Vi har genomfört en explorativ studie vilken undersöker bemanningsbranschens anställningskrav på annan huvudsaklig sysselsättning, med studenter i fokus. Studien behandlar hur studenter upplever bemanningsbranschens flexibilitetskrav samt hur förhållandet dem emellan ser ut för att ge en inblick i denna anställningsform. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med både studenter som arbetar via bemanningsföretag och anställda vid bemanningsföretag. Båda parter har intervjuats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Vi har kommit fram till att studenter som arbetar via bemanning inte upplever otrygghet i sin anställningsform på samma vis som någon med en heltidstjänst via bemanning gör. Vi fann att studenter accepterar de villkor som denna typ av anställning innebär då det endast handlar om en kort period. Vi kan konstatera att den flexibilitet som bemanningsföretag efterfrågar korresponderar väl med studenternas flexibla tillvaro, samtidigt som bemanningsbranschen genererar arbeten för en grupp som andra branscher inte ser som särskilt åtråvärd. Studien visar att flexibilitet kan ta olika uttryck beroende på huruvida en student tar ansvar för att upprätta en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv eller ej. / This is an explorative study which examines students within temporary work agencies, along with their demands regarding another major occupation. The purpose of this study is to portray students view of the flexibility that temporary work agencies require, but also how both parties experience their relationship, to contribute with an insight in this particular kind of employment. The material has been collected through qualitative interviews with both students and temporary work agencies to avoid a biased view of the employment. The results show that students who work within temporary work agencies do not experience the precariousness of their employment in the same way as a full-time worker does. We found that students accept their working conditions since it has a time limit due to their studies. The flexibility temporary work agencies requests correspond well with students’ flexible situation. At the same time the temporary work agencies provide work for a group who might have a hard time finding work elsewhere. The study shows that flexibility can express itself in different ways for the students depending on how well a boundary between work and studies is maintained.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida och på vilket sätt unga individer med behovs- och deltidsanställning upplever att deras anställningsform påverkar deras hälsa, livssituation och vardagsliv. I uppsatsen beskrivs behovs- och deltidsanställningar som otrygga då de i många fall innebär ett oförutsägbart schema och en oförutsägbar inkomst. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med unga individer mellan 20–30 år som alla har, eller under de senaste sex månaderna har haft, en behovs- eller deltidsanställning som huvudsaklig sysselsättning. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av fyra sociologiska teorier, dessa är flexibilitet på arbetsmarknaden, krav- och kontrollmodellen, ekonomi-skam och ekonomi-sociala band modellen samt psykologiska kontrakt. De slutsatser som dras är att en otrygg anställningsform leder till psykiska påfrestningar hos de anställda, som i stor utsträckning upplever stress och oro inför framtiden. Konsekvenserna grundas till stor del i en ostabil och oförutsägbar ekonomi. Av resultatet framgår även att de sociala relationerna med både chef och kollegor spelar stor roll för upplevelsen av den otrygga anställningsformen. Om arbetstagaren har en god relation med chef och kollegor upplever denne i större utsträckning anställningsformen och dess medföljande villkor som bättre. / The purpose of this essay is to gain further knowledge of how young adults with temporary and part time employment experience the consequences of their employment regarding health, life situation and everyday life. In this study temporary and part time employment is described as insecure employment because of their often unpredictable schedule and income. The study is built on five qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. They all have, or within the last six months have had, a part time or temporary employment as their main occupation. The result is analysed with the help of four sociological theories. These include flexibility on the labour market, the demand and control model, the economy-shame and economy- social bonds model and the theory of psychological contracts. The conclusions made are that an insecure employment leads to psychological tension. The individual tends to experience a lot of stress and worries for the future because of increased psychological tension. These are consequences that are based on an unpredictable and unstable personal economy. The result also shows that the experience of an insecure employment can depend on the individual's relationship with manager and co-workers. If the individual has a good relationship with manager and co-workers, it is more likely to experience the form of employment and its accompanying terms as better.

Sjuknärvaro är ett globalt fenomen som har negativa följder för individer och organisationer. Under Covid - 19 pandemin har även konsekvenser som smittspridning på grund av sjuknärvaro aktualiserats. Studien syftade till att undersöka hur anställdas attityder, säkerhetsspecifikt ledarskap, anställningsotrygghet, personliga ekonomiska svårigheter och anställningsform kan tänkas leda till anställdas sjuknärvaro. Enkätundersökning (N = 177) visade att normativa attityder till sjuknärvaro kan leda till starkare intentioner för att komma till arbetet trots sjukdom. Emellertid visade studien att det inte fanns något samband mellan individers attityder till smittorisker med Covid -19 på deras arbetsplats och intentioner för sjuknärvaro. Inte heller personliga ekonomiska svårigheter eller anställningsform hade någon relation med intentioner för sjuknärvaro. Anställningsotrygghet var positivt associerad med normativa attityder medan säkerhetsspecifikt ledarskap hade en negativ relation med upplevelser av smittorisker.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan oro för jobbförlust och upplevd work-life conflict. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i forskning om rollkonflikt och anställningsotrygghet. Work-life conflict (WLC) definieras som en rollkonflikt där arbetslivet och privatlivet konkurrerar om en individs begränsade resurser. Oro för jobbförlust syftar i huvudsak till en subjektiv oro över att bli av med sin anställning, snarare än faktiskt otrygga anställningsvillkor. Uppsatsens datamaterial kommer från en tvärsnittsundersökning från den svenska studien inom det internationella forskningsprojektet ISSP från 2015 vilken undersöker åsikter om jobbet och arbetslivet via enkäter. Det obundna slumpmässiga urvalet har begränsats i uppsatsen och består av totalt 596 respondenter som alla vid tillfälle för besvarad enkät förvärvsarbetar. För att undersöka sambandet och testa hypotesen används linjär regressionsmodell som analysmetod. Resultaten visade på ett positivt samband mellan oro för jobbförlust och work-life conflict vilket förstärker tidigare forskningsresultat på området. I den multivariata regressionsanalysen inkluderas kontroll för demografiska, samt arbetslivsrelaterade variabler och sambandet blir något starkare. Sammanfattningsvis går det positiva sambandet mellan oro för jobbförlust och work-life conflict att generalisera till hela populationen, det vill säga Sveriges arbetande befolkning då resultatet i den multivariata regressionsanalysen är av statistisk signifikans. Dessa resultat bidrar med en ny kontext på forskningsfrågan i och med det bredare urvalet och intressanta samhällsläget.

