I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

No description available.

Dagens informations-teknologiska samhälle har bidragit till att samhället har ställts inför nya utmaningar. Sociala medier, så som exempelvis Facebook och Instagram, har blivit en del av vardagen för många människor. Med detta fenomen har även vissa problem uppstått som gör att samhället står inför nya utmaningar. Dagligen publiceras inlägg på sociala medier som kan upplevas både hotfulla och kränkande för andra individer. Detta har framför allt uppmärksammats bland de unga användarna. I mitt arbete har jag valt att försöka ta reda på vad applikationstillverkarna faktiskt reglerar i sina användarvillkor och hur de sedan följer upp att användarna faktiskt följer dessa användarvillkor. För att ha möjlighet till detta har jag genom arbetet valt att bedriva en teoretisk studie och att sedan komplettera denna med en kvantitativ metod. Studien visar att större delen av användare av sociala medier inte läser applikationstillverkarnas användarvillkor. Men detta till trots lägger tjänsteleverantören över ansvaret på användaren att se till att deras användarvillkor följs. Användare av sociala medier godkänner, i de allra flesta fallen, användarvillkoren bara genom att börja använda applikationen. Jag har studerat fem stora sociala mediers användarvillkor för att förstå vad det är användaren godkänner, även fast många av dem inte har läst dem innan.

his study focuses on Google’s user agreements and how students within the field of library and information science at the University of Borås are perceiving and relating to these agreements. User agreements are designed as contracts which makes the user data available for Google, but also for the user to protect his or her personal integrity. A problem recent studies show is that few internet users read these agreements and don’t know enough about what Google collect and do with their user data. In this study the concept of surveillance capitalism is used to describe how Google has become a dominant actor on a new form of market. This market is partly formed by Google’s business model which turns user data into financial gain for the company. It is discussed in recent studies that this form of exploitation of user data is problematic and is intruding on people’s personal integrity. The theoretical framework was constructed from theories that social norms influence human behaviour which makes people sign the agreements without reading them. Technological determinism and affordance are also used to discuss how technology contributes to influence people. Surveys where distributed to examine how the students perceived Google’s user agreements. The results of the study show that the students seems to know a lot about what Google collects and how the user data is used, although they rarely read them since they perceive the agreements as complicated and too long.

Denna studie har undersökt hur användare av smarta hem-produkter i Sverige förhåller sig tillsin personliga integritet i relation till sitt användande av dessa produkter. Den har ocksåundersökt om användarvillkor är ett effektivt verktyg för att säkra ett giltigt informeratsamtycke från användare av smarta hem-produkter i Sverige. Studien vill bidra tillforskningssamhället genom att lyfta frågan om informerat samtycke i relation till IoT (Internetof Things). Det främsta syftet med studien är att förstå i vilken utsträckning konsumenter iSverige ger informerat samtycke till insamling och behandling av data i samband medanvändande av smarta hem-produkter.Studien genomfördes med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Denkvalitativa undersökningen bestod av 6 semistrukturerade intervjuer och den kvantitativa av enwebbenkät med 207 respondenter. Resultatet som framkom genom undersökningarna stämdetill stor del överens med tidigare forskning om personlig integritet och informerat samtycke isamband med insamling av data. En minoritet av respondenterna läser användarvillkor och dengenerella kunskapen om datainsamling visade sig vara låg i förhållande till hur mycket mångarespondenter uppger att de värderar sin personliga integritet. Flera respondenter värderar sinbekvämlighet över den personliga integriteten, vissa genom sitt agerande och andra mer explicitgenom att uttrycka att det är ett val de gjort.Slutsatserna i denna studie överensstämde med tidigare studier. Respondenterna har eninkonsekvent relation till sin personliga integritet. De upplever villkor och avtal för sina smartahem-enheter som svåra att förstå och många vet inte vad de givit sitt samtycke till. / This study has examined how users of smart home devices in Sweden relate to their personalintegrity in relation to their use of these devices. It has also examined whether end useragreements are an effective tool for securing informed consent to the collection of data fromusers of smart home devices in Sweden. The study hopes to contribute to the research societywithin its field by raising the issue of informed consent in relation to Internet of Things. Themain purpose of this study is to understand to what extent users of smart home devices inSweden provide informed consent to the collection and use of their data.The study was conducted with a combination of qualitative and quantitative methods. Theresearcher conducted 6 semi structured interviews and a web survey with 207 respondents. Theresults collected through the surveys were consistent with several previous studies on personalintegrity and informed consent in connection with data collections. A minority of therespondents read end user agreements and the overall knowledge about data collection proved tobe low in comparison to how many respondents state that they value their personal integrity.Several respondents place a larger value on their convenience than their personal integrity, somethrough their actions and others more explicitly by expressing that it is a choice they have made.The conclusions in this study have been largely consistent with previous studies. Respondentshave an inconsistent relationship to their personal integrity. They experience major difficultieswith understanding end user agreements and privacy policies and many do not know what theyhave given their consent to in regard to their smart home devices.

Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses. Detta grundar sig i att användarna finner dem komplexa och för långa för att vilja ta del av dem. Användarna visar på en oro för den lagring som sker av deras information, men som samtidigt motsäger den frivilliga delning av information som användarna genererar. Studien visar på en attitydförändring sedan 2006 och att vi i dag befinner oss i ett samhälle som anpassat sig till och accepterat den informationsdelning som Facebook medför och där total anonymitet i dag är svårt att uppnå. / This study deals with the social network Facebook's most active users; people aged 16 to 25years. The study examining the reasons behind why many users choose not to understand the detail of the terms of use and policy, as well as the attitude the users have towards theseagreements, and in relation to the behavior Facebook users have on the social network. Thepurpose of this study is to identify Facebooks most active users awareness of Facebook'selectronic contracts which users are included with when registering on Facebook. The study was compiled by a quantitative, web-based survey that generated 136 responses, of which 98responses from respondents in the surveyed audience, as well as two qualitative focus groupdiscussions with semi-structured questions, which a total of six respondents participated in. The study showed that the most active users on Facebook show an indifference to agreements where the terms of service and data policy is rarely read. This is based on the fact that users find them complex and that they are too long for wanting to take part of. Users, however, show a concern for the storage of their information, but which also contradicts with the voluntary sharing of information that the users generate. The study shows a change in attitude since 2006 and that we today find ourselves in a society adapted to and accepted the information sharing which Facebook entails and where total anonymity is now difficult to achieve.

Detta arbete syftar att undersöka vilken kunskap svenska gymnasieelever besitter gällande de kanske mest förekommande avtalen i vardagen; sekretesspolicy och användarvillkor. Vidare undersöks till vilken grad dessa elever är medvetna om personlig integritet, vilket mäts genom att undersöka elevernas användning och förståelse av några av de idag vanligare integritetsstärkande verktygen som finns. Datainsamling har utförts genom en enkätundersökning med respondenter i åldrarna 15–21 år. Teoretiskt stöd har även hämtats i litteraturen för att dra slutsatser. Resultatet visar på bristande kunskap om ovannämnda avtal, samt en brist på kunskap gällande integritetsstärkande verktyg. Detta visar således på en kunskapsbrist hos svenska gymnasieelever gällande personlig integritet vid användning av nätverksbaserade applikationer och tjänster.

I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.

I den aktuella avhandlingen kommer Alphabet Inc och Facebook Inc som är två av de fem stora techbolagen som ingår i det digitala ekosystemet att analyseras. Alphabet Inc och Facebook Inc har valts ut på grund av deras affärsmodell bygger på att använda privatdata som handelsvara. Dessa företag kommer att analyseras utifrån den privacy paradox som uppstår när användare har kännedom kring deras privata integritet samtidigt som de godkänner användarvillkoren utan att läsa dessa som motstrider deras integritet. Denna studie har använt en enkätundersökning som underlag för att stödja litteratur och författarnas hypotes för att kunna svara på den givna forskningsfrågan. Resultatet visar att dessa företag använder sig av svårförståeliga, långa och komplicerade användarvillkor vilket resulterar till att användaren inte läser igenom dem. Samtidigt finns det en medvetenhet kring den privata integriteten vilket skapar en paradox då användaren ej läser avtalen. De slutsatser som kommer med arbetet är faktorerna som leder till privacy paradoxen samt dess effekter. Samtidigt som implikationer gällande konsekvenser på samhället. / In the current thesis, Alphabet Inc and Facebook Inc, which are two of the five major tech companies included in the digital ecosystem, will be analyzed. Alphabet Inc and Facebook Inc have been selected because their business model is based on using private data as a commodity. These companies will be analyzed based on the privacy paradox that arises when users have knowledge of their privacy while still agreeing to the terms of service without reading those that conflict with their privacy.  This study has used a survey as a basis to support literature and the authors hypothesis to be able to answer the given research question. The results show that these companies use language that is difficult to understand, long and complicated terms of service, which results in the user not reading through them. At the same time, there is an awareness of the privacy paradox, which creates a paradox when the user does not read the user agreements. The conclusions that come with the work are the factors that lead to the privacy paradox and its effects. At the same time as implications regarding consequences on society.

Studien behandlar fenomenet av datainsamling i försäljningsfrämjande syfte och dess upplevda effekt på personlig integritet för konsumenter. Digital marknadsföringsteknik är en central del av dagens marknader och involverar diverse IT-lösningar för att optimera marknadsföringskampanjer och försäljningsprocesser men även i produktutveckling. Denna undersökning syftar till att studera kundupplevelsen i relation till behandlingen av personlig integritet i e-handelsföretag inom klädbranschen som bedriver datainsamling i vinstsyfte. Problemet som ligger till grund för undersökningen är bristfällig kunskap om datainsamling på individnivå, vilket resulterar i att företag kan använda informationen i kommersiellt syfte för att optimera försäljningsprocessen utan kundens vetskap. Godkännande av integritetspolicy och användarvillkor utan förståelse för innebörden kan resultera i att kunders personliga uppgifter blir en handelsvara och kan upplevas vara integritetskränkande. Frågeställningen lyder därav “Hur upplever höginkomsttagare i Stockholms län, åldrarna 25-34, att deras personliga data behandlas av e-handelsföretag i klädbranschen som samlar in personliga data i kommersiella syften?”. Studien baseras på en social kartläggning som undersökningsstrategi, vilket förutsätter omfattande och detaljerad skildring för verkligheten för att kartlägga i det sociala samhället. Forskningsmetoden, som inkluderar semistrukturerade intervjuer med höginkomsttagare i Stockholms län i åldern 25-34 år, syftar till att söka beteende- och konsumtionsmönster inom den målgrupp som konsumerar mest online i Sverige. Detta för att belysa samband och olikheter över inställningen till behandling av personlig integritet och därmed alstra en djupare förståelse av mänskligt beteende, med hjälp av en tematisk analysmetod. Baserat på tidigare forskning visar integritetsparadoxen att konsumenter tillåter företag att samla in personuppgifter i utbyte mot att den insamlade datan genererar relevanta fördelar med avseende på skräddarsydda annonser. Black Box Society är ett fenomen som inbegriper användningen av algoritmer för att kunna påverka användare i föredragen riktning utan deras vetskap. Resultaten av denna studie belyser viss tilltro gentemot e-handelsföretag, men även oro vid försäljning av tredjepartsdata. Sammantaget är konsumenter medvetna om att datainsamling sker i samband med personlig marknadsföring, men visar mindre förståelse för exakt vilken data som samlas in och insamlingen sker. Denna begränsade förståelse beror förmodligen på att integritets- och användarvillkor upplevs som svårförståeliga vilket hindrar medvetenheten om omfattningen av datainsamling. Dessutom anmärks skillnader i attityder till behandling av personuppgifter då vissa av intervjuobjekten i målgruppen visar en positiv attityd till personliga erbjudanden och vissa menar på att det varken är nödvändigt eller önskvärt, men tolererat. / The study addresses the phenomenon of data collection for sales promotion purposes and its perceived impact on personal privacy for consumers. Digital marketing technology is a central aspect of today's markets and involves various IT-solutions to optimize marketing campaigns, sales processes, and product development. This research aims to examine the customer experience regarding the treatment of personal privacy in e-commerce companies within the clothing industry that engage in data collection with profit purposes. The problem underlying the investigation is the lack of knowledge about individual-level data collection, which allows companies to use the information for commercial purposes to optimize the sales process without the customer's awareness. Approval of privacy policies and terms of use without understanding their implications can result in customers' personal information becoming a commodity and perceived as an invasion of privacy. Therefore, the research question is: "How do high-income individuals, aged 25-34, in Stockholm county perceive the treatment of their personal privacy by e-commerce companies in the clothing industry that collect personal data for commercial purposes?". This study is based on a social survey that presumes an extensive and detailed description of reality in order to map the social community. The research method involves semi-structured interviews with high-income individuals aged 25-34 in Stockholm county to explore their behavioral and consumption patterns. This specific target group represents the highest online consumers in Sweden, aiming to shed light on connections and variations in attitudes towards the treatment of personal privacy and thereby generate a deeper understanding of human behavior, using thematic analysis. Based on earlier research, the integrity paradox shows that consumers allow businesses to collect personal data in exchange for the collected data to generate relevant benefits with regards to personalized ads. Black Box Society is another phenomenon that involves the use of algorithms in order to affect users in a desired direction without their knowledge. The results of this study indicate a certain level of trust towards e-commerce companies, but also concerns regarding the sale of third-party data. Overall, consumers are aware that data collection occurs in the context of personalized marketing but show limited understanding of the exact data collected and the methods of collection. This limited understanding is likely due to the perceived complexity of privacy policies and terms of use, hindering awareness of the extent of data collection. Additionally, differences in attitudes towards the treatment of personal information are observed, as some interviewees in the target group display a positive attitude towards personalized offers, while others consider it unnecessary and undesirable, yet tolerated.