Syftet med den här studien var att få ökad förståelse för hur storbankernas fondförvaltning förhåller sig till social hållbarhet vid investering i kasino- och bettingbolag vid sammansättning av fonder. Det var även av intresse att se hur förhållningssättet har förändrats det senaste decenniet och vad som kan ha drivit fram sådana förändringar. Anledningen till att inriktning gjordes mot storbankernas fondförvaltning var att de utgör stora aktörer på finansmarknaden och kan därför anses ha ett stort inflytande genom isomorfism. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med personer vars yrkesroller är kopplade till fondförvaltares hållbarhetsarbete. Genom att knyta samman utvald teori och den insamlade empirin i diskussionen har nya antaganden växt fram. Slutsatsen blev att alla fondbolag förhåller sig olika till huruvida investering i kasino- och bettingbolag ska exkluderas eller ej vid fondsammansättning. Vissa menar att den här branschen redan är för långt ifrån social hållbarhet, medan andra anser att det är viktigt att vara med och försöka påverka den socialt hållbara utvecklingen. Detta förhållningssätt har vuxit fram allt mer under de senaste fyra till sex åren då social hållbarhet har blivit viktigare och viktigare. Den här utveckling har dels påverkats av tillkommande internationella ramverk, men även intressenternas ökade medvetenhet gällande de sociala konsekvenserna av kasino och betting har haft en stor betydelse.

In recent years there has been an increasing trend of investors to search for and invest in more sustainable assets. Given this fact, the question arises whether these investors are paid back a premium for their investment, or whether they trade in a lower return but intentionally do something “sustainable”. And on top of that, are more sustainable assets less volatile and more resistant to fluctuations of the market, or is there an inverse correlation?Whilst research within equities, in general, has led to a wide range of research output on risk and performance in regard to the companies’ Environmental-Social-Governance (ESG) rating, research within the Real Estate industry is still rather scarce. By utilizing a variety of risk and performance indicators, this work has looked at a wide range of in Europe publicly traded Real Estate companies, over a period of 5 years. By relying on data from different ESG data providers, the author of this work has come to rather mixed results both in regard to performance as well as risk, depending on the dataset used. These mixed results can be partially explained by the difference in the assessment of ESG data and the grading methods of the dataset providers. Lastly, a large lack of data on ESG reporting of the analyzed firms has been observed during the course of this work. This fact has unfortunately condensed the scope of this study. However, it is expected that through public regulations, obliging companies to publish data on ESG, this issue will be resolved, leading to more extensive studies on this field in the future. / Under de senaste åren har det funnits en ökande trend bland investerare att söka efter och investera i mer hållbara tillgångar. Med tanke på detta faktum uppstår frågan gällande huruvida dessa investerare får tillbaka en premie för sin investering, eller om de utsätts för en lägre avkastning, dock med en medveten avsikt att göra ett mer ”hållbart” val. Utöver detta, är mer hållbara tillgångar mindre volatila och mer motståndskraftiga mot fluktuationer på marknaden, eller gäller snarare ett motsatt samband? Medan forskning inom aktier generellt sett har lett till ett brett utbud av forskningsresultat inom risk och prestation med avseende på företagets Environmental-Social-Governance (ESG), så är fastighetsbranschen i sin helhet ett relativt outforskat område. Genom att använda en mängd olika risk- och prestationsindikatorer har denna studie analyserat flera datauppsättningar kring börsnoterade fastighetsföretag i Europa, under en 5 års period. Genom att förlita sig på data från olika ESG-dataleverantörer har författaren till detta arbete kommit till ganska blandade resultat med avseende på prestanda och risk, beroende på vilken datauppsättning som analyserats. Dessa blandade resultat kan delvis förklaras av skillnader i bedömning av ESG-data och graderingsmetoderna hos datauppsättningsleverantörerna. Slutligen har en stor brist på data om de analyserade företagens ESG-rapportering observerats under arbetets gång. Detta faktum har tyvärr minskat omfattningen av denna studie. Det förväntas dock att denna fråga kommer att lösas genom offentliga regleringar som tvingar företag att publicera data om ESG, vilket kan leda till mer omfattande studier på området i framtiden.

Bakgrund och syfte: Det finns en ny generation av organisatorisk automatisering kallad hyper- automation. Till skillnad från klassisk automation omfattar hyperautomation en samordnad tillämpning av olika avancerade automatiseringstekniker, såsom RPA, AI och ML, som kan tillämpas för att automatisera såväl rutinmässiga som mer kognitivt krävande arbetsuppgifter. Konceptets utformning och tillämpning är ännu tämligen outforskade områden, vilket skapar ovisshet gällande dess effekter och implikationer inom de sociala kontexter där de skapas och används. Följaktligen finns ett behov av ytterligare studier rörande människa och automation i hybrid, varför denna uppsats syftar till att utforska hyperautomation i allmänhet, och dess utformning och tillämpning i synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de aktiviteter och implikationer som uppstår i människa-maskin-interaktionerna som hyperautomationsprocessen innebär och eftersträvar, samt hur olika organisatoriska aktörer upplever och reflekterar kring dessa. Detta uppfylls genom att granska hur ett konsultföretag, som förmedlar hyperautomationslösningar, och ett av dess kundföretag, observerar de kort- och långsiktiga effekterna av och målen med införandet av hyperautomation. Litteraturgenomgång: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt underbyggs av tidigare forskning avseende fyra väsentliga intresseområden – människa, digital teknik och organisation, hyperautomation, HR och digitalisering samt digital innovation. Vidare guidas studiens analys och diskussion av två teoretiska ramverk; Distribuerad kognition och Ramverket för ansvarsfull innovation. Metod: Uppsatsen utgörs av en kvalitativ fallstudie, med abduktiv ansats, som baseras på insikter från både tidigare forskning och empiriska resultat. Empirin genereras genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter, varav tre tillhör det studerade kundföretaget och resterande fyra är verksamma inom konsultföretaget. Bearbetning av insamlade data sker enligt en tematisk analys, vilken mynnar ut i fyra huvudteman och totalt tio underteman. Resultat: Resultatsammanställningen struktureras i enlighet med studiens fyra huvudteman; beslutet att hyperautomatisera, samordning, processen att hyperautomatisera samt framtidsutsikter. Kortfattat baseras hyperautomationsinitiativet på en ambition om att spara tid och pengar, samt att avlasta linjecheferna. Vidare identifieras brister avseende samordningen av onboardingprocessens involverade moment och aktörer. Beträffande processen att hyperautomatisera beslutas att denna ska ske i iterationer. Samtidigt som detta bedöms vara positivt för att komma igång, hinner inte förvaltningen med att hantera alla de problem som påträffas under användningen av hyperautomationslösningarna. De studerade företagen ser likväl positivt på framtiden och har ambitioner om att utöka hyperautomationen med fler avancerade digitala tekniker, såsom AI. Utmaningarna gällande samordning och kommunikation måste dock hanteras dessförinnan. Diskussion och slutsatser: Hyperautomationen är välkommen och efterlängtad som koncept, men det uppstår problem avseende både dess praktiska utformning och tillämpning. Dessa bekymmer härleds till bristen på balanserad samordning och kommunikation, med särskild emfas vid avsaknaden av tidiga inputs från slutanvändarna.

In the context of the Sustainable Development Goals and the Paris Agreement, the European Union has devised a sustainable finance strategy that relies on the engagement of both institutional and private investors in responsible investing to deliver on those goals. Several studies have found high interest in responsible investing among retail investors, but a relatively low engagement therein. Research up to this point on the responsible investing experience of retails investors has not established a clear cause for the gap between interest and engagement and has particularly neglected the increasingly popular investment type of exchange-traded funds (ETFs). This thesis therefore aims to shed light on the obstacles that prevent retail investors from investing in responsible ETFs. The research is organized by a five-stage framework for the responsible ETF investing process that identifies potential obstacles in the first three process stages problem recognition, information search, and evaluation of alternatives. An empirical analysis was performed by means of an online survey of European retail ETF investors and non-ETF investors (n = 101). The results indicate that the majority of retail investors experience a gap between their interest and engagement in responsible ETF investing. The most difficult stage of the responsible ETF investing process appears to be the evaluation of alternatives. Incomparability of information on responsible ETFs and a lack of labels and standardization present obstacles that impair investors’ ability to evaluate different options for responsible ETFs. The incomparability of information can be ascribed to the divergence of environmental, social and governance (ESG) ratings. The survey further found a high support among ETF investors for the planned standardizations and regulations by the EU and increased willingness to invest in responsible ETFs if these measures are implemented. These findings emphasize the role of regulations in facilitating responsible investing and pave the way for more comprehensive studies on the information needs and obstacles of European retail ETF investors. / Inom ramen för målen för hållbar utveckling och Parisavtalet har Europeiska unionen utformat en hållbar finansstrategi som bygger på att både institutionella och privata investerare engagerar sig i ansvarsfulla investeringar för att uppnå dessa mål. Flera studier har visat stort intresse för att göra ansvarsfulla investeringar bland privatinvesterare, men ett relativt lågt engagemang däri. Forskning som är aktuell om privatinvesterare erfarenheter har inte visat någon tydlig orsak till klyftan mellan intresse och engagemang och har särskilt försummat den alltmer populära investeringstypen av börshandlade fonder (ETF). Avhandlingen syftar därför till att belysa de hinder som hindrar privatinvesterare från att investera i ansvarsfulla ETF:er. Forskningen är organiserad av ett femstegsramverk för den ansvarsfulla ETF-investeringsprocessen som identifierar potentiella hinder i de tre första processtegen för problemigenkänning, informationssökning och utvärdering av alternativ. En empirisk analys utfördes med hjälp av en online-undersökning av europeiska ETF-investerare och icke-ETFinvesterare (n = 101). Resultaten visar att majoriteten av privatinvesterare upplever ett gap mellan deras intresse och engagemang för ansvarsfull ETF-investering. Det svåraste steget i den ansvariga ETF-investeringsprocessen verkar vara utvärderingen av alternativ. Ojämförbarheten mellan information om ansvarsfulla ETF:er och brist på klassificering och standardisering utgör betydande hinder som försämrar investerarnas förmåga att utvärdera olika alternativ för ansvariga ETF:er. Informationens ojämförbarhet kan tillskrivas skillnaderna mellan miljömässiga, sociala och styresmässiga (ESG) betyg. Undersökningen fann vidare ett stort stöd bland ETF-investerare för EU:s planerade standardiseringar och regler och ökad vilja att investera i ansvarsfulla ETF om dessa åtgärder genomförs. Dessa resultat  betonar regelverkets roll för att underlätta ansvarsfulla investeringar och banar väg för mer omfattande studier om informationsbehov och hinder för europeiska ETF-privatinvesterare.

I dagens samhälle är det svårt att undvika den negativa påverkan som resande har på miljön.Fossila bränslen dominerar fortfarande det globala energisystemet, och turistindustrins bidragtill klimatförändringarna är betydande. Trots detta finns det möjligheter för resenärer attminska sin miljöpåverkan genom att reducera sina egna utsläpp. Tidigare studier har visat atten positiv attityd gentemot miljö och hållbarhet inte alltid leder till ansvarsfullt beteendebland konsumenter, särskilt under semesterresor, vilket skapar ett attityd-beteendegap.Genom att använda puffar kan man förändra beslutsfattarens miljö, informera om olikaalternativ och främja mer hållbara val, vilket hjälper konsumenter att fatta mer ansvarsfullabeslut. Denna studie tillämpade teorier om attityd-beteendegap och puffar för att undersökaom ett sådant gap förekommer hos svenskar som reser inom Sverige, och vilka puffar somkan användas för att främja ansvarsfull turism. En kombination av kvantitativa ochkvalitativa metoder användes för att initialt undersöka attityder och beteenden genom enenkätundersökning, som sedan kompletterades med djupgående insikter från kvalitativaintervjuer. Resultatet visade på ett attityd-beteendegap bland svenska resenärer därmajoriteten hade en positiv inställning till hållbarhet och agerade ansvarsfullt i sin vardag,men att samma attityd och beteende inte applicerades på deras beslut av resa. Studienidentifierade att svenska resenärer främst efterfrågar självgynnande puffar för att kunna göramer ansvarsfulla val under sina resor. Dessa puffar kan inkludera ekonomiskt fördelaktigaerbjudanden, lättillgänglig information och fler hållbara alternativ som inte kompromissarmed resenärens bekvämlighet, smidighet eller tidsmässiga fördelar. / In today's society, it's hard to ignore the negative impact travel has on the environment. Fossilfuels currently dominate the global energy system, and the tourism industry's contribution toclimate change is significant. However, travelers have opportunities to reduce their ownenvironmental impact by lowering their emissions. Studies have shown that even whenpeople have positive attitudes towards the environment and sustainability, this doesn't alwayslead to responsible behavior, especially during vacations. This disconnect is known as theattitude-behavior gap. Using nudges can help change the decision-making environment,informing people about different options and promoting more sustainable choices. This studyexplored whether an attitude-behavior gap exists among Swedes traveling within Sweden andwhich nudges that could encourage more responsible tourism. A mix of quantitative surveysand qualitative interviews was used to examine attitudes and behaviors in detail. The findingsrevealed that while most Swedish travelers have a positive attitude towards sustainability andmake responsible choices at home, they often abandon these behaviors when traveling. It wasfound that Swedish travelers are most responsive to nudges that benefit them personally, suchas cost-saving offers, more accessible information, and sustainable options that do notcompromise their comfort, convenience, or time.

The purpose of this essay is to investigate whether the Swedish municipalities apply the UN Convention on the rights of Persons with Disabilities and article number 24 regarding right to education when purchasing Swedish education for immigrants. One aim is to identify whether legislation, policies and rights of people with disabilities occur in different procurement documents. The study furthermore investigates if the right to education connects to the concept of social sustainability and Agenda 2030 for sustainable development and if that shows in the reviewed documents. This qualitative study maps and compares contents of different documents, descriptions of legislation, policies and concepts concerning rights of persons with disabilities. General comment No. 4 regarding right to inclusive education supports the work and analysis. The result finds that some rights of persons with disabilities occur in the different documents but to a different extent between the municipalities. Human Rights are not widely described and the Convention not mentioned, which could hinder to fulfill the obligation. The concept of social sustainability exists in the documents but does not always constitute the same purpose as described by the Swedish authority for public purchasing.