Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä̈lldas lojalitet, hur den förhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågeställningar till grund; Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt? H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ”vi tror på människan”, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom organisationen. Statistik visar att H & M är en utav Sveriges populäraste arbetsplatser och en organisation som lyckas attrahera och behålla sina anställda, vilket kan tyda på att begreppet Talent management är aktuellt i en kombination av lojala arbetstagare. Undersökningen utgår från tidigare forskning om lojalitet i arbetslivet samt i litteratur som beskriver fenomenet Talent management som relateras till anställdas attityder inför begreppen i en organisation som H & M. Studien är en kvalitativ studie där nio intervjuer genomförts med kvinnliga anställda på H & M i åldrarna 20-45 år och som besitter olika positioner i organisationen. I analys- och resultatet sammanförs en strukturerad version där frågeställningarna återges i huvudrubriker som följs av kategoriseringar. Empirin gestaltas genom intervjuresultat och citat som analyseras utifrån teorikapitlet med en Grounded theory inspirerad metod samt komparativ- och idealtypscentrerad analys. Undersökningen visar att det finns olika karaktärer av lojala anställda på H & M där lojaliteten riktas åt olika håll beroende på hur en Talent management strategi behandlas. Lojaliteten riktas antingen mot kollegorna eller organisationen beroende på hur organisationen skapar förtroende till sina anställda. Där förtroendet brister gentemot ledningen riktas lojaliteten istället mot sina kollegor.

Sammanfattning ”Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på arbetsmarknadsåtgärder” Datum          2014-06-03 Nivå              Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens     Högskola Författare    Mikael Andersson              Marcus Fredriksson                       28september 1990              17april 1991                       Dennis Johansson                       11oktober 1992 Titel              Arbetsmarknadsåtgärders påverkan på anställning                       – En jämförande studie utifrån universitetslärares syn på                   arbetsmarknadsåtgärder Handledare  Kent Trosander Nyckelord    Nyanställning, arbetsmarknadsåtgärder, anställningskostnader,         kostnader för anställda, efterfrågan på personal Syfte          Studien syftar till att jämföra ämnesområdena företagsekonomi och nationalekonomi ur universitetslärares perspektiv vid en tillämpning på företags motiv till anställning efter sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Fråge-        Hur anser universitetslärare i företagsekonomi och nationalekonomi att ställning        sänkningen av arbetsgivaravgifter för personer under 26 år påverkar                       företag? Metod          Studien tillämpar en kvalitativ metodansats och samlar in primärdata                      via semistrukturerade intervjuer med akademiker inom företagsekonomi och nationalekonomi. Resultat       I den teoretiska referensramen insamlades data om vad som leder till att företag efterfrågar nyanställningar. Sedan ställdes dessa mot empiriska insamlingar från respondenter inom ämnena företagsekonomi och nationalekonomi. Studien visar att det finns grundläggande brytningar i hur lärarna inom de olika disciplinerna ser på hur arbetsmarknadsåtgärder påverkar företagens vilja till att anställa ny personal. Företagsekonomin ser mer internt och till det enskilda företagets vilja att utvecklas. Där nationalekonomin ser större och en mer övergripande effekt på hela samhället och fokus ligger mer till generell syn på kostnader som något negativt för företagen.