Syftet med studien är undersöka hur visstidsanställda inom bemanningsbranschen upplever sin anställningsform, samt hur de upplever att anställningsformen påverkar deras psykosociala mående. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta informanter. Empirin analyserades utifrån en abduktiv ansats och teorier om anställningsotrygghet, identitet och stress har använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att bemanningsanställda upplever att de befinner sig i osäkra anställningar och oftast vill bli övertagna av kundföretaget för att få en tillsvidareanställning, och därmed en trygghet. Det som också framkommer är att samtliga informanter upplever att de har en bra lön, men att den ekonomiska situationen blir ett stressmoment eftersom individerna inte vet hur länge anställningen fortlöper och därför inte vet om de kommer ha en fortsatt lön eller inte. Resultatet visar på att visstidsanställda inom bemanningsbranschen uppleveren anställningsotrygghet som tar sig uttryck i stress och osäkerhet, till följd av sin anställningsform. / The purpose of this study was to study how temporary employees in the gigindustry experience their form of employment, as well as how they feel that the form of employment affects their psychosocial well-being. The study was conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were carried out with eight informants. The empirical evidence was then analyzed based on an abductive approach and theories of job insecurity, identity and stress have been used to interpret and analyze the results. The results draw attention to the fact that temporary agency workers feel that they are in an insecure employment situation, and usually want to be taken over by the client company in order to get permanent employment and security. What also emerges is that the informants feel that they have a good salary, but that the financial situation becomes stressful because the individuals don’t know how long the employment will continue, and therefore do not know whether they will have a continued salary or not. Thus, the results show that fixed-term employees in the staffing industry experience Job Insecurity Theory, which is expressed in feelings of stress and uncertainty, as a result of their form of employment.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.

The purpose of this study is to describe and analyze how actors linked to the care administration of Kalmar municipality relate to the introduction of “Right to full-time-employment” as an organizing strategy. The purpose is also to describe how the introduction of the political decision will affect actors linked to the care administration of Kalmar municipality. By interviewing actors linked to the care administration of Kalmar municipality, both actors from the field (care-workers), management representatives and trade union representatives the study explores how these different actors relate to the new political agreement. This essay analyses the interviewees' statements and opinions regarding the agreement's pros and cons based on several different theories, including John Atkinson’s concept of labour market flexibility. The main purpose of this study is to analyze how the practical operationalization of the new political agreement have been influenced by the modern catchword (“flexibility”). The results show how the care administration have conducted a form of “internal flexibility” which purpose is to create economic conditions giving a higher number of employees full-time work opportunities. Although the previous full-time work opportunities is described as a “secure form of employment”, the study show that it has resulted in an apprehension of insecurity within the majority of the workforce.

The aim of the study is to examine the possible connection and contributing aspects betweenyoung employees' form of employment and their experience of access to information, controland social support within the organization, starting from an organization within the tradeindustry. The study further aims to make a comparison between permanent and fixed-termemployees' experiences of the selected aspects. The chosen method for the study is aqualitative method with comparative elements based on an abductive understandingapproach. The empirical material that forms the basis of the study's results has been collectedvia nine semi-structured interviews with structured elements. Furthermore, the study'sempirical material has been treated based on thematic analysis. When analyzing the results ofthe study, we have used Elias and Scotson's (2010) theory established and outsiders, Sennett's(2006) flexibility theory and Allen and Meyer's (1990) three-component model. The study'sresults show, in summary, that the form of employment can have an impact on job insecuritybased on our chosen aspects. However, the impact varies depending on which of the aspectsinformation access, control or social support is taken as a starting point. This is because theform of employment can have a higher or lower impact on job insecurity based on theaspects. / Studiens syfte är att med utgångsläge i en organisation inom handelsbranschen undersöka denmöjliga kopplingen samt bidragande aspekter mellan unga medarbetares anställningsformoch deras upplevelse av informationstillgång, kontroll samt socialt stöd inom organisationen.Studien syftar vidare att göra en jämförelse mellan tillsvidare- och tidsbegränsat anställdasupplevelser av de valda aspekterna. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metodmed komparativa inslag utifrån en abduktiv förståelseansats. Det empiriska materialet somligger till grund för studiens resultat har samlats in via nio semistrukturerade intervjuer medstrukturerade inslag. Vidare har studiens empiriska material behandlats utifrån tematiskanalys. Vid analys av studiens resultat har Elias och Scotsons (2010) teori etablerade ochoutsiders, Sennetts (2006) flexibilitetsteori samt Allen och Meyers (1990)trekomponentsmodell använts. Studiens resultat visar sammanfattningsvis attanställningsformer kan ha en påverkan på anställningsotrygghet utifrån våra valda aspekter.Påverkan varierar däremot beroende på vilken av aspekterna informationstillgång, kontrolleller socialt stöd man utgår ifrån. Detta då anställningsformen kan ha en högre eller lägreinverkan på anställningsotryggheten utifrån aspekterna.