vilket gör dem genomförbara i den svenska skolan. Samtidigt framhålls det att individanpassning och en kombination av strategier krävs för att möta varje elevs unika behov. / This literature review aims to examine the strategies mathematics teachers can employ to facilitate mathematics instruction for students with dyscalculia. To address the research question, scientific articles were selected based on predetermined criteria in the databases ERIC and Unisearch. The selected articles were summarized and analyzed using thematic content analysis. The analysis resulted in the identification of 5 themes associated with the strategies mathematics teachers can use to support students with dyscalculia. The identified themes are as follows: (1) Alternative notations, (2) Familiar contexts, (3) Immediate feedback, (4) Optimal learning environment, and (5) Individualization. Based on the findings, conclusions are drawn that there are several strategies teachers can implement in their instruction, with individualization being the most effective. Research shows that the strategies are easy to implement and require minimal materials, making them feasible in Swedish schools. However, it is also emphasized that individualized instruction and a combination of strategies are necessary to meet each student's unique needs.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera forskningen kring strategier och metoder för att undervisa begåvade elever inom matematik. Genom att sammanställa befintlig forskning är målet att utforska de effektiva strategierna och metoderna för att möta behoven hos särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyseras. Studien identifierar tre huvudteman: pedagogiska strategier, differentierad undervisning samt specifika program och metoder inklusive berikningsprogram, acceleration och komprimering. Resultaten visar att en kombination av dessa strategier är avgörande för att möta begåvade elevers behov. Dessutom framhävs vikten av läroplanutveckling och fortbildning för lärare för att effektivt implementera dessa metoder. Studien betonar också betydelsen av samverkan mellan lärare, skolledare och skolans organisatoriska nivå för att skapa en inkluderande och utmanande lärmiljö. Bidraget från sammanställningen kan ge indikationer om hur undervisningen kan organiseras för att optimera lärandet och skapa en mer stimulerande lärmiljö. / The purpose of this thesis is to investigate and analyze research on strategies and methods for teaching gifted students in mathematics. By compiling existing research, the aim is to explore effective strategies and methods to address the needs of gifted students in mathematics education. The methodology employed is a systematic literature review, analyzing eight scientific articles. The study identifies three main themes: pedagogical strategies, differentiated instruction, and specific programs and methods, including enrichment programs, acceleration, and compression. The results indicate that a combination of these strategies is essential to meet the needs of gifted students. Additionally, the importance of curriculum development and professional development for teachers is highlighted to effectively implement these methods. The study also emphasizes the significance of collaboration between teachers, school leaders, and the organizational level of schools to create an inclusive and challenging learning environment. The findings from this review can provide insights into how teaching can be organized to optimize learning and create a more stimulating educational environment.

Assessment has gained an increasing importance in our daily lives. It's a phenomenon that can control us whether we get rated or not. We assess students at school to measure the level of knowledge they are on. The purpose of this study is to determine which attitudes that occurs in traditional and alternative assessment in mathematics education. Another goal with the study is to compare what trends can be read with a survey conducted in Sidney, Australia. The questions that were designed were: • What attitudes are present in alternative assessment in mathematics education? • What trends can be read in a comparison between Sweden and Australia? Several elementary school teachers attending mathematics education answered a questionnaire that was then analyzed. The study has been based on three ways of assessing, different alternatives to why the methods would or would not be used, as well as the curriculum impact. The result shows that teachers from both Sweden and Australia overall are satisfied with the traditional assessment method, paper and pencil as an appropriate and sufficient way to assess students. The result showed that teachers in Sweden had no general positive attitude towards implementing alternative assessment methods in mathematics education. However, the method of teaching in Sweden that showed a good attitude was observation, formative assessment.

Denna kvalitativa forskningsrapport fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad de anser om olika typer av matematiska uppgifter, vilka representationsformer de använder när de löser matematiska uppgifter, samt vad de tycker om interaktion med andra elever. Litteraturbakgrunden är delvis baserad på vad som framkom i Självständigt 1 angående elever med fallenhet för matematik och problemlösningsuppgifters möjliga påverkan på dessa, men innehåller även beskrivning av olika sorters matematikuppgifter och en beskrivning av begreppet motivation. För att svara på studiens tre frågeställningar valdes fyra elever med fallenhet för matematik ut som studieobjekt. Till den första frågeställningen används ett begreppsligt ramverk innehållande matematiska representationsformer och för att svara på de två resterande frågeställningarna i studien valdes ett fenomenologiskt perspektiv med inspiration från IPA-metoden och Giorgis analysmetod. Resultatet i studien visar att elever med fallenhet mestadels använder sig av symboler som representationsform och att de blir motiverade av problemlösningsuppgifter. Utifrån val av arbetssätt spelar den sociala aspekten en stor roll, vilket ledde till att det inte gick att genrealisera ett prefererat arbetssätt. Dock framkom det att eleverna föredrog en homogen sammarbetspartner i den bemärkelse att de skulle befinna sig på en liknande matematisk kunskapsnivå.

Syftet med studien var att undersöka matematiska kompetenser och uppgifters kompetenskrav. Genom observationer och intervjuer med sex elever i årskurs 1-2 har det undersökts hur matematiska kompetenser yttrar sig när elever löser uppgifter. Uppgifterna behandlar addition med tiotalsövergångar. Även vilka kompetenskrav uppgifter har är undersökt. För att analysera resultatet har Boesens (2006) matematiska kompetenskrav för uppgifter använts. Resultatet visar att vid lösning av de sju valda uppgifterna krävs samtliga sex matematiska kompetenser, vissa krävs vid lösning av en uppgift och andra vid lösning av flera uppgifter. Hur många kompetenser eleverna visar beror på lösningsmetod, då eleverna kan visa fler kompetenser än uppgiften kräver. Vidare visar resultatet att de matematiska kompetenserna är beroende av varandra och kan hindra eller föra elevens lösningar framåt. Det framgår också att kompetensernas utvecklingsnivå har betydelse för hur de yttrar sig vid elevlösningarna.

På en internationell arena förs diskussioner om så kallade 21:a århundradets kompetenser som kan anses vara nödvändiga på en föränderlig arbetsmarknad  och en modern livsstil. I detta arbete bekantar vi oss med dessa kompetenser och undersöker speciellt hur de yttrar sig i den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial. Speciellt så betraktar vi en definition av de 21:a århundradets kompetenser som är tydlig och avgränsad. Denna definition är också objektiv i det att den är en sammanfattning av styrdokument från en mängd olika länder. För att en jämförelse med den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial skall bli explicit och objektiv bearbetar vi ämnesplanen och dess kommentarmaterial med  metoden dokumentanalys. Resultatet som erhålls visar på att viss täckning av 21:a århundradets finns i ämnesplanen och dess kommentarmaterial och att denna täckning varierar i olika grad för de olika kompetenserna.

Denna studie handlar om den matematiska strategin bar modeling som är tagen från undervisingen i Singapores skolor. Syftet med studien är undersöka om bar modeling fungerar som matematisk strategi och hur eleverna upplever arbetssättet. Utöver att studera metoden i praktiken studeras också hur lärarna uppfattar bar modeling.        För att studera bar modeling och vad lärare har att säga om arbetssättet har två metoder använts; fem observationer av elevgrupper och fem intervjuer med lärare. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om metoden.     Resultatet i studien visar att lärarna är överrens om att bar modeling mycket väl kan hjälpa många elever vid problemlösningar. Alla lärare ser det simpla sättet att förenkla svåra och komplicerade matematiska problem som metodens största fördel. Observationerna av elevgrupperna visade att metoden underlättade processen av att lösa problemet när uppgifter var matematiskt utmanande. Något lärarna såg som en nackdel är att det kan vara svårt att få med en hel skola eller i alla fall sitt arbetslag att börja arbeta med den nya metoden. Vidare visade också resultatet från observationerna att metoden gav ett bra stöd vid problemlösningar som är mer utmanande rent kunskapsmässigt.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksamma grundskolelärares syn på högt begåvade och högpresterande elever i ämnet matematik. Mer precist hur de deltagande lärarna anser sig urskilja, bemöta och anpassa undervisningen för dessa elever, men också vilka svårigheter eller utmaningar detta kan innebära. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar på att lärarna i studien är medvetna om att undervisningen måste individanpassas och att det kan finnas olika variationer inom området högpresterande elever. De framhåller dock att denna individanpassning är svår att få till i skolan idag och menar på att detta beror på att allt fokus hamnar på de elever som riskerar att inte nå målen. Av resultatet kan man utläsa att de hinder som de intervjuade lärarna upplevde i anpassandet av undervisningen för högpresterande elever är tidsbrist och behov av kontroll. Resultatet av intervjuerna visar också på att lärarna i studien beskrev att de hade liten erfarenhet av begåvade elever och av resultatet kan tolka att det kan finnas svårigheter med att skilja begreppen högt begåvad och högpresterande. Samtliga lärare i studien hävdade att de önskade tillfällen att diskutera hög begåvning och högpresterande elever ute i verksamheterna och att de gärna skulle tillgodogöra sig större kunskaper inom dessa områden.

Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.