Under hösten 2017 uppmärksammades kvinnors utsatthet i form av sexuella trakasserier från män, genom #metoo. Utifrån metoo-rörelsen väcktes vårt intresse för diskriminering som ämne i stort och kopplat till socialt arbete. I den här studien har vi således undersökt chefers arbete mot diskriminering mellan anställda på arbetsplatser där socialt arbete bedrivs, och om och i så fall hur detta arbete påverkats av metoo-rörelsen. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen i studien är nyinstitutionell teori och systemisk-konstruktionistisk teori som handlar om förändringsprocesser inom organisationer, kommunikation och ledarskap samt svårigheter kopplade till yrkesrollen inom människobehandlande organisationer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där chefer verksamma inom socialt arbete i Uppsala kommun intervjuades. Enligt resultatet i vår studie arbetar majoriteten av de chefer vi intervjuat utifrån kommungemensamma handlingsplaner och rutiner kopplat till diskriminering mellan anställda. Implementeringsarbetet gällande handlingsplaner generellt verkar vara svårt att genomföra på grund av tidsbrist och högt informationsflöde. En fråga som cheferna återkommande nämnde under intervjuerna var påverkan av yrkesrollen som socionom och verksamhetsfältet socialt arbete, där flera menade att detta medför en medvetenhet om hur man bör bete sig mot varandra vilket minskar risken för diskriminering på arbetsplatsen. Gällande påverkan av metoo-rörelsen framkom att flera chefer börjat reflektera kring att männen befinner sig i en utsatt position på arbetsplatsen utifrån att chefernas arbetsplatser är kvinnodominerade. Genom fynden i studien är vår förhoppning att arbetsgivare och chefer börjar reflektera kring sitt arbetssätt och förebyggande arbete mot diskriminering i förhållande till de lagar och rutiner som finns. Vi ser gärna att det genomförs mer forskning som uppmärksammar det interna och konkreta arbetet mellan anställda inom verksamheter som bedriver socialt arbete. En möjlig uppföljande studie är att undersöka om och i så fall hur förändringar grundat på metoo har skett när metoo-rörelsen inte är lika ny som den fortfarande är idag.

Psychosocial work environment should be highly prioritized in the organization’s daily agenda. The aim of this qualitative study was to find out how Human resources employees in the private sectors work with the psychosocial work environment issues. This study has a qualitative approach with semi-structured interviews. A total of six Human resources employees were interviewed. The gathered data was analyzed through Braun & Clarke’s (2013) model for thematic analyze. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Three main categories were found; Human resource employee’s definition of psychosocial work environment, Human resource employee’s work with the psychosocial work environment and why the work with the psychosocial work environment is important. Within these three main chapters there are a few themes and sub themes. Factors that was found to be important were social support, good leadership and a welcoming culture in the organization. One of the conclusions with this study was that the organization’s work with the psychosocial work environment was relatively extensive but at the same time some flaws where found. Keywords: Psychosocial work environment, Human resource management, Proactive work, Social support.

Polisbristen i Sverige är ett faktum. Syftet med studien har varit att undersöka hur chefer inom polismyndigheten uttrycker sig om sitt ledarskap för att behålla medarbetare inom polismyndigheten. Instrumentet som har använts i undersökningen är en semistrukturerad intervju där fem informanter har intervjuats. Informanterna har eller har haft erfarenheter från chefsrollen med någon form av personalansvar inom polismyndigheten. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats med en kvalitativ metod. I resultatet framkom det att chefer har en central och viktig roll för att behålla sina medarbetare inom polismyndigheten. Slutsatserna som kan dras utifrån chefernas uttryck är att lönen anses var en av faktorerna till varför medarbetare väljer att lämna yrket. Samtidigt har cheferna uttryckt att lönen inte går att påverka och att kommunikation, ett närvarande ledarskap och utvecklingsmöjlighet istället är de faktorer som är av stor betydelse för att behålla medarbetare inom polismyndigheten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa större förståelse för HR-anställdas lojalitet gentemot arbetstagare och arbetsgivare samt huruvida lojalitetskonflikter präglar HR-rollen. Studien berör teman som Human Resources (HR), lojalitet och lojalitetskonflikter. Studien har utförts utifrån HR-anställdas perspektiv. Deras upplevelser, tankegångar och erfarenheter är således i fokus. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Vi har genomfört tio intervjuer där alla respondenter är anställda inom HR-relaterade yrken i Sverige. Dessa har varierande arbetsuppgifter, men arbetet centrerar huvudsakligen kring att stötta chefer i olika personalrelaterade frågor. Att se till organisationens bästa och lösa problem som uppkommer är andra centrala delar av deras HR-roll. Som grund för studien har vi utgått från teorier som berör lojalitetsbegreppet, lojalitetskonflikter samt olika kritiska perspektiv på HR. Detta inkluderar olika definitioner på och teoretiska ingångar till lojalitetsbegreppet. Teorin har även bidragit med en förståelse för lojalitetskonflikter vilken är kopplad till olika former av lojalitet såväl som olika dimensioner av konfliktbegreppet. Det teoretiska avsnittet innefattar teoretiker som Karen Legge (2005), Arvidson och Axelsson (Kommande) och Lysgaard (1985). Dessa teoretiska perspektiv har använts för att analysera den empiriska datan som framkom från intervjuerna. Resultatet visar att HR-rollen centrerar kring att vara lojal mot arbetsgivaren. Dock framkommer det att det finns tvetydigheter i deras lojalitet vilket resulterar i lojalitetskonflikter. Dessa berör konkurrerande lojaliteter gentemot sig själv, kollegor samt arbetsgivaren.

Syftet med fallstudien var att undersöka kvinnors upplevelser av att arbeta på en arbetsplats där de flesta anställda är män. Mer specifikt syftade studien till att undersöka anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en mansdominerad arbetsplats. Den kvalitativa studien utgick från en explorativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom ett målinriktat bekvämlighetsurval medverkade 13 kvinnliga deltagare (N=13) inom åldersspannet 21–42 år som arbetar på ett stort svenskt företag där de flesta anställda är män (36 % kvinnor och 64 % män). Studiens analysmetod var tematisk analys, vilket resulterade i tre övergripande teman (organisationskultur, ledning och företaget) och sex underteman. Studiens resultat visade att anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en arbetsplats där de flesta anställda är män är socialt stöd, ett gott arbetsklimat, utvecklingsmöjligheter, lön och förmåner. Ytterligare aspekter som kvinnorna upplevde var viktiga för att trivas på den mansdominerade arbetsplatsen var upplevd likabehandling, företagets värderingar, positiv WLB, att företaget vidtar åtgärder vid incidenter av diskriminering och sexuella trakasserier, samt upplevd inre motståndskraft.

Då arbetsmarknaden numera kännetecknas av en hög rörlighet, där individer som ofta byterarbete, behöver organisationer förstå varför anställda väljer att stanna kvar. Syftet med studienär att öka förståelsen för varför anställda väljer att stanna i en organisation samt att dra lärdomarfrån hur en organisation aktivt arbetar med bibehållandet. Som underlag till analysen av studiens resultat identifierades, med hjälp av tidigare forskning, tre faktorer som anses påverka bibehållandet av anställda. Faktorerna har i tidigare forskning gett förklaring till personalomsättning och i enstaka fall varför anställda stannar kvar. Det empiriska materialet i studien bygger på nio intervjuer med anställda på ICA Sverige AB, varav fyra är HR-chefer. Utifrån resultatet identifierades en tillkommande faktor, intern rekrytering. Utifrån studiens slutsatser anses faktorerna arbetsklimat, passform, organisatoriskt stöd och internrekrytering ha betydande roll i varför anställda väljer att stanna kvar i en organisation.

Uppsatsen handlar om den påverkan som företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR), som del av ett företags interna styrning, kan ha på processen att bygga en organisatorisk identitet bland anställda. Teoretiskt baseras uppsatsen i huvudsak på Ashforth och Maels (1989) fyra principer för identifiering av individen med en grupp. Studiens arbetshypotes är att organisatoriska sätt att identifiera sig är inbyggd i de berättelser som utbyts av anställda på ett företag som arbetar med CSR och att CSR-arbetet påverkar dessa berättelser och därmed anställdas identifikation med organisationen. Empiriskt baseras uppsatsen på en kvalitativ metod där tolv semi-strukturerade intervjuer inom företaget Securitas Dubai genomfördes. Analysen visar att CSR främjar identifiering av anställda med deras företag. Det visar också att de värderingar som är förknippade med CSR i viss mån formar organisationens identitet. Men företagets CSR-arbete har också en filantropisk karaktär och verkar inte integrerad i den dagliga verksamheten.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande?  På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